R

Rasism Reformer Reglerad invandring Resande Ritualer och traditioner Romani Romer Rumäner Ryska judar Ryssar Rösträtt


Rasism

Rasism innebär att personer eller grupper av personer tror att deras ursprung och etnisk tillhörighet är förmer än andras och därmed anser sig ha rätten att diskriminera de andra på grund av deras tillhörighet.

Ordet rasism är av senkommet datum.

Som orsak till diskriminering har snarare än biologisk natur, exempelvis ekonomisk status, kön, språk, social position och religion tjänat.

En katolsk domstol i Valladolid förkunnade 1536, efter vittnesmål från fray Bartolomé de las Casas, att indianerna var mänskliga och kunde frälsas. De behandlades något bättre därefter. Beslutet i Valladolid gällde inte svarta i Afrika, vilket gjorde att slaveri blev tillåtet med dess omänskliga konsekvenser.

Rasismen finns i många olika former, även om man ibland bättre kan tala om främligsfientlighet, diskriminering eller näraliggande begrepp.

Rashygien

År 1910 skapades i Stockholm "Svenska sällskapet för rashygien". 1921 fick Herman Lundborg bilda Statens institut för rasbiologi. Detta var på sin tid helt accepterat av alla politiska partierna. Institutet uppörde inte före 1954, alltså flera år efter andra världskrigets slut.

Länkar
Litteratur om diskriminering och rasism
Immigrant-institutets hemsida om rasism

 

Reformer i Sverige

Invandrarnas situation i Sverige har under årens gång förbättrats steg för steg. Här nedan anges några av de avgörande reformerna, främst under 1970-talet. Vissa av dem har sedermera försvagats eller till och med försvunnit, medan andra har integrerats i det gemensamma reformarbetet.

1965 Alla invandrare får rätt till kostnadsfri svenskundervisning via studieförbunden.

1966 Regeringen tillsätter arbetsgruppen för invandrarfrågor.
Finsk-svenska rådet tillsätts, som får i uppdrag att förbättra de finska invandrarnas utbildningssituation.

1967 Den utomnordiska vandringen regleras.
Den första kommunala invandrarbyrån öppnas.
Invandrartidningen börjar ges ut av en statlig stiftelse.

1968 Statsmakterna antar nya riktlinjer för invandringspolitiken bl a att det för utomnordiska medborgare även i fortsättningen krävs att arbete och arbetstillstånd är ordnat före inresan.
Statsmakterna antar riktlinjen för undervisningen av invandrarbarn i grundskolan. Kommunerna får statsbidrag för att starta hemspråksundervisning under två timmar i veckan.
Invandrarutredningen tillsätts för att utreda invandrarnas sociala och kulturella situation.

1969 Reformer i utlännings- och medborgarskapslagstiftning träder i kraft.
Statens invandrarverk inrättas och börjar sin verksamhet.

1970 Undervisningen av invandrarbarn tas in i grundskolans läroplan.

1971 Försöksverksamhet inleds med överförning av socialt handikappade utomnordiska zigenare.

1972 Statsbidrag anvisas för uppsökande verksamhet i samband med svenskundervisningen för invandrare.

1973 Utländska arbetstagare får lagligt rätt till ledighet och lön för att delta i högst 240 timmars svenskundervisning.
Särskilda statsmedel anslås till bibliotekens inköp av böcker för invandrare.
Finska folkhögskolan inrättas i Haparanda.
Trossamfund med många invandrare får rätt till statsbidrag på samma villkor som andra trossamfund utanför statskyrkan.

1974 Beslut fattas om tolkutbildning vid universitet, studieförbund och folkhögskolor.

1975 Riksdagen beslutar om målen för svensk invandrar- och minoritetspolitik.
Beslut om att förbättra invandrarnas kulturella situation samt om ekonomiskt stöd till invandrar- och minoritetsorganisationer. Tidningar på annat språk än svenska kan också få bidrag.

