Hatbrott
Hedersmord
Hets mot folkgrupp
Holländare
Humanitära skäl
Högtider
Hatbrott Vanligast är att fäder eller bröder dödar sina döttrar eller syskon
för att de
inte vill följa familjens tradition och acceptera till exempel ett
äktenskap med någon som familjen valt ut, eller för att de haft affärer
med någon utanför äktenskapet. Det kan också vara fall där kvinnan blivit
våldtagen, och det är tillräckligt för att släkten ska anse att kvinnan
smutsat ner familjens heder.
I vissa länder, främst i Mellanöstern där hedersmord varit vanligare,
anses hedersmord vara ett lindrigare brott
än vanliga mord och straffet varit lägre.
i Libanon och Jordanien arbetar människorättsgrupper för att få till stånd
en ändring i lagarna. Detsamma gäller i bl.a. det irakiska Kurdistan.
Länkar
En person kan få uppehållstillstånd (men inte asyl) av skäl direkt knutna till
individen, t.ex. svår sjukdom. I den nya utlänningslagen från 2005 har "humanitära skäl" ersatts av
"synnerligen ömmande omständigheter".
Det är viktigt att invandrarna blir bekanta med de svenska högtiderna,
och att även svenskarna bekantar sig med invandrarnas kulturtraditioner.
På så vis kan förståelsen för och accepterandet av varandras kulturer öka.
Begreppet hatbrott används i dag allt oftare som ett samlingsbegrepp för
rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Kännetecknande för
hatbrotten kan sägas vara att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna
och strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors
lika värde.
Hedersmord
Hedersmord är ett, ofta planerat, mord på en släkting, främst kvinnor,
för att på något
sätt återställa släktens heder som de anser att kvinnan på något sätt
ha smutsat ned.
På senare tid har hedersmord och hotelser om mord förekommit i andra länder där
invandrare och flyktingar från Mellanöstern flyttat och funnit en fristad.
Det mest uppmärksammade fallet i Sverige var mordet på Fadime Sahindal den
21 januari 2002 av sin egen far Rahmi Sahindal.
Immigrant-institutets hemsida om heder
Skrivet om Fadime Sahindal
Interpellation 2001/02:200 av Lennart Fridén (m) till statsrådet Mona Sahlin om hedersmord
Mona Sahlins svar på interpellationen.
PRELIMINARY BIBLIOGRAPHY: “CRIMES OF HONOUR”, University of Minnesota, Human Rights Library
Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp anges i tryckfrihetsförordningen som straffbart om man i skrift hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp.
Tryckfrihetsförordning (1949:105) Utfärdad: 1949-04-05. Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:1049:
7 kap. Om tryckfrihetsbrott
4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;
Holländare
Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna.
De stora grupp nederländska bruksägare och industriidkare som invandrat till Sverige blev förmedlare av sitt hemlands kultur. I första hand kan man hänvisa till släkterna De Geers och Trips konstbefrämjande initiativ.
Vid sidan av handel och hantverk möter under 1600-talet andra näringsgrenar där man dragit nytta av holländsk sakkunskap. Även svensk jordbruksnäring och trädgårdsskötsel har påverkats av holländskt mönster.
Nederländerna blev också en tillflyktsort för svenska fritänkare och religiösa grupper, som inte fritt kunde utöva sin religion i hemlandet.
Under hela 1800-talet och fram till andra världskriget var antal holländare i Sverige mycket litet. Endast enstaka holländare sökte svensk medborgarskap mellan 1850 och 1900. År 1900 levde endast 50 personer födda i Nederländerna här i landet.
Under hela efterkrigstiden fram till i dag har det fortgått en viss invandring från Nederländerna. Som en följd av en översvämningskatastrof i Nederländerna 1952 erbjöds trettio holländare att få komma till Västerås och ASEA. Av mitten av 1950-talet avlöstes invandringen av lågutbildade arbetare av mera välutbildade och akademiker.
Enligt en grov uppskattning uppgår antalet holländare i dagens Sverige till över 5 000 om man inkluderar andragenerationen och naturaliserade.
Som de flesta invandrargrupper återfinns holländarna i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Organisationsväsen
De moderna holländska invandrarna är en relativt anonym kategori i Sverige. Det finns ett par holländska föreningar, dels holländska klubben som helt vänder sig till holländare, dels en svenskholländsk förening som verkar som ett vänskapsförbund.
Handelsförbindelser och kulturellt-vetenskappligt utbyte med Nederländerna är väl utbyggda. Flera nederländska företag finns representerade i Sverige, varav Philips, Unilever och Shell torde vara de mest kända.
Litteratur
D'Hersigny, Theo, A Historical and present study of immigration : The integration of the Dutch. - Lund : Lunds Universitet, 1983.
Utterström, Gustaf, Holländsk-reformerta församlingen i Stockholm och dess kyrkobokföring. - Stockholm, 1946.
Wrangel, Ewert, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet. - Lund, 1897.
Humanitära skäl
Högtider
När man närmare granskar de olika högtiderna finner man många
gemensamma drag. Kulturtraditionerna har vandrat från land till land under
seklers gång och lånat från varandra.
Immigrant-institutet har publicerat en bok av Amin Beik med titeln "Våra gemensamma högtider".
Boken kan beställas via internetbokhandeln.
Du kan läsa om olika högtider på
Immigrant-institutets sajt om högtider med ytterligare länkar till andra sidor.
Tillbaka till encyklopedin.
Tillbaka till Immigrant-institutets hemsida
