IMMIGRANT- INSTITUTET
IMMIGRANT- INSTITUTET
HISTORIK 1972-1997

De olika händelser som utställningar, konferenser, den förlagsverksamhet m.m. som presenteras utgör endast en liten bråkdel av det som hände under respektive år. Under åren har institutet med framgång bland annat arrangerat ett stort antal utställningar. Genom dessa har ett hundratal invandrarkonstnärer, många gånger för första gången, fått möjlighet att visa sina alster i Sverige.Vissa händelser som stipendieutdelning och Invandrarriksdag eller Invandrarforum är för övrigt återkommande aktiviteter.

Arbetsgruppen
Idén med att bilda ett Immigrant-institut diskuterades först fram under invandrarföreningarnas gemensamma möte som ägde rum på Svensk-Grekiska klubben i Stockholm den 19 maj 1972. Under ett flertal möten togs senare de olika invandrarföreningarnas åsikter emot. Därefter bestämde initiativtagarna sig för att bilda en arbetsgrupp som i en nära framtid skulle bilda Immigrant-institutet.
Denna arbetsgrupp skulle vara sysselsatt med att skapa opinion för inrättandet av ett immigrant-institut som skulle stödjas av invandrare och invandrarföreningar. Arbetsgruppen bildades formellt först i september detta år.

Immigrant-Institutets uppgift skulle vara att samla information om invandrarfrågor, bearbeta informationen och sprida den bland invandrare och medlemmar i institutet. Immigrant-institutet skulle också verka för ökad medvetenhet bland invandrare genom kurser och konferenser i invandrarfrågor. Vidare skull det göras undersökningar utifrån invandrarnas egna perspektiv och slutligen, ett bibliotek och arkiv skulle inrättas. I december 1972 arrangerade arbetsgruppen en Invandrarriksdag. Där deltog inte mindre än 35 invandraorganisationer från hela landet samt 25 myndigheter och svenska organisationer, sammanlagt ca 150 personer.

1973-

Immigrant-institutet bildades i Stockholm den 16 januari 1973. Den första lokalen som var på 30 kvm fanns på Kammarkagatan 25. Institutet arbetade för att vara partipolitiskt och religiöst obundet. Syftet med institutet var att bistå invandrarföreningar och andra sammanslutningar som arbetar för invandrare med upplysningar och spridning av information, liksom att förbättra deras ställning i det svenska samhället. Vidare skulle institutet arbeta för att verka så att invandrarna blev jämställda med majoritetsbefolkningen på alla områden. Ytterligare ett syfte var att verka för en samordning och förbättring av den invandrarforskning som bedrevs i landet, samt att hjälpa forskare med litteraturorientering och kontakter mellan Sverige och forskningsinstitutioner utomlands. Slutligen skulle ett bibliotek och en dokumentationscentral om invandrarfrågor byggas upp.

Tidningen Invandrarrapport började att ges ut sex gånger per år. Avsikten var att ge en allsidig information om invandrarfrågor.
Immigrant- institutet arrangerade ett invandrarforum.
Ett bibliotek öppnades.
En förlagsverksamhet startas.
Stockholms lokalavdelning av Immigrant- institutet bildades den 12 september 1973.

Finansiering-
Medlems- och prenumerationsavgifter.
Försäljning av publikationer.
Bidrag från enskilda.
Projektbidrag från Statens Invandrarverk.
Skolöverstyrelsen gav bidrag till tidningen Invandrarrapport.
Biblioteksverksamheten byggdes upp genom frivilliga donationer och ideellt arbete.

Från start hade Immigrant- institutet två anställda och kansliet fanns i en liten källarlokal. Utöver detta skedde allt arbete på fritid och genom obetalt arbete från medarbetarnas sida.

Invandrarrapport inbjöd i sitt majnummer 5/73 till ett invandrarforum i Lund den 17 och 18 november. Syftet var att invandrarföreningar, invandrare, svenskar och svenska organisationer som arbetar med invandrare skulle få möjlighet att träffas för att diskutera invandraren i samhällsekonomin.

1974-
Invandrarrapport beskrev i nr 3-74 de riktlinjer Skolöverstyrelsen gav rörande undervisning av invandrarbarn. De speciella former av undervisning som beskrevs som nödvändiga för invandrarbarn var stödundervisning, förberedelseklasser och hemspråksundervisning.
Skolöverstyrelsen betonade vikten för samhället och skolan att ta ett speciellt ansvar när det gäller invandrarbarn. Man sade "En viktig uppgift för grundskolan är att ta emot från utlandet inflyttade barn på ett sådant sätt, att dessa från början blir delaktiga av gemenskapen i skola och samhälle och besparas en känsla av isolering och främlingskap".