1976 I Sverige bosatta utländska medborgare får rösträtt vid val av kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige. Med rösträtten följer också valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag.
Beslut fattas om omfattande ändringar i utlänningslagen.
Riksdagen beslutar om hemspråksträning i förskolan samt hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.
Radio och TV startar programverksamhet på en del invandrarspråk.
Finskspråkliga program finns redan.
Statsbidragssystemet för hemspråksundervisningen i grundskolan utvidgas till att omfatta hemspråksträning / undervisning i förskolan och gymnasieskolan.
Grundutbildning av hemspråkslärare börjar.
Stöd till invandrartidningar och –tidskrifter förbättras.

1984 Ansvaret för flyktingarna övergår till Statens invandrarverk. Hela-landet strategin som innebär att flertalet kommuner tar emot flyktingar sätts igång.

1986 Den första juli inrättas den första Diskrimineringsombudsmannen(DO). Det blir advokaten Peter Nobel. DO ska medverka till att hjälpa invandrare i personliga fall av diskriminering.

1997 En ny integrationspolitik beslutas av Riskdagen. Som resultat av den delas Statens invandrarverk i två myndigheter. Den nya myndigheten Integrationsverket tar över delar av Invandrarverkets verksamhet och får även nya uppgifter. Den upphör 2007.

2000 Statens invandrarverk byter namn till Migrationsverket. Sedan dess och fram till idag, 2007, får Immigrant-institutet ständigt telefonförfrågningar om vad "Immigrationsverket" har för telefonnummer. Ett exempel på felaktig namnändring. Många kommer dock rätt så småningom tack vare Immigrant-institutets informationstjänst.

2001 Den första juli ändras lagen om svenskt medborgarskap, så att dubbelt medborgarskap blir tillätet.
Barn till statslösa blir svenska medborgare från födelsen.

2003 En ny lag mot diskriminering som innefattar alla former av diskriminering på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder träder i kraft.

2007 Integrationsverket upphör med verksamheten efter 10 år.
 

Reglerad invandring

Reglerad invandring innebär att staten har ställt regler för vi vilka som får komma till Sverige och på vilka villkor. Reglerad invandring gäller ej för asylsökande, utan för personer som av familjeskäl eller som arbetssökare vill till Sverige.

I praktiken är det fråga om invandringsstop för medborgare utanför EU och EES-området. Begreppet invandringsstopp används i Norge, även om där är reglerna någorlunda desamma som i Sverige, där den officiella politiken hävdar att man inte har invandringsstopp.

 

Resande

Resande är en folkgrupp som tidigare kallats för tattare i Sverige, förmodligen på grund av missförstånd om deras ursprung. De resande känner samhörighet med romerna. Vissa hävdar att de är romer. De talar också en variant av romani.

I Sverige är de är sedan 1997 organiserade i Föreningen Resandefolket, som ingår i Romernas riksförbund.

Länkar
Litteratur om resande

 

Ritualer och traditioner

Länkar
Litteratur om ritualer och traditioner i samband med sjukdom och dödsfall

 

Romani

Romani är ett språk som talas av romer, en folkgrupp med ursprung i Indien, i dag spridd över stora delar av världen, särskilt Europa.

Dialekter

Romani chieb som språket kallas i Sverige betyder egentligen "romani språk" dvs flera språk. De dialekter som är mest framträdande bland romer i Sverige är lovara och kaldarás.

Skriftspråk

Romani som skriftspråk är ganska modern. Samtidigt har romani de problem som andra språk har när ingen av dialketerna blir dominerande.

Antalet talare av romani i Sverige har uppskattats till 25 000 personer. Sedan 2000 är romani chieb ett av de officiella historiska minoritetsspråken i Sverige
 

Romer

Romer eller zigenare som de kallats tidigare är en folkgrupp som återfinns i minoritetsställning över hela världen. Allra flesta finns i Ungern, Rumänien och Bulgarien. Sammanlagt i världen torde det finnas ungefär tjugo miljoner. I Sverige omtalas de första gången år 1512. I Sverige brukar antalet på senare tid anges till mellan 40 000 och 50 000. En uppskattning, som gjordes 1999 av regeringens utredningen om nationella minoriteter, angav antalet till mellan 12 000 och 15 000. Den senaste tidens invandring till Sverige från de nya EU-länderna gör bedömningen ännu svårare, då en del av dem saknar uppehållsrätt.

Romerna kommer ursprungligen från Indien. De första trovärdiga uppgifterna om romer är från Kreta år 1322. Under medeltiden spred de sig i stora delar av Europa. År 1417 omnämns de för första gången i Hamburg. Under andra världskriget dödades mer än 200 000 romer.

Som en dyster påminnelse om de rasistiska strömningar som fanns också i Norden kan nämnas att en svensk rasbiolog, Bertil Lundman, bidrog till den rasistiska litteraturen. År 1938 skrev han i tidskriften Folk und Rasse att mer än en tredjedel av befolkning i vissa delar av Sverige hade romskt blod i sina ådror. Han ansåg dock att det var för sent att göra något åt problemet, eftersom svenskarna var av så blandad ras. Diskriminering av romer är ännu en vardaglig företeelse, i Sverige likaväl som i andra länder.

Ett vedertaget sätt att beskriva de olika romska grupperna i Sverige är att utgå från vilken period invandringen till Sverige skedde. Enligt den kategoriseringen finns det fem huvudsakliga grupper: resanderomer, svenska romer, finska romer, utomnordiska romer och nyanlända romer.

De svenska romerna är ättlingar till åtta familjer som kom till Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och blev kvar här när gränserna stängdes för immigration vid första världskrigets utbrott 1914.

Romani chib har från och med 1999 blivit ett minoritetsspråk i Sverige.

De finska romerna, kaléromerna, är inte på nära håll relaterade till svenska romer. Kalé talar ett annat språk än svenska romer, klär sig annorlunda och utformar ett internt socialt liv. De flesta har numera finska som modersmål, även om det finns äldre romer som behärskar kalévarianten av romani.

De utomnordiska romer som finns i Sverige har kommit från Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Italien, Holland, Frankrike och Spanien. En del var också statslösa. De flesta utomnordiska romer i Sverige har fått flyktingstatus. De största bosättningarna finns i södra Sverige, särskilt i Malmöregionen, vilket möjliggör för många av dem att upprätthålla släkt- och familjeband med kontinentala romer. Efter 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i EU har ett stort antal romer från dessa länder sökt sig till Sverige och till de övriga EU-länderna på samma sätt som många andra bulgarer och rumäner. Svårigheterna att få ett job har inneburit att dessa romer inte är folkbokförda i Sverige.

Immigrant-institutet gav 1976 ut en bibliografi "Zigenare och tattare i Sverige". Bibliografin har aktualiserats 2009 och kan hämtas fritt från länken nedan.

Länkar
Online bibliografi om romer
Hemsida om romer från Immigrant-institutet
 

Rumäner

I dag bor ungefär 11 800 människor med rumänskt ursprung i Sverige. Mer än två tredjedelar har nu svenskt medborgarskap. Enligt uppgift från Migrationsverket skulle mer än hälften ha kommit som politiska flyktingar.

De flesta rumänska invandrare är bosatta i storstadsområdena: Stockholm, Malmö, Göteborg och flera hundra i Kronobergs län.

Rumänska finns som hemspråk i grundskolan och sedan den 1 juli 1977 dessutom på gymnasiet.

Kulturliv

Det rumänska föreningslivet är anmärkningsvärt outvecklat. Det finns ingen riksorganisation och bara tillfälligtvis uppblomstrande lokala föreningar. En av de få är Clubul Românesc i Malmö, som gav ut månadstidningen Cronica Româneascâ (Rumänska krönikan) en tidskrift som upphörde 1987.

På sista tiden har börjat träda fram olika nya och aktiva föreningar som Vänskapföreningen Sverige - Rumänien i Malmö och som har i sin verksamhet kurser och konferenser samt utbildningsinsatser i Rumänien i samarbete med ABF.

Av de tidskrifter som publicerades på -70 och -80 talet bara en är löpande: Curierul Românesc 1980- som har Silvia Constantinescu som huvudansvarig. Candela utgivet av Rumänska ortodoxa kyrkan i Sverige, 1973- gör ett uppehåll nu.

