H

Hatbrott Hedersmord Hets mot folkgrupp Holländare Humanitära skäl Högtider


Hatbrott

Begreppet hatbrott används i dag allt oftare som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Kännetecknande för hatbrotten kan sägas vara att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde.
 

Hedersmord

Hedersmord är ett, ofta planerat, mord på en släkting, främst kvinnor, för att på något sätt återställa släktens heder som de anser att kvinnan på något sätt ha smutsat ned.

Vanligast är att fäder eller bröder dödar sina döttrar eller syskon för att de inte vill följa familjens tradition och acceptera till exempel ett äktenskap med någon som familjen valt ut, eller för att de haft affärer med någon utanför äktenskapet. Det kan också vara fall där kvinnan blivit våldtagen, och det är tillräckligt för att släkten ska anse att kvinnan smutsat ner familjens heder.

I vissa länder, främst i Mellanöstern där hedersmord varit vanligare, anses hedersmord vara ett lindrigare brott än vanliga mord och straffet varit lägre. Människorättsgrupper arbetar i Libanon och Jordanien för att få till stånd en ändring i lagarna. Detsamma gäller i bl.a. det irakiska Kurdistan.

På senare tid har hedersmord och hotelser om mord förekommit i andra länder där invandrare och flyktingar från Mellanöstern flyttat och funnit en fristad. Det mest uppmärksammade fallet i Sverige var mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002 av sin egen far Rahmi Sahindal.

Länkar
Länkar om hedersmord

Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp anges i tryckfrihetsförordningen som straffbart om man i skrift hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp. Tryckfrihetsförordning (1949:105) Utfärdad: 1949-04-05. Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:1049:7 kap. Om tryckfrihetsbrott 4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag: 11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
 

Holländare

Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna.

De stora grupp nederländska bruksägare och industriidkare som invandrat till Sverige blev förmedlare av sitt hemlands kultur. I första hand kan man hänvisa till släkterna De Geers och Trips konstbefrämjande initiativ.

Vid sidan av handel och hantverk möter under 1600-talet andra näringsgrenar där man dragit nytta av holländsk sakkunskap. Även svensk jordbruksnäring och trädgårdsskötsel har påverkats av holländskt mönster.

Nederländerna blev också en tillflyktsort för svenska fritänkare och religiösa grupper, som inte fritt kunde utöva sin religion i hemlandet.

Under hela 1800-talet och fram till andra världskriget var antal holländare i Sverige mycket litet. Endast enstaka holländare sökte svensk medborgarskap mellan 1850 och 1900. År 1900 levde endast 50 personer födda i Nederländerna här i landet.

Under hela efterkrigstiden fram till i dag har det fortgått en viss invandring från Nederländerna. Som en följd av en översvämningskatastrof i Nederländerna 1952 erbjöds trettio holländare att få komma till Västerås och ASEA. Av mitten av 1950-talet avlöstes invandringen av lågutbildade arbetare av mera välutbildade och akademiker.

Enligt en grov uppskattning uppgår antalet holländare i dagens Sverige till över 5 000 om man inkluderar andragenerationen och naturaliserade.
Som de flesta invandrargrupper återfinns holländarna i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Organisationsväsen

De moderna holländska invandrarna är en relativt anonym kategori i Sverige. Det finns ett par holländska föreningar, dels holländska klubben som helt vänder sig till holländare, dels en svenskholländsk förening som verkar som ett vänskapsförbund.

Handelsförbindelser och kulturellt-vetenskappligt utbyte med Nederländerna är väl utbyggda. Flera nederländska företag finns representerade i Sverige, varav Philips, Unilever och Shell torde vara de mest kända.

Litteratur
D'Hersigny, Theo, A Historical and present study of immigration : The integration of the Dutch. - Lund : Lunds Universitet, 1983.
Utterström, Gustaf, Holländsk-reformerta församlingen i Stockholm och dess kyrkobokföring. - Stockholm, 1946.
Wrangel, Ewert, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet. - Lund, 1897.
 

Humanitära skäl

En person kan få uppehållstillstånd (men inte asyl) av skäl direkt knutna till individen, t.ex. svår sjukdom. I den nya utlänningslagen från 2005 har "humanitära skäl" ersatts av "synnerligen ömmande omständigheter".
 

Högtider

Det är viktigt att invandrarna blir bekanta med de svenska högtiderna, och att även svenskarna bekantar sig med invandrarnas kulturtraditioner. På så vis kan förståelsen för och accepterandet av varandras kulturer öka.

När man närmare granskar de olika högtiderna finner man många gemensamma drag. Kulturtraditionerna har vandrat från land till land under seklers gång och lånat från varandra.
Immigrant-institutet har publicerat en bok av Amin Beik med titeln "Våra gemensamma högtider". Boken kan beställas via internetbokhandeln.

Du kan läsa om olika högtider på Immigrant-institutets sajt om högtider med ytterligare länkar till andra sidor.