HÄLSOFRÅGOR

Behag och begär : kulturella perspektiv på kroppens, intimitetens och sexualitetens transformationer / Lena Gerholm, red. - Stockholm : Carlsson, 1998. - 180 s.
 Den här boken har tillkommit för att "fylla en lucka inom två forskningsområden." Det är dels inom migrationsforskningen, dels inom den forskning om kropp, samhälle och kultur som vuxit sig stark under det senaste decenniet. Boken uppmärksammar en särskild aspekt av mänskligt liv, spänningen mellan kvinnliga behag och manliga begär.

I de flesta samhällen hanterar man denna spänning genom att kontrollera kvinnors kroppar och sexualitet. Att täcka håret med muslimsk slöja eller skyla sig med zigensk kjol är exempel på hur sådan disciplinär praktik utövas över kvinnor i olika länder.

Eriksson, Johanna och Henriksson, Helena, Asylsökande och gömda familjer i samhället och vården. - Stockholm : Centrum för barn- och ungdomshälsa, 1997. - 147 s.- (Rapport från Samhällsmedicin, Centrum för barn- och ungdomshälsa ; 1997:11)
Inom ramen för läkarutbildningens kurser har läkarstudenterna Johanna Eriksson och Helena Henriksson valt att fokusera situationen för en mycket utsatt grupp patienter i den svenska sjukvården: de asylsökande och illegala flyktingarna. De har gjort ett grundligt grävande arbete kring gömda familjer som inkluderade stort antal intervjuer och en enkätundersökning.
Deras fylliga genomgång av de regler som styr vården för dessa patienter, och de problem som de skapar, är en praktisk vägvisare av stort värde för alla som sysslar med denna typ av vård.

Hjelm, Anders (red.), Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar. - Lund, Studentlitteratur, 1995. - 331 s.
Tortyr och krig är i ett globalt perspektiv några av de allra viktigaste förebyggbara orsakerna till psykisk ohälsa. Ändå är det få i Sverige som har egen erfarenhet av hur människor reagerar efter sådana extrema påfrestningar.
För att förbättra diagnostik och behandling för dessa utsatta patienter öppnade Röda korset 1985 ett center för torterade flyktingar i Stockholm (RKC), en pionjärverksamhet som har fått en rad efterföljare runtom i landet.
Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar förmedlar de erfarenheter som har vunnits under senare år på dessa behandlingscentra i Sverige och på andra håll runt om i världen.
Här finns grundläggande kunskap om psykisk traumatisering och flyktingars psykosociala situation i exil. Stort utrymme har lämnats åt erfarenheter av behandling inom olika grenar av vård och socialtjänst med många illusterande fallbeskrivningar. Särskilda kapitel ägnas rättsmedicinsk dokumentation, psykosomatik, tolkanvändning, flyktingkvinnor, gruppterapi, bildterapi, primärvård och förläggningssjukvård.
Boken vänder sig till personal inom vården, socialtjänsten och frivilligorganisationerna som möter flyktingar i sitt arbete. Den kan också användas som uppslagsverk i det praktiska arbetet med konkreta utrednings- och behandlingsförslag.

Hjern, Anders, Migration till segregation : En folkhälsorapport om barn med utländsk ursprung i Stockholm. - Huddinge : Centrum för barn- och ungdomshälsa, 1998. - 131 s. - (Rapport från Samhällsmedicin, Centrum för barn- och ungdomshälsa ; 1998:1)
Syftet med boken är att ge en bred, beskrivande, men översiktlig bild av hälsoläget hos barn med utländskt ursprung, och identifiera hälsoproblem där riktade folkhälsoinsatser behövs för barn med utländskt ursprung.

Boken bygger på intervjuer med flyktingfamiljer i Stockholms län under 1993-1994.

Invandrares hälsa och sociala förhållanden. - Socialstyrelsen, 1995. - 202 s. - (SoS-rapport ; 1995:5)
Boken består av ett antal kunskapsunderlag till Folkhälsorapport 1994 och Social rapport 1994. Några forskare belyser utifrån sina perspektiv hälsomässiga och sociala aspekter på invandrarnas situation. Invandrare i Sverige konstateras vara en utsatt grupp både vad gäller hälsa och sociala förhållanden.

Jakobsson, Sten, Efter tortyren. - Stockholm : Liber utbildning, 1993. - 60 s.
Boken "Efter tortyren" utgår ifrån de föredrag som hölls på ett symposium i samarbete med Centrum för tortyr- och traumaskadade patienter, CTD.

I Sverige lever torterade och traumatiserade flyktingar. De behöver särskild vård och hjälp för sina skador. Lika viktigt är att de möter en allmän förståelse och medmänsklighet.

Kunskapen om deras bakgrund och behov måste spridas, inte enbart till hälso- och sjukvårdspersonal, utan till alla som på något vis kommer i kontakt med flyktingar.

Till Immigrant-institutets hemsida

Tillbaka till Institutets bibliotek

Till html av Miguel Benito i juni 2000