Convention applying the Schengen Agreement of 14 June 1985 between the Governments of the States of the Benelux Economic Union, the Federal Republic of Germany and the French Republic, on the gradual abolition of checks at their common borders

Kurdiskan är släkt med persiskan, baluchiskan, tadjikiskan och pashtun i Afghanistan. Det finns fyra stora dialekter samt flere andra dialekter och underdialekter. Mellan dem finns betydande skillnader. De flesta kurder talar kirmanchi-dialekten. Den andra stora dialekten är gurani, som talas i Iran och Irak. Den tredje största är luri, som talas i Kirmansahtrakten i Iran. Den fjärde största är zazaki, eller dimli, som talas av 20 procent av Turkiets kurder, vilket motsvarar cirka tre miljoner mänskor. Zazaki och gurani skiljer sig mycket från andra kurdiska dialekter. Inom hela språket har sydkirmanchin utvecklats mest, särskilt i skriftligt hänseende. Kurder skriver på det arabiska, kyrilliska och latinska alfabetet. Dessutom finns många kurdiska intellektuella i det forna Sovjetunionen.
Det finns inte någon riktig statistik, men enligt amerikanska och ryska källor uppgår kurderna i Turkiet till omkring 20 procent av befolkningen. Det motsvarar 13-15 miljoner mänskor . I Irak utgör de cirka 15 procent (3,5 miljoner), i Iran bildar de 5-6 procent av befolkningen (omkring 4 miljoner). I Syrien utgör de 8 procent, vilket motsvarar cirka en miljon personer, och i nuvarande Armenien och Azerbajdjan (i det före detta Sovjetunionen) bor tillsammans omkring 500 000 kurder. I hela regionen bor cirka 22 miljoner. Kurderna själva försöker att överdriva denna siffra, medan andra försöker att reducera den. De flesta kurder är sunniter. Dessutom finns shiiter och yezidier. De senare har behållit kurdernas gamla religion.

Balochistan 1931-2006