Vikten av att koppla samman skolan med hemmet betonades på följande sätt: "Eftersom invandrargrupper uppvisar sinsemellan stora olikheter i fråga om kulturmönster och värderingar, måste skolan vara medveten om och ta hänsyn till vilka återverkningar skolans inflytande på det enskilda barnet kan få i dess hemmiljö".
Slutligen betonades ett positivt utbyte mellan svenska och invandrarelever. "Skolan bör också eftersträva att hos både svenska elever och elever med annan kulturbakgrund väcka ömsesidig förståelse och respekt samt ett positivt intresse för likheter och olikheter i språk och kulturbakgrund, normer och värderingar".

Immigrant- institutet arrangerade, tillsammans med Kodak och Fotofrämjandet, en fototävling öppen för alla invandrare. Tävlingen kallades "Så ser jag Sverige" och delades upp i två klasser, för amatörer och för professionella fotografer.

Kanske infoga bilden av upp och ned- rulltrappan?

På ett möte som arrangerats av Immigrant-institutet samlades den 1oktober flera invandrarförfattare för att studera invandrarförfattarnas situation i Sverige. Det framfördes önskemål om att invandrarförfattarna skulle organisera sig, något som blev upptakten till bildandet av SVIFF (Sveriges Invandrarförfattares Förbund).

Invandrarforum genomfördes den 16-17 november och ägnades åt en stor debatt kring Invandrarutredningens slutbetänkande.

1975-
Under årsmötet i Norrköping den 7 juni beslöts att hyra en lokal i Borås om de rätta förutsättningarna uppfylldes.

Immigrant- institutet flyttade under hösten 1975 till Borås och jämförelsevis bättre lokaler än de i Stockholm på Lilla Brogatan 24. Institutet öppnade även landets enda, bortsett från Invandrarverkets biblioteket i Norrköping, forskningbibliotek med specialisering på invandrarfrågor.

1976-
En proposition föreslog att invandrare för första gången skulle få delta i kommunal- och landstingsvalet 1976. Villkoret för att få rösta skulle vara att ha varit kyrkobokförd tre år i landet.


Till 1976 års invandrarforum, som hölls på studentkåren i Göteborg den 4 september, inbjöds Göteborgs kommunstyrelse. Tanken var att representanter för kommunstyrelsen skulle ges möjlighet att presentera kommunens syn på invandrarpolitiska frågor och besvara frågor från deltagarna. Vidare var det tänkt att kommunstyrelsen i sin tur skulle få ta del av invandrarnas och invandrarföreningarnas önskemål. Göteborgs kommun hade från början lovat att medverka bl.a. ekonomiskt, något som i sista stund stoppades av kommunalpolitikerna vilket innebar att institutet fick stå som ensam arrangör.
Kommunen och politikerna kom till mötet vilket ledde till ett viktigt resultat, att Göteborgs kommun inrättade en invandrarassistenttjänst, något som blev stommen till Invandrarförvaltningen.

Detta år började föreningarna på allvar överta platserna i Immigrant-institutets styrelse. I institutets stadgar från 1973 fanns det två platser reserverade för invandrarföreningar. 1976 fick föreningarna inte mindre än sex styrelseplatser.

Binnie Kristal-Andersson tilldelades ett stipendium från Immigrant-institutet på 2000:- med motiveringen: "För en poesi som i sin klarhet och direkthet når fram till många människor". Vidare motiverades valet av stipendiat med:"För hennes utomordentliga sätt att skildra invandrarnas känslor och upplevelser i det nya landet". Binnie Kristal-Andersson är född och uppvuxen i New York, USA och bodde på den tiden i Stockholm sedan 7 år. Hon har publicerat noveller, dikter och artiklar i Sverige, England och USA.



Utlänning, själva ordet

Utlänning,
själva ordet är kallt
det saknar
mänsklighet.
Att vara utlänning
bara en annan utlänning kan förstå
den ensamhet
utan ord
som sluter sig om
hela din varelse
tills du inte kan se
en enda väg
tillbaka
till verkligheten
inte en enda gata
att återvända till.
Barndom, familj
en vanlig dag i det förflutna
försvinner så snart
du passerar gränsen
till ett annat land.

I början vill du gärna
glömma, börja om,
men långsamt
avtar känslan
för det nya
landet
och du söker dig tillbaka
till det förflutna
i tystnaden
av en dröm
mitt i en solfylld vårdag.
Kanske en röst
som talar ditt språk
kanske en doft av vår
som du minns från ditt land.

Ensamheten återvänder.


Ur “Svenska för invandrare, 1975,
s. 20-21.