De rumänska invandrarförfattarna i Sverige är få eftersom de flesta har kommit i slutet på 70- och början på 80- talet. De sista åren har fler och fler rumänska författare börjat framträda. Några namn att nämna är historiskern Sava Gârleanu, diktaren Ion Milos, Gabriela Melinescu och Ana Maria Narti, frilansjournalist, författare och debatör i Dagens Nyheter. Hon har också varit riksdagsledamot för folkpartiet.
Nämnas bör också konstnärinnan och konservatorn Gabriela Lazarescu.
En stor kulturgärning för att sprida rumänsk skönlitteratur i Sverige gjorde bokförlaget Coeckelberghs som lät översätta och publicera 27 rumänska böcker av ett tiotal författare.
 

Ryska judar

Länkar
Litteratur om ryska judar

 

Ryssar

Från den misslyckade revolutionen 1905 och fram till oktoberrevolutionen 1917 blev Sverige, och särskilt Stockholm, en viktig mötesplats och genomfartsland för ryska revolutionärer av alla politiska schatteringar och etniska tillhörigheter. I sin verksamhet hade ryska revolutionärer ofta hjälp av svenska socialister. Lenin var vid flera tillfällen i Sverige.

Många ryssar anlände som immigranter till Stockholm efter första världskrigets utbrott. Efter februarirevolutionen 1917 återvände många av socialisterna till Ryssland från Sverige eller via Sverige.

Revolutionen i Ryssland resulterade också i ett antal "vita" flyktingar. Flyktingströmmen började redan 1918 men tog ordentlig fart först 1919 och slutade 1922.

De ryska flyktingarna organiserade sig snart. De drev ett eget bokförlag, Svernye ogni ("Nordliga eldar"). Under några år utgavs ett tiotal böcker.

I samband med andra världskriget kom nya grupper ryssar till Sverige. Man beräknar att närmare 2 000 ortodoxa ryssar anlände till Sverige.

År 1982 fanns i Sverige 7 836 personer med sovjetiskt bakgrund. Invandringen från Sovjetunionen var relativt liten. 1983 var nettoinvandringen 95, 1984 98 personer. Många av de legala invandrarna från Sovjetunionen torde vara kvinnor, gifta med svenskar eller i Sverige bosatta latinamerikaner som hade studerat i Sovjetunionen.

Organisationer

De ryska emigranterna i Sverige har inte i nämnvärd utsträckning organiserat sig eller sysslat med politisk verksamhet. Emigrantorganisationen NTS har dock viss verksamhet i Sverige. Smärre föreningar organiserar ryssar i Uppsala, Göteborg och Stockholm. I övrigt kan kanske nämnas organisationen Gröna Lyktan som förmedlar kontakter med rysk emigrantkultur.

De nya ryska invandrarna har visat ett intresse att bevara sin rysk kultur genom att i viss utsträckning låta sina barn delta i hemspråksundervisning. Äldre ortodoxa invandrare samlas liksom tidigare i den ryska församlingen.
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har antalet lokala ryska föreningar ökat något och resulterade i att Ryska riksförbundet bildades i oktober 2003.

Länkar
Kristi Förklarings Ortodoxa kyrka
Ryska riksförbundet i Sverige

 

Rösträtt

Utländska medborgare fick rösträtt i kommunal- och landstingsval 1975
och fick rösta för första gången 1976.

Tabell: Svenska och utländska medborgares deltagande i de kommunala valen

År Svenska medborgare % Utländska medborgare % Differens %
1976 90,4 59,9 -32
1979 89,0 52 -37
1982 89,6 50,6 -39
1985 87,8 46,8 -41
1988 84,0 41 -43
1991 84,3 38,7 -45
1994 84,4 38,4 -46
1998 78,6 34,5 -46
2002 80,1 34,2 -45,9
2006 81,5 36,7 -44,8
2010 84,2 35,7 -48,5
2014 85,9 34,4 -51,5

Källa: Statistiska Centralbyrån. Internet: http://www.scb.se/ Medborgarinflytande. Valundersökningar


Länkar och litteratur

Rösträttsutredningen (1975) Kommunal rösträtt för invandrare : betänkande / av Rösträttsutredningen. - Stockholm, 1975. - 146 s. : tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1975:15) ISBN 91-38-02262-1