Tillbaka till start     Introduktion   Olika slags föreningar  

Föreningskunskap


LÅNG TRADITION

I Sverige finns en lång tradition av att arbeta i föreningsform. Människor som hade samma intressen och antigen ville praktisera det som de var intresserade av eller påverka samhället efter sina intressen bildade föreningar för att organisera sitt arbete. Och så gör man forfarande. Mycket bygger på folkrörelsetraditionen. Arbetarrörelsen, nykter-hetsrörelsen och frikyrkorörelsen bildade föreningar redan under 1800-talet och har fortsatt att arbeta i föreningsform.

Föreningsformen är ett utmärkt sätt att organisera arbetet kring en hobby, ett intresse, samhällspåverkan eller kring någonting annat. Genom föreningen kan man vara med och påverka sin egen situation i arbetslivet, fritiden och i samhällslivet i stort.

Politik och fackliga frågor i föreningsform

Politiska partier i Sverige har organiserat sitt arbete i föreningsform. Det finns lokala partiföreningar som bland annat organiserar fastställandet av valsedlar till allmänna val, det vill säga väljer vilka som kan bli partiets kandidater till riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigeval. De lokala partiföreningarna arbetar fram det egna partiets program på lokal nivå (kommunen), distriktsorganisationen och centralorganisationen faställer partiernas program på regional och central nivå (landstinget och riksdagen). Partierna använder sina medlemsorganisationer (föreningar) i sina kontakter med allmänheten, t ex när de tar ställning i olika frågor.

Föreningen kan även ha en roll som en part i förhandlingar. T ex fackföreningen arbetar i föreningsform (vilket ju hörs av namnet). Till exempel inom industri bildar LO facken föreningar, så kallade verkstadsklubbar , på den egna arbetsplatsen, för att bevaka arbetarnas rättigheter på arbetsplatsen. Fackföreningar förhandlar med arbetsgivarorganisationer om löner och andra frågor som berör arbetare. Dessa förhandlingar sker både på central och lokal nivå.

Fritidsverksamhet

Mycket av fritidsverksamheten i Sverige sker i föreningsform. Vi känner alla till våra stora idrottsklubbar (som också är föreningar) t ex inom allsvensk fotboll, elitserien i ishockey, högsta ligan i basket m.m. Ungdomsverksamheten är stor och omfattar såväl idrott som musik och annat, och det mesta sker inom olika föreningar. När samhället vill stödja ungdomsverksamhet gör man ofta det genom att ge bidrag till olika föreningar.

Ta reda på:

Diskutera:

Vilka partier har lokala partiföreningar på din hemort?

Välj en facklig organisation och fråga hur de har organiserat sitt arbete.

Är det rätt att samhället stödjer ungdomars föreningsverksamhet?

Mycket av stödet ges till föreningar. Kan man göra på annat sätt? I så fall, på vilket?

Till Immigrant-institutets hemsida Till start


Immigrant-institutet
URL http://www.immi.se/foreningskunskap/
E-post: migrant@immi.se
Senast ändrat augusti 2005