1977-
Rättigheterna till tidningen Invandraren köptes upp från dödsboet efter redaktör K-G Roos i Lund. Det senaste numret av tidningen var deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som Immigrant-institutet lät trycka på nytt. Artiklarna i Invandraren skrivs på flera invandrarspråk.

Det årliga Invandrarforum ägde rum i Västerås den 12-13 november. Ett trettiotal invandrarföreningar representerades av deltagare från hela landet. Deltagarna delades upp i fyra grupper som fick diskutera fyra olika teman: hemspråksreformen, invandrarverkets organisation, arbetsmarknadssituationen och massmedierna. Grupparbetet fortsatte på söndag förmiddag, därefter presenterades gruppernas förslag i ett plenum och forumet enades om en gemensam resolution.


Några av förslagen från de olika grupperna på Invandrarforum:

1 Hemspråksgruppen-
Hemspråksarbetets mål bör vara att bilda enspråkiga grupper från fyra års ålder och sedan fortsätta så länge barnet behöver. Om det går att undvika skall inte invandrarbarn placeras i familjedaghem där vårdaren inte talar barnets modersmål. Frivillig segregation leder till positiva resultat- bland annat förstärkt identitetskänsla.

2 Invandrarverkets organisation-
Det är angeläget att reformarbetet för invandrarna fortsätter med invandrarnas medverkan på alla nivåer där invandrarfrågor tas upp. Ett statens invandraråd för sociala och kulturella frågor bör inrättas, detta för att separera dessa frågor från den myndighet som fattar beslut om uppehållstillstånd.

3 Invandrarna och arbetsmarknaden-
Invandrare ses ofta som "konjukturanpassad arbetskraft" något som gör dem till en särskilt utsatt grupp. Invandraforum enades bland annat om att det borde genomföras gemensamma aktioner av svenskar och invandrare i fackliga och politiska organisationer om sysselsättningen skulle klaras. Även ett aktivt deltagande i fackliga eller invandrarorganisationer var nödvändigt för att kunna framföra krav på sysselsättningen.

4 Förslag från massmediegruppen-

Även små minoritetsgrupper skall representeras i massmedia, inte bara de fyra- fem största. Kampanjer där invandrare pratar på bruten svenska borde köras igång, invandrare skulle synas mer i vanliga svenska program som vanliga människor, ej som stereotyper.

5 Representantskap-
Efter Invandrarforum konstituerades Immigrant-institutets representantskap, som för första gången träffades sedan institutets organisation hade beslutats vid föregående årsmöte. I institutets representantskap ingick 30 organisationer, varav 10 var riksförbund.

Under 1977 beslutade regeringen om nya regler för tidskriftsstöd. Efter prövning av presstödsnämnden och invandrarverket beslutades att tidningen Invandraren inte kan anses vara en nyhetstidning och följdaktligen delades inte heller presstöd ut. Den kärva ekonomiska situationen orsakade förseningar av tidningsutgivningen, något som försvårade alla försök att ha aktuella nyheter med i upplagorna.

1978-
Under året flyttade institutet till en fem gånger större lokal i två våningar på Kvarngatan 16 i Borås. Inflyttningen till de nya lokalerna påbörjades den 15 augusti. Där fanns utrymme för både kansli, biblioteket, arkivet, Invandrarförlaget, redaktionerna för tidskrifterna Invandrarrapport och Invandraren, barnverksamhet, utställnings- och mötesplats m.m. I och med denna flyttning så började institutets lokaler att kallas för "Invandrarnas hus".

I början av året hade Immigrant-institutet lokalavdelningar i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Den 28 februari bildades även en lokalavdelning i Borås.

Immigrant-institutet hjälpte även till vid bildandet av nya invandrarföreningar. Bland annat bildades IKIS, Invandrarkonstnärerna i Sverige, som senare bytte namn till Internationella konstnärer i Sverige.

Invandrarforum hölls detta år i Borås mellan den 11-12 november. Årets tema var "Invandrarnas politiska representation i det svenska samhället". Detta forum utgjorde starten för institutets långsiktiga insatser i rösträttsreformen. Ett av resultaten från forumet var ett förslag till de politiska partierna att se sig om efter och nominera invandrare som kandidater till riksdagen i proportion till antalet röstberättigade invandrare.


Av årets många aktiviteter i Immigrant-institutets regi kan nämnas fototävlingen "Invandraren i Sverige". Tävlingen var öppen för både amatör- och professionella fotografer. Förutom svenska deltagare fanns invandrare födda i bland annat USA, Polen, Chile, Vietnam, Finland, Grekland och Portugal bland deltagarna. Första pris gick till en fotograf från Smålands folkblad, Jan Nylander för hans bildserie om hur en turkisk flicka avvisas från Sverige.

