T

Tamil Tamiler Tjecker Trafficking Turkar Tvåspråkighet Tyskar


Tamil

Ett av Indiens officiella språk. Det talas i den indiska delstaten Tamil Nadu, och i norra delen av Sri Lanka.

 

Tamiler

Tamiler är ett folk i främst södra Indien och norra Sri Lanka; antal cirka 50 miljoner.

Tamiler i Sverige

I Sverige bor cirka 2000 tamiler. På grund av den långvariga och under senare år upptrappade konflikten mellan singaleser och tamiler på Srilanka tvingades tusentals tamiler att lämna landet. Norge och Danmark har tagit emot tamilska flyktingar och tydligare än Sverige uppmärksammat förtrycket av tamiler.

Den svenska hållningen är vacklande. Några flyktingar har fått stanna, andra avvisats. Amnesty International uppmärksammade avvisningen och riktade kritik mot Statens Invandrarverk. Till en del beror Sveriges bristande generositet på att Sverige varit uppbundet av biståndsavtal med Sri Lanka.

Konflikten mellan tamiler och singaleser påverkar starkt förhållandena i Sverige, där gränsen mellan de både grupperna kan sägas vara lika skarp och följa samma mönster som i Sri Lanka. Sverige är knuten till den singalesiska sidan och har betraktat den tamilska oppositionen som terrorism.

Föreningsliv

Tamilerna har en Stockholmbaserad förening vars öppenhet markeras genom namnet Svenska multietniska föreningen för Sri Lanka. I verksamheten planeras klädinsamling, medicin och pengar för mat till drabbade familjer.

Internationella Tamilska Föreningen bildades den 11 september 1999. Målet är att sprida den uråldriga tamilska kulturen och traditionen, samt förena alla tamiler från olika länder som t.ex. Indien, Sri Lanka, Singapore, Malaysia, Mauritius. Föreningen ställer sig neutral till religion och politik.

Varje lördag har föreningen undervisning i både det tamilska språket och i tamilsk klassisk dans, för både barn och vuxna.

Litteratur

Ahmed, Ishtiaq, Separatiströrelser i Sydasien. - Stockholm : Utrikespolitiska institutet, 1991. - 31 s.
Bentzon Tilia, Gitte, Tamiler i Vestjylland : integrationsproces arbejdsmarked og kommunale strategier. - Esbjerg : Sydjysk Universitetsforlag, 1996. - 152 s.
Berge, Berit (Red.), Tamilene på Sri Lanka. - Oslo : UDI, 1992. - 48 s.
Fuglerud, Øivind, Life on the outside : the Tamil diaspora and long-distance nationalism. - London : Pluto, 1999. - 203 s.
Manogaran, Chelvadurai (Editor), The Sri Lankan Tamils : ethnicity and identity. - Boulder : Westview Press, 1994. - 247 s.
McDowell, Christopher, Tamil asylum diaspora : Sri Lankan migration, settlement and politics in Switzerland. - Oxford : Berghahn, 1996. - 308 s.
Rösel, Jakob, Die Gestalt und Entstehung des tamilischen Nationalismus. - Berlin : Duncker und Humblot, 1997. - 277 s.
Schwarz, Walter, The Tamils of Sri Lanka. - London : Minority Rights Group, 1986. - 15 s.
Sivathamby, Karthigesu, Sri Lankan Tamil society and politics. - Madras : New Century Book House, 1995. - 189 s.
 

Tjecker

Tjeckerna talar tjeckiska vilket är ett västslaviskt språk. Tjeckiska och slovakiska är nära besläktade, ungefär som svenska och norska. Bland de troende överväger katoliker, även om olika reformerta samfund också finns företrädda.

I november 1938 mottogs de första flyktingarna från Tjeckoslovakien, tydligen som en följd av München-avtalet. Från och med 1 juli 1939 förekommer beteckningen "tjecker" i statistiken.

Vid krigsslutet finns det i Sverige drygt 750 personer födda i Tjeckoslovakien och drygt 550 tjeckoslovakiska medborgare.

Under 1950-talet minskade inflyttningen av tjecker till Sverige avsevärt och uppgick högst till något tiotal per år. Den mest omfattande flyktinginvandringen ägde rum efter den så kallade Dubcek-krisen som följdes av den sovjetiska inmarschen i Tjeckoslovakien år 1968. Enligt officiella svenska källor kom då ungefär 3 000 personer till Sverige.

Invandringen av tjecker har på senare år gått starkt tillbaka. Det rör sig om ungefär ett hundratal årligen.

Hemspråksundervisning i tjeckiska har funnits sedan 1973, och antalet grundskolelever som deltar ökar år från år.

Litteratur
Jensen, Alfred, Svenska minnen från Böhmen och Mähren. - Lund, 1910.
Swedner, Harald, Invandrare i Malmö, Stockholm 1973.
Valisova, Marta, Tjeckiska skönlitteratur i svensk folkbibliotek. - Borås : Bibliotekshögskolan, 1974.

 

Trafficking

Det internationella uttrycket ”trafficking of human beings for the purpose of forced prostitution” betyder sexslavhandel. Människor säljs som varor över nationsgränserna för att tvingas in i prostitution. Det finns även andra typer av trafficking, där människor till exempel säljs för att användas som illegal arbetskraft.
Denna text är hämtad från "Kvinna till Kvinna"

 

Turkar

Turkarna har sitt bosättningsområde Turkiet, på Cypern och i Balkanländerna. Ursprungligen härstämmer de från Centralasien, varifrån de invandrade till Västasien och Balkanhalvön under 1200- och 1300-talen.

I Turkiet uppgår turkarna i dag till cirka 90 procent av landets totala befolkning.

Landet har också ett stort antal etniska minoriteter varav åtskilliga talar turkiska, men det finns också stora andelar kurdisk-, arabisk-, grekisk- och armenisktalande grupper samt små kontingenter som talar olika kaukasiska språk (abkhaziska, tjerkessiska, georgiska, tjetjeniska, m fl.)

Turkarna talar ett västturkiskt språk som är uppdelat i två dialektgrupper: anatoliska dialekter och rumelidialekter, som talas i asiatiska Turkiet. Turkiskan skrivs med ett latinskt alfabet som sedan 1920-talet ersatt det arabiska alfabetet. Språket har dessutom genomgått en omfattande reformering varför dagens turkar inte kan läsa texter från tiden före republikens införande och knappast kan förstå dem.

Utvandring från Turkiet

Turkiet har gamla traditioner av migration. Före 1960 var det framförallt kristna grupper som utvandrade från Turkiet, dels till Libanon (arabisk-ortodoxa, maroniter, syrisk-ortodoxa) och Sovjetunionen armenier, molokaner), dels till Västeuropa och USA.

I början av 1960-talet började en ny kategori att utvandra från Turkiet. Efter kungörandet av den nya författningen 1961 blev det möjligt för turkar att fritt utvandra för att söka arbete i västvärldens industriländer.

Invandringen kan indelas i tre stadier. Initialskedet, med den massiva arbetskraftsinvandringen, inleddes i början av 1960-talet och pågick till omkring 1970. Det var framförallt yngre män utan familjer som kom till Sverige. Mot slutet av 1960-talet avstannade arbetskraftsinvandringen.

År 1975 inleddes ett nytt skede genom den massiva invandringen av kristna grupper. Till följd av den infördes visumtvång för turkiska medborgare.

Efter militärkuppen 1980 har det åter skett en viss flyktinginvandring av turkiska medborgare, huvudsakligen fackföreningsfolk, politiker och aktivister tillhörande olika etniska grupper. Merparten av dessa flyktingar är dock kurder.

Turkarna i Sverige

Antalet turkiska medborgare i Sverige uppgick 1980-talets mitt till omkring 20 000. Av dem utgör enligt Invandrarverkets uppskattningar åtminstone 9 000 assyrier/syrianer och 3 000 kurder. De etniska turkar har en mycket heterogen bakgrund. De har turkiska som modersmål och är i allmänhet sunni-muslimer.

De etniska turkar är huvudsakligen bosatta i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom finns det primärbosättningar i Norrköping, Katrineholm, Eskilstuna, Uppsala och Märsta.

Organisationsväsen

Den turkiska föreningsverksamheten kom i gång vid mitten av 1960-talet då de första lokalföreningarna startade. Tidigare hade man också två turkiska riksförbund. En del turkiska föreningar, t ex de i Lund, Norrköping och Helsingborg, var ansluta till Turkiska Arbetarnas Riksförbund. Det andra riksomfattande förbundet var Turkiska Föreningarnas Riksförbund som bildades. Detta riksförbund hade lokalföreningar i Stockholm,, Göteborg och Malmö. Genom en sammanslagning av dessa två riksförbund grundades år 1979 Turkiska Riksförbundet som organiserar närmare 25 medlemsorganisationer ute i landet.

De turkiska lokalföreningarna tjänar ofta som mötesplats och kafé för ortens turkar, men man bedriver på många håll också en ambitiös fritidsverksamhet, kvinnoföreningar samt barn- och ungdomsorganisationer. Några av lokalföreningarna har en medveten s utåtriktad verksamhet i syfte att skapa förståelse för turkisk kultur bland svenskarna. Detta gör man bland annat genom att anordna kulturaftnar till vilka man inbjuder allmänheten.

I Sverige publiceras en del tidskrifter på turkiska. Det Turkiska Riksförbundet utger tidskriften Yeni Birlik som utkommer med 12 nummer per år och har en upplaga på 4 000 exemplar.

Länkar
Litteratur om turkar i Sverige

 

Tvåspråkighet

Tvåspråkighet är användning eller behärskning av två språk på ungefär samma förståelsenivå.

Litteratur
Benito, Miguel, & Kaiser, Anders, Tvåspråkighet : en kommenterad bibliografi. Immigrant-institutet, 1998. 41 s.
 

Länkar

Några titlar om tvåspråkighet

 

 

Tyskar

Den tyska invandringen till Sverige är nästan lika gammal som det svenska riket. Redan under 1000-talet kom tyska missionärer till Sverige. Visby och Kalmar var troligen de svenska städer som tidigast mottog tyska köpmän.

Under årtiondet 1931-1940 mottog Sverige 7 200 invandrare från Tyska riket, under femårsperioden 1941-1945 ytterligare 3 600. Under tiden 1933-1941 beräknas 1 300 tysk-judiska flyktingar ha kommit till Sverige, vartill är att lägga 700 österrikare, huvudsakligen judar, som flydde hit efter "Anschluss" 1938. Bland både judar och ickejudar fanns talrika politiker, publicister, vetenskapsmän och konstnärer. Många av de kulturellt aktiva flyktingarna kom att stanna kvar efter kriget.

Efterkrigstiden

1945 års folkräkning redovisar 13 300 tyskfödda invånare i Sverige. Antalet har sedan stigit avsevärt på grund av den svenska arbetsmarknadens starka attraktionskraft. För åren 1946-1950 redovisas 16 000 invandrare från Tyskland. 1951-1960 blev kulminationstiden med icke mindre än 39 700 immigranter. Tyskarna utgjorde 1985 den efter jugoslaverna största icke-nordiska gruppen.

De tyska immigranterna återfann i första hand inom handelns, industriens och den offentliga förvaltningens tjänstemannasektorer samt inom vissa arbetargrupper, inklusive hembiträden och likställda.

Tyskarna har gamla traditioner i Sverige, och även om de ibland har mötts av misstro, har de i stort sett varit lättassimilerade. Den tyska nykomlingen har inte haft svårt att finna landsmän i det nya landet eller svenska med tysk anknytning. Det tyska språket har inte heller berett några överväldigande svårigheter.

Inom fackföreningsrörelsen finns gamla kontakter, sammanhängande både med forna tiders gesällvandringar på kontinenten och med den tyska socialdemokratiens länge mycket starka ställning inom den europeiska arbetarrörelsen.

Av gammalt finns ett antal tyska eller svensk-tyska föreningar i Sverige, med skiftande politiska bindningar. Det ganska exklusiva Deutsche Gesellschaft zu Stockholm grundades 1862. Tyska föreningen i Borås bildades 1900 och fyller därmed 100 år. I Stockholm finns också Goethe-Institutet, som vårdar förbindelserna mellan Sverige och Förbundsrepubliken.

Länkar
Litteratur om tyskar