M

Makedoner Mandeer Medborgarskap Migration Migrationsdomstol Migrationspolitik Migrationsverket Minoriteter Minoritetsspråk Modersmålet Modersmålsundervisning Mänskliga rättigheter


Makedoner

Det område som traditionellt går under namnet Makedonien ligger idag inom tre stater: det så kallade Pirin-Makedonien i Bulgarien, det Egeiska Makedonien i Grekland, samt Vardar-Makedonien i före detta Jugoslavien. Endast i det senare området har makedonerna erkänts som nation.

Under medeltiden kontrollerades Makedonien omväxlande av Bisans, det bulgariska riket eller Serbien. Efter slaget på Kosovo polje 1389 blev Makedonien en fast integrerad del av det turkiska väldet fram till freden i Bukarest 1913.

Den turkiska perioden ändrade i flera avseenden områdets etniska karta. Stadsbefolkningen kom till stor del att bestå av turkar, greker, judar, armenier, med flera.

Under andra världskriget ockuperades större delen av det jugoslaviska Makedonien av Bulgarien. Den bulgariska ockupationen som till en början hälsades som en befrielse från den serbiska överhögheten, bidrog emellertid genom sin repressiva karaktär till befästandet av en makedonsk identitet.

Makedonien är sedan gammalt ett utvandringsområde. En traditionell säsongmigration gick till Balkan och Turkiet. Med tiden utvecklades den tillfälliga migrationen till regelrätt utvandring. För dessa utvandrare har den makedonska kyrkan spelat en stor roll som samlingspunkt och centrum för övriga identitetsbevarande institutioner såsom föreningar och skolor.

Sedan mitten av sextiotalet har Makedonien berörts av efterkrigstidens stora arbetskraftsutvandring, och för närvarande lever drygt 50 000 makedoner i de västeuropeiska industriländerna. De flesta är bosatta i Tyskland, men även i Sverige finns en relativt stor grupp makedoner, uppskattningsvis 6 000.

Det bör dock påpekas att det bland invandrarna från Makedonien även finns turkar och albaner, samt enstaka företrädare för andra etniska grupper.

I Sverige lever makedonerna huvudsakligen i de södra och västra delarna. Göteborg och Malmö är de stora centra, men manstarka grupper finns i Eslöv, Helsingborg, Trelleborg och Växjö.

Många makedoner kommer från landsbygden med dess starka släktsammanhållning, och man försöker på olika sätt bevara sin identitet.

De makedonska föreningarna utger tidskriften Makedonski vesnik.

 

Mandeer

Ordet Mandeerna härleds till manda vilket betyder ”vetskap” på arameiska. Mandeer/Sabier betyder de vetande som är döpta och har vetskap om Guds religion. Sabier från det arameiska-mandeiska ordet “Sabe” vilket betyder ”döpt” i vatten.

Genom historien har mandeerna levt i ett stort område från Palestina till Mesopotamien. För närvarande finns mandeerna i södra Irak och även i Iran (Ahwaz). Det finns också stora grupper i många Europeiska länder till exempel USA, Australien, Holland, och Sverige. Det totala antalet uppskattas till 100 000 personer.

Mandeernas religion

Mandeerna tror på en ända Gud allsmäktig. I deras heliga böcker kallas Gud för den stora levande och eviga Gud. Mandeerna tror också på Adam som är deras första profet. De tror på Johannes Döparen och hyllar honom som deras största och sista profet.

Mandeerna har många heliga skrifter. Ginza Raba (Stora skatten) innehäller Adams, Setes och Sams böcker som berättar om Guds läran och kampen mellan det goda och det onda, och kampen mellan ljus och mörker. Boken innehåller också psalmer, religiösa och teologiska förklaringar

Ritualer och ceremonier

Alla mandeer brukar rikta sig mot norr vid bön eller vid andra religiösa sammanhang. Detta görs med tron att paradiset (världens ljus) ligger i norra delen av universum; det är en helig plats där alla människosjälar vandrar efter döden för att förena sig kring Gud i evighetens evighet. Detta är nordstjärnans riktning enligt mandeisk mytologi.

Mandeernas religion rekommenderar stora fastan, vilket innebär att man förbjuder sig att göra allt som kan misshaga Gud. Sedan finns det lilla fastan då man förbjuder sig att slakta djur eller äta kött under 36 dagar om året.

Religionen manar människorna till äktenskap, även bland prästerna, och förklarar detta som nödvändighet. Vigselceremonin genomförs alltid under närvaro av präster och några vittnen. Allt görs som en glädje ritual som också visar att äktenskapet är ett heligt förbund mellan en man och en kvinna.

Kvinnan i den mandeiska religionen

Mandeinismen bekräftar mycket noga kvinnans betydelse och hennes viktiga roll i samhället och för familjens levnadssätt. Mandeismen beskriver kvinnan som halva samhället och att män och kvinnor är jämlika.

Föreningsliv i Sverige

Mandeiska föreningar finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Föreningen i Stockholm ger ut tidskriften Alsada.

 

Medborgarskap

Medborgarskap kan förvärvas efter två olika principer: härstamningsprincipen, som innebär att barnen får samma medborgarskap som föräldrarna eller en av föräldrarna oberoende av i vilket land barnet föds. Denna princip tillämpas i de flesta europeiska länderna, även i Sverige. Därför kan vi läsa i statistiken om "utländska medborgare" med födelseland Sverige.

Den andra principen kallas territorialprincipen, och innebär att medborgarskapet förvärvas av barnet genom födelse på landets territorium, oavsett vilket medborgarskap föräldrarna har. Denna princip tillämpas i bl.a. USA. Vi har kunnat se scener där havande kvinnor gjort det omöjliga för att passera gränsen från Mexiko till USA och föda sina barn vid passkontrollen med risk för det egna och barnets liv.

Dubbelt medborgarskap

Dubbelt medborgarskap kan uppstå om man tillämpar båda principerna samtidigt vid barnens födelse eller genom senare förvärv av ett annat medborgaraskap. Tidigare ansåg man dubbelt medborgarskap av ondo. De negativa konsekvenserna betonades och det finns bilaterala överenskommelser mellan länder för att undvika dubbelt medborgarskap. Numera är dubbelt medborgarskap bättre accepterat och uppmuntras.

Svenskt medborgarskap

Bestämmelserna om förvärv av svenskt medborgarskap finns i Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap och i Medborgarskapsförordning 2001:218 som innehåller även uppgifter om dubbelt medborgarskap.

Förvärv kan ske på fem olika sätt:
1) vid födelsen,
2) genom legitimation,
3) genom naturalisation,
4) genom anmälan och
5) genom adoption (sedan 1 juli 1992).

Ansökan om svenskt medborgarskap lämnas till Migrationsverket

 

Migration

In- och utvandring mellan olika länder, folkomflyttning.(källa:UD)

Migration kommer från latinets migratio, flyttning, och migrare, flytta. Termen börjar nu tränga undan den svenska invandring, vilket kan skapa och har redan skapat förvirring. Migrationsverket ansvarar för invandringen till Sverige men inte för utvandringen av svenskar från Sverige. De flesta personerna använder därför termen immigrationsverket, som skulle kunna varit den korrekta benämningen för myndigheten. Immigrant-institutet, som använt den internationella beteckningen för immigrant sedan 1973 får numera svara på förfrågningar var Immigrationsverket ligger eller vilket telefonnummer man ska ringa till om man vill kontakta myndigheten. Man måste söka myndigheten på det officiella namnet den har fått även om namnet inte är korrekt. I telefonkatalogen ska man därför söka på Migrationsverket

 

Migrationsdomstol

Den 31 mars 2006 träder in en ny ordning när det gäller överklagande av Migrationsverkets beslut i asyl- och tillståndsfrågor. Överklagandet lämnas numera till någon av de tre migrationsdomstolar som har inrättats i länsrätterna i Göteborg, Malmö och Stockholm. En ny överprövningsinstans ersätter också regeringen, nämligen Kammarrätten i Stockholm.