Immigrant-institutet beviljades 20 000:- av SIV, vilket motsvarade knappt 5% av de ansökta pengarna, för att ge valinformation till invandrare. En mängd aktiviteter arrangerades av institutet, bland annat valdebatter, föreläsningar och valförbedelser. Flera informationsmöten anordnades med olika grupper. Information gavs även via närradio på svenska, polska och kurdiska. Flera nummer av Invandraren ägnades åt valinformation på olika språk. Nummer 2/78, på engelska, distribuerades genom SIV till samtliga engelsktalande invandrare i Sverige, likaså nummer 3/79 som distribuerades till samtliga arabisktalande invandrare. Det skickades även ut informationsmaterial till medlemsföreningarna samt 250 invandrarorganisationer som inte tillhörde ett riksförbund. Projektets kostnader översteg vida de bidrag som emottagits, vilket medförde att Immigrant-institutet skuldsattes till den grad att övrig verksamhet blev lidande.

Immigrant- institutet reorganiserade förlagsverksamheten och gav den ett eget namn, Invandrarförlaget. Utöver Invandrarförlaget och Immigrant-institutets egna publikationer distribueras även böcker av invandrarförfattare eller om invandrare från andra förlag.

1979-
I en artikel i Dagens Nyheter den 6 mars uttrycker Miguel Benito ett önskemål om att dela upp invandrarverket i två delar. Han efterlyste i intervjun ett invandrarverk och ett invandringsverk. Orsaken till uttalandet var behovet av att försöka att undvika den konfliktsituation som uppstår när samma myndighet både beslutar om människors uppehållstillstånd och samtidigt skall möta samma människor som likvärdiga medborgare vilka skall ges hjälp och stöd. Under åren har dessa krav förts fram vid ett stort antal tillfällen. Först nästan 20 år senare, 1998, beslöt riksdagen att dela Invandrarverket i två. Den nya organisationen delas till ett Invandrarverk och ett Integretionsverk.


Vid Immigrant-institutets årsmöte i Göteborg den 26 maj 1979 antogs ett invandrarpolitiskt program. Där beskrevs migrationen som en naturlig process i alla länder, både inom och utom landets gränser. Några orsaker till migrationen nämndes exempelvis politiska, sociala, religiösa eller kulturella problem, krig m.m. vilka kan medföra att människor tvingas att lämna sina hemländer. Migrationen beskrivs som ett problem när :
A) den sker helt okontrollerat,
B) det nya landets ursprungsbefolkning inte accepterar de nya invånarna som likvärdiga,
C) invandrarna inte deltar i beslutsprocessen för att bygga upp det nya hemlandet.

Syftet med det invandrarpolitiska programmet var att föra fram de specifika frågor som särskiljer flyktingar och invandrare från majoritetsbefolkningen. Exempel på områden med sådana frågor som togs upp var modersmålet och skolan, arbetsmarknaden, socialpolitik, invandrarnas politiska representation m.m.

Bland många intressanta aktiviteter under året kan nämnas ett seminarium som anordnades i april. Där möttes ett tjugotal kvinnor och två män för att diskutera samlevnadsfrågor och de kulturkonflikter som förekommer framförallt inom blandäktenskap. De flesta av deltagarna var själva invandrare eller kom i kontakt med invandrare genom sina arbeten som bland annat familjepedagog eller socialassistent. Dagens program började med en beskrivning av RFSU.s utveckling från de första föreläsningarna om preventinmedel landet runt till den nuvarande verksamheten med kliniker och ett välutvecklat förbund. En förhoppning var att en mängd studiecirklar om samlevnadsfrågor och kulturkonflikter skulle genomföras runt om i landet som följd av kursen.

Under hösten tog Immigrant-institutet initiativ till, och genomförde, en Nordisk konferens om migrationspolitik, med representanter från invandrarföreningar i Danmark, Norge och Sverige.

1980-
Året 1980 blev ett viktigt år för Immigrant-institutet. En eventuell uppdelning av institutets olika verksamheter diskuterades vid representantskapsmötet den 17 februari i Stockholm. Vid årsmötet i Borås den 22 mars fattades sedan ett beslut om att genomföra en uppdelning. Detta innebar att uppgiften att fungera som riksförbund skildes från informations- och dokumentationsdelen och fick ett eget namn, Immigranternas Riksförbund, och egna stadgar. Informations-, dokumentations- och förlagsverksamheten fick fortsätta under det gamla namnet, Immigrant-institutet. De gamla stadgarna fick fortsätta att gälla i tillämpliga delar. Immigranternas Riksförbund skulle fortsättningsvis vara ett riksförbund för i första hand invandrarföreningar. Immigrant-institutet skulle ha både enskilda och föreningar som medlemmar.


I samband med delningen övergick tidningen Invandraren till Immigranternas Riksförbund. Immigrant-institutet fortsatte att utge tidskriften Invandrarraport.

Invandrarnas Rikslotteri avslutades i februari. De deltagande föreningarna fick in 49.375 kronor. Institutet fick som arrangör ett underskott på 15.187 kronor. En del av de tavlor som var högvinster fanns kvar och var till salu.

Vidare producerade Immigrant-institutet informationsmaterial inför kärnkraftsomröstningen. Där presenterades de tre olika alternativen och förutsättningarna för att få delta i omröstningen. Enligt reglerna kunde de invandrare som var berättigade att rösta i kommunal- och landstingsvalet föregående år också delta i kärnkraftsomröstningen.

Invandrarrapport utkom 1980 med fem nummer. Tidningen vilade på medlemmarnas ideella verksamhet, vilket till vissa delar var positivt men skapade rent praktiska problem. Immigrant- institutet hade endast en halvtidsanställd redaktionssekreterare, något som jämfört med andra tidskrifter av samma omfång är ovanligt lite. Antalet prenumeranter ökade, tack vare medlemsvärvning, under året. Intäkterna ökade emellertid inte i samma omfattning beroende på att många prenumeranter inte betalade sina avgifter i tid.

Invandrarförlaget gav också, som första förlag i Västeuropa och med stöd från Kulturrådet, ut kurdiska böcker mellan 1980-85. Detta var ett led i Invandrarförlagets utgivningpolitik som inriktade sig mot de mindre språkgrupperna. Bland de utgivna böckerna fanns en kurdisk ABC- bok som totalförbjöds när den gavs ut i Turkiet 1968. Bokens författare kastades i fängelse och vid militärkuppen 1971 brändes boken på bål. Orsaken var att boken var skriven på kurdiska, ett förbjudet språk i Turkiet. Första upplagan från det svenska tryckeriet var på 3000 exemplar. Den var i första hand avsedd för kurder i Sverige, men inget säger att alla böcker blev kvar i landet.


Biblioteksverksamheten hade högsta prioritet bland institutets målsättningar. I specialbiblioteket fanns detta år ca 4.000 titlar i invandrarfrågor. Tidskriftsavdelningen hade över 200 titlar, varav 150 inkom regelbundet. Av dessa var ett 40-tal från utlandet. Den största delen av litteraturen kom till biblioteket genom en omfattande bytesverksamhet som under åren har växt till att omfatta ett betydande antal institutioner och länder. Samlingen av invandrarförfattares verk hade vuxit med 40% från föregående år, till ca 500 titlar. Även antalet läsare och besökare på biblioteket hade ökat starkt under året. Alla bibliotekstyper från alla delar av landet hade lånat från bibliotekets samlingar. Vid några tillfällen hade även lån till utlandet expedierats. Biblioteket besvarade dagligen frågor om litteratur om invandrare eller avgränsande ämnen. Bland dem som hörde av sig med frågor fanns både enskilda, föreningar och myndigheter. Biblioteksarbetet utfördes av frivilliga krafter och biblioteket erhöll inget ekonomiskt stöd från samhället.

Immigrant-institutet utlyste en romanpristävling, "Invandrare i Sverige", som var öppen både för invandrare och svenskar. Detta var den tredje landsomfattande tävlingen kring invandrarfrågor som genomfördes av Immigrant-institutet. Manus på nio olika språk lämnades in till juryn. Priserna delades ut vid en högtidlighet den 23 augusti i Lund. Inget förstapris utdelades, andrapriset på 6000:- gick till Viljam Rantonen för manuset "Muukalaiset" (främlingar) som handlar om hur livet utvecklas för många finska invandrare som kommer till Sverige. Trea blev Henny Olsson för "Viento", en beskrivning av relationerna mellan en latinamerikansk invandrare och den svenska befolkningen.

Den 22 september besökte SIV:s dåvarande generaldirektör Thord Palmlund Immigranterns Riksförbund och visades i samband med besöket även runt i Immigrant-institutets lokaler. Efter besöket kunde en påtaglig förändring i relationerna mellan SIV och Immigrant-institutet skönjas.

Bland annat på grund av omorganisationen försämrades Immigrant-institutets ekonomiska situation under året. Underskottet i verksamheten delades inte mellan organisationerna utan övergick helt till Immigrant-institutet. Bokförsäljningen gick också sämre än väntat på grund av oväntade, praktiska problem som följde omorganisationen. Detta förbättrades emellertid något i och med att bokförsäljningen senare kom igång på allvar.

Ett fyraårigt projekt, "Invandrare informerar svenskar", påbörjades under året.

1981-
Ett symposium, det första gemensamma, för invandrarförfattare och -konstnärer hölls den 24-26 april i Borås. Immigrant-institutet anordnade symposiet i samarbete med SVIFF och IKIS. Symposiet var öppet för alla, även för dem som ännu inte publicerat sig i bokform. Syftet var att hitta samarbetsformer för att utveckla invandrares kultur i Sverige.

Immigrant-institutet fick 100 000:- i statsstöd av de begärda 160 000:- för att täcka sitt underskott.


Den 11 februari arrangerade Immigrant-institutets lokalavdelning i Göteborg en diskussionskväll där psykiska problem hos invandrare togs upp. Syftet var att diskutera metoder för att ge invandrare den psykiatriska service som krävdes på deras modersmål. Medverkande var Dr Kaj-Olof Lindfors från Lillhagens sjukhus, Teresa Prieto, argentinsk psykolog verksam i Göteborg och Ivan Budak, kroatisk psykolog verksam på Huddinge sjukhus. Inom psykvården utgör samtalet en viktig del av behandlingen, de svårigheter som uppstår om en tolk måste fungera som mellanhand vid dessa samtal var en av de saker som togs upp.

Barnboksillustratören Ilon Wiklands originalillustrationer ställdes ut i Invandrarnas hus mellan 19 februari till den 18 mars 1981. I utställningen ingick bland annat originalteckningar till "Bröderna Lejonhjärta". Utställningen besöktes av över 2000 människor.

Immigrant-institutet fick motta sin första stora donation detta år. Den kände författaren Karl H Bolay donerade sin omfattande boksamling till institutet. Boksamlingen bestod av drygt fyra tusen volymer, egna verk av författaren, dedikationsexemplar från en rad framstående svenska och utländska författare, ofta försedda med personliga anteckningar, ibland även i kombination av omfattande korrespondens t.ex. med nobelpristagaren Salvatore Quasimodo.

Institutets specialbibliotek används av forskare och studerande både på plats, genom lån som förmedlas genom bibliotek runt om i landet och genom institutets service med bla. litteratursökning på telefon och genom brev. En omfattande bibliografisk forskning och informationsverksamhet kunde bedrivas på institutet tack vare biblioteket. Biblioteksverksamheten underlättades betydligt under året tack vare att det fanns tillgång till en ordbehandlingsmaskin.

Under året sökte Immigrant-institutet stöd för sin biblioteksverksamhet från Kulturrådets nämnd för litteratur och bibliotek. Ansökan avslogs. Även från Statens Invandrarverk söktes ett projektbidrag för en särskild insats att iordningställa institutets bibliotek och informera om dess bokbestånd. Ansökan behandlades av SIV och avslogs nästkommande år.

Invandrare informerar svenskar
Ett projekt "Invandrare informerar svenskar" genomfördes mellan 1980-1984. Projektets målgrupper var svenskar från skilda samhällsgrupper och omfattade bland annat barn, vuxna som arbetade med invandrarfrågor, studerade dem eller var allmänt intresserade av invandrarfrågor. Bland mottagarna fanns även vuxna som av ren tillfällighet nåddes av informationen samt svenska pensionärer. Annikki Nikula-Benito var halvtidsanställd som informationssekreterare för projektet.


Barn och ungdomar prioriterades och därför kunde runt 60 skolklasser komma till Invandrarnas hus för att delta i diverse programarrangemang. Även ett större antal vuxna studerande togs emot under perioden. Informationen gavs gärna i lustbetonade sammanhang; vid ett flertal tillfällen användes musik, föredrag gavs i samband med konstutställningar. I det stora hela var målsättningen att informationstillfällena skulle vara så trevliga som möjligt. Den stora mängd uppdrag som genomfördes under fyra-årsperioden kan delas in i ett antal huvudrubriker:

Litteratursökningar
Studerande mötte representant från institutet för att diskutera ett valt ämne
"Snabbhjälp" till organisationer och enskilda
Visningar av biblioteket i Invandrarnas hus
Förmedling av föreläsare
Information om invandrarkonstnärer
Information i samband med musik
Bokutställningar
Information om invandrarförfattare

1982-
En årsbok började ges ut. Den första årsboken omfattade fyra delar: artiklar, adresser, dokumentation och en bibliografi. Varje del har för sig stor betydelse för forskningen och informationen om invandrare. Adresslistan var unik genom att detta var första gången som invandarföreningar från hela landets presenterades tillsammans.

I mars arrangerade Immigrant-institutet tillsammans med Sveriges Invandrarförfattares förbund, Internationella konstnärer i Sverige och FU/KV ett veckoslut i Stockholm med författarframträdanden, konstutställning, föreläsningar m.m.

Invandrarnas hus besöktes under året av minst 3.000 personer, bland dem fanns besökare från alla världens kontinenter.

Institutschefen besökte i maj Paris, bl.a. för att delta i UNESCOS UAB-konferens. Han förslog där, och konferensen antog förslaget, att UNESCO skulle arbeta för minoritetskulturer. Även FN:s barninstitut, "Invandrarnas hus" och organisationerna CIEM och FASTI besöktes, något som resulterade i både utökade kontakter och i bytesverksamhet.

En samlingsutställning öppnades i Invandrarnas hus den 4 oktober. Med på utställningen fanns konstnärer från nio olika nationer.

Kostnaderna för bokutgivningen hade under året varit höga, men med tanke på den stora utgivningen var nivån ändå rimlig. Intäkterna för utgivningen kom i regel med en viss fördröjning.

Under året gjordes stora ansträngningar för att hitta nya finansieringskällor till den del av verksamheten som inte fick stöd av samhället. Vidare rationaliserades kansliarbetet. Bokföringen förbättrades så att det skulle ges en kontinuerlig redovisning av ekonomin. I slutet av året beviljade SE-banken ett lån på 100. 000:-, en förutsättning för att den akuta kassakrisen skulle klaras upp.

1983-
Immigrant-institutet firade under året sitt 10-årsjubileum. De inbjudna gästerna representerade riksdagsledamöter från Älvsborgs län, kommunen, invandrarverkets styrelse, invandrarföreningar från Borås och andra delar av landet samt allmänheten. Tre priser instiftades även som skulle utdelas för kulturella-, förtjänst- eller forskninginsatser som haft betydelse för det svenska samhället.

En konstutställning arrangerades i Invandrarnas hus av Pensionärernas Centrumförening i samarbete med bland andra Immigrant-institutet och Kultur 75. Det var en grupp pensionärer som deltagit i en målarcirkel som ställde ut. Söndagen efter invigningen ordnade Immigrant-institutet en fest för svenska pensionärer och invandrare.

I samband med årsmötet inbjöds allmänheten till att lyssna till två föredrag i Invandrarnas hus. Det var invandringen till Sverige från 1400-talet till nutid som stod på programmet. Föreläsare var professor Magnus Mörner som även var ledamot i styrelsen och docent Eric De Geer. Magnus Mörner talade om invandring från 1400-talet fram till våra dagar. Han berättade att engelska var vanligt i Göteborg och att tyska var vanligt i Stockholm. Vidare berättade han att de som invandrade ofta var krigsmän, adelsmän,valloner och judar. Eric De Geer, själv vallonättling, höll sig till metodiken. Han beskrev olika sätt att forska om invandraren, den översiktliga, arkivforskningen och genom att med intervjuer och enkäter vända sig direkt till invandrarna.


Immigrant-institutet och Invandrarförlaget deltog för första gången i en bokmässa "Utbildning -83" mellan den 9-13 november. Mässan vände sig främst till utbildningsfolk, från grundskola, universitet och även den fria bildningsverksamheten. Antalet besökare till institutets stånd uppskattades till runt 1.500 personer. Det informationsmaterial som tryckts upp i över 2.000 exemplar gick helt åt. Immigrant-institutet samarbetade rent praktiskt med SIV under utställningen genom att erbjuda dem plats i samma monter. Under samma tid pågick en kulturtidskriftsfestival i Stockholm, i vilken Invandrarrapport deltog.

Immigrant-institutet befann sig nu i en ekonomisk kris. Bland annat gick institutet back med mellan 130 000 till 140 000:- under det föregående året. En ansökan om ett engångsbidrag för att klara den ekonomiska krisen avslogs av Borås kommunalfullmäktige med hänvisning till att institutet skulle ses som en statlig angelägenhet. I riksdagsmotion 1982/83:1316 yrkade Axel Andersson (s) på att Immigrant-institutet skulle få ett visst anslag inom ramen för bidrag till kulturella ändamål. Även Inger Josefsson (c) och Rune Torwald (c) yrkade om bidrag till Immigrant-institutet i riksdagsmotionen 1982/83:1849. Ytterligare en motion lades fram angående Immigrant-institutet, denna gång av Unto-Einar Suhonen (m) till kommunalfullmäktige i Borås. I motionen beskrevs Immigrant-institutets svåra ekonomiska situation och den förlust Borås kommun skulle göra om institutet gick i konkurs. Samtliga motioner avslogs.

Stora ansträngningar hade gjorts under året för att hitta nya finansieringskällor, dock utan resultat. Invandrarverket gav ett projektbidrag till en informationssekreterare under året samt ett stöd till institutets deltagande i "Utbildning -83". Därutöver var institutet hänvisat till de bidrag som Invandrarrapport och Invandrarförlaget fick från Kulturrådet. Hyresavtalet med Rank Xerox sades upp av institutet i slutet av året, ett avtal som hade varit förutsättningen för den förbättrade produktionen under 1982-83.

1984-

En utställning, "Invandrarna och Litteraturen", fanns mellan den 7 mars - 8 april på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Utställningen arrangerades av Kungliga Biblioteket i samarbete med Immigrant-institutet. Invandrarminister Anita Gradin (s) sa i sitt öppningsanförande bland annat följande: (...) Ur flyktingarnas och invandrarnas led har växt fram en skönlitterär kader som på ett avgörande och positivt sätt inte bara kommer att påverka kulturklimat och kulturyttringarna här i Sverige, utan som med ett finmaskigt nät förstärker kultursamarbetet mellan oss och en rad viktiga språkområden. Denna kader kan till och med sägas verka som en motvikt till ankdammstendenser och nationellt navelskådande i vårt kulturliv. Och den kan bidra till att förstärka andra och "udda" språks ställning och status i ett tidigare enspråkigt land (...). En inventering som utförts av Immigrant-institutet visade att det vid denna tid fanns ca 260 skönlitterära författare av utländskt ursprung i Sverige. Tillsammans representerade de minst 26 olika språk, samtidigt som många, helt eller delvis, hade övergått till svenskan. Flera av dessa författare var även förmedlare av den svenska kulturen genom sitt arbete med att översätta svenska författare till sina respektive språk.

Vid årsmötet fick tre personer ta emot pris för sina betydande insatser i Sverige. Beslutet om att instifta dessa priser togs året innan och de utdelades nu för första gången. De tre pristagarna var Käbi Laretei som fick sin plakett, Immigrant-instiutets kulturpris, för sina insatser både som konsertpianist och författarinna. Harry Schein fick ta emot institutets förtjänstpris för sitt aktiva engagemang i det svenska samhället. Institutets forskarpris gick till Gunnar Tingbjörn som belönades dels för sina forskarinsatser och skrifter inom området svenska för invandrare, dels för det stora arbete han lagt ned inom det sk SPRINS-projektet. SPRINS står för språkutveckling hos invandrarbarn i Sverige.

En kurs i flyktingfrågor för journalister anordnades i november av Immigrant-institutet. Syftet var att ge kunskaper och väcka tankar hos journalister inför deras kommande uppdrag och att skildra olika flyktingöden och -ärenden. Föreläsare var byrådirektör Ingemar Cederrberg, ansvarig för flyktingsektionen på Statens Invandrarverk, vidare docent Göran Melander, Lunds Universitet, expert i internationell flyktingrätt och slutligen Immigrant-institutets chef Miguel Benito.

Under 1984 blev den ekonomiska situationen för Immigrant-instutitionen desperat. Redan i januari hade en ansökan om ekonomiskt stöd lämnats in till regeringen. Under våren ville kronofogden begära institutet i konkurs. Trots detta fick en delegation från Immigrant-institutet träffa statsrådet Bengt Göransson först den 25 april. Delegationen framförde då de akuta behoven. I och med att det fanns vissa utsikter till att stöd skulle delas ut beslutade kronofogden att avvakta. Den 27 september avslog regeringen en ansökan om anslag som lämnats i under våren. Dagen innan hade kronofogden lämnat in en konkursansökan till tingsrätten. Samma dag, den 26 september, hade ett par socialdemokratiska ledamöter i Botkyrkas kommunfullmäktige lämnat en motion i kommunen som började med texten “Det finns

En tillfällighet som ser ut som en tanke.

Genom olika kampanjer och aktioner och genom en ackordsuppgörelse med fordringsägarna den 21 oktober kunde slutligen Immigrant-institutet räddas.

En solidaritetsfest hölls på Invandrarnas hus den 21 oktober. En gåva från konstnären Nenad Andrejevic överlämnades då till institutet. Gåvan bestod av en skulptur som skapats ur en stock från den gamla Borås teatern som revs året innan. Skulpturen skall symbolisera kulturen som övervinner förtrycket.

Den första diskussionen som någonsin hållits om Immigrant-institutet i Borås kommunalfullmäktige hölls den 21 december 1984. Anledningen till debatten var dels en motion från Unto-Einar Suhonen (m), dels en interpellation från Gunnel Ