Loading...
 
PDF

Albaner

På Balkan finns idag cirka 4,5 miljoner albaner, varav 2,7 miljoner i Albanien, 1.7 miljoner i sydvästra Jugoslavien och cirka 20 000 i Grekland. Merparten av de jugoslaviska albanerna är bosatta i den autonoma provinsen Kosovo (1,2 miljoner), men större grupper av albaner finns även i Makedonien (380 000), Serbien förutom Kosovo (70 000) och Montenegro (37 000).

Det stora flertalet jugoslaviska albaner är muslimer, men det finns även en katolsk minoritet som uppgår till cirka 50 000 personer. Bland Kosovo-albanerna spelar islam en mycket stor roll och landsbygden är kompakt religiös. Albanska är ett indoeuropeiskt språk som brukar räknas som en egen språkgrupp. Den indelas i två dialektgrupper, gegiska i norr och toskiska i söder. Det moderna litteraturspråket, som standardiserades under slutet av 1960-talet, baseras till stor del på de toskiska dialekterna, och det kan noteras att albanerna i Jugoslavien sedan 1970 använder samma skriftspråk som de albanska republiken, även om merparten talar de nordliga dialekterna. Det område som nu bebos av albaner invaderades under 600-talet av slaviska stammar, som undanträngde och assimilerade den ursprungliga befolkningen i slättområdena. Från 900-talet fram till och med 1300-talet behärskades det omväxlande av bulgarer, serber, normander och venezianare. Mot slutet av 1300-talet erövrades södra Balkan av turkarna som också invaderade de albanska områdena. Under 1600-talet inleddes emellertid en islamisering av den albanska befolkningen, som vid 1800-talets slut till 70 % var muslimer, 20 % grekisk-ortodoxa och 10 % katoliker. Av betydelse blev de migrationsrörelser som ägde rum särskilt under 1600- och 1700-talen. Efter uppror mot turkarna emigrerade stora grupper serber från Kosovo, som planmässigt befolkades med albanska muslimer och som åtminstone sedan 1800-talet dominerats av albaner.

Under åren fram till sekelskiftet 1900 rådde en mycket komplicerad situation, där albanerna ibland samverkade med turkarna, ibland hamnade i motsatsställning till dem, samtidigt som de albanska strävandena kom i konflikt med Montenegro och den nya serbiska staten rörande norra Albanien och Kosovo. Under 1909-1911 ägde flera större uppror rum och albanska väpnade styrkor kontrollerade tidvis stora delar av Kosovo och Makedonien. Den 28 november 1912 utropades en albansk stat som året därefter erkändes av stormakterna. Den kom dock inte att omfatta Kosovo, som under balkankrigen 1912-193 erövrats av Serbien för att efter första världskriget liksom Makedonien inlemmas i det nybildade Jugoslavien. I Jugoslavien fördes en politik som gick ut på att undertrycka albanska självständighetssträvanden i Kosovo. Bland annat förekom ingen skolundervisning på albanska. Vidare koloniserades området av serber och montenegriner.

Efter andra världskriget blev Kosovo en autonom provins i republiken Serbien. Under de första decennierna styrdes området med mycket hård hand. Den albanska befolkningen betraktades mer eller mindre som en potentiell femtekolon och utsattes tidvis för hårda repressalier.

Den förändrade politiska situationen har medfört att serber och montenegriner under de senaste 20 åren i stort antal har lämnat området. Deras andel av befolkningen har minskat från en fjärdedel till omkring 13 %.

Den sociala och ekonomiska situationen i förening med en ny albansk självkänsla har därför bidragit till uppkomsten av radikalt nationella stämningar, i synnerhet bland intelligentian och studenterna.

Albaner i Sverige

De flesta albaner i Sverige kommer från Jugoslavien. Merparten härstammar från Makedonien, och från 1989 till 1992 har en ökad invandring från Kosovo noterats på grund av förföljelser. Antalet albaner från Kosovo räknas idag till 35 000-40 000.

Av allt att döma bibehåller man genom språk och i synnerhet religiösa och kulturella traditioner sin distans till omgivningen, både svenskar och övriga jugoslaver.

Religionen har stor betydelse, och i både Malmö och Göteborg har albanska muslimer spelat en framträdande roll i islamiska församlingarna. Det har funnits fler konkurrerande albanska föreningar.


Länkar

Litteratur om albaner

Tillbaka
Till start