Den största skillnaden är att nu blir det två parter som kan mötas i rätten, den asylsökande eller tillståndssökande och Migrationsverket. I de flesta av fallen kommer det också att bli muntlig förhandling, vilket varit sällsynt under utlänningsnämndens tid.

 

Migrationspolitik

De principer, regler och avtal som reglerar personers flyttning mellan länder. Den svenska migrationspolitiken bör ses som en helhet, som omfattar flykting-, invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik samt innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och biståndspolitiken.(källa:UD)
 

Migrationsverket

Migrationsverket ansvarar för att tillämpa de lagar och regler som styr invandring till Sverige och beviljande av svenskt medborgarskap.

Verket tar emot och behandlar ansökningar om asyl, visum och uppehållstillstånd och erbjuder de asylsökande bostad under väntetiden. Verket ska underlätta för den som vill återvandra samt förmå den som inte har erforderligt uppehållstillstånd att lämna landet.

Mer information finns på Migrationsverket hemsida.
 

Minoriteter

I den svenska debatten skiljer man mellan invandrare, sådana som själva invandrat till Sverige, och minoriteter, grupper av människor som tillhör en folkgrupp som i formell mening funnits i Sverige en längre tid.

Grunden för minoritetspolitiken finns i regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen i december 1999 (bet. 1999/200:KU6, rskr.1999/ 2000:69). Sverige har därefter anslutit sig till Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

De nationella minoriteterna är samer, som också är ett ursprungsfolk, samt sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Samtliga dessa grupper har funnits i Sverige under mycket lång tid och är därför en del av det svenska kulturarvet. Eftersom samerna är ett ursprungsfolk i Sverige finns det även en särskild samepolitik.

De språk som erkänts som minoritetsspråk i Sverige är samiska (alla former av samiska), finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib (alla former av romani chib) och jiddisch.

Länkar
Nationella minoriteter och minoritetsspråk
Faktablad från Justitiedepartementet

 

Minoritetsspråk

I Sverige talas och skrivs över 150 olika språk, till exempel urdu, bangla, kurdiska, engelska, sydsamiska, wolof, arabiska, spanska eller persiska (farsi). Sverige har sedan 1999 fem erkända nationella minoritetsspråk med särskild status: finska, jiddisch, meänkieli, romska (romani chieb) och samiska.

Länkar
Sveriges språk - vem talar vad och var? Mikael Parkvall, Inst. för lingvistik, Stockholms universitet, 2009.

 

Modersmålet

Frågor och svar om modersmålet

Litteratur
Tvåspråkighet : en kommenterad bibliografi. Immigrant-institutet, 1998. 41 s.
 

Modersmålsundervisning

1976 beslutade Riksdagen om rätten till hemspråksundervisning. Innan dess hade undervisning i och på invandrarelevers modersmål ägt rum i flera svenska kommuner sedan 1968. Hemspråksreformen innebar att kommunerna var skyldiga att anordna hemspråksundervisning om eleverna begärde det. Antalet lagstadgade timmar per elev var 1,1.

Som en del i den nya integrationspolitiken har benämningen "hemspråk" ändrats till "modersmål" främst efter inflytande från de finska invandrargrupper som velat jämställa finskan med svenskan i undervisningssammanhang.  Immigrant-institutet publicerade redan 1973 en rapport "Barn med minoritetsspråk som modersmål i för- och grundskolan", av Anne-Charlotte Cnattingius da Fonseca och Annikki Nikula-Benito. Antalet elever som går modersmålsundervisning har dock stadigt minskat sedan mitten av 1980-talet. Flera kommuner har fått stöd för att inte engagera sig tillräckligt i flera invandrardebattörer som pläderat för att lära sig svenska och att modersmålet är en sak för föräldrarna. En annan praktisk anledning är att medan tidigare fick kommunerna extra ekonomiskt stöd för modersmålsundervisning efter antalet elever har detta ersatts av en klumpsumma som kommunerna får för hela utbildningssektorn.

 

Mänskliga rättigheter

Länkar
Immigrant-institutets hemsida om Mänskliga rättigheter och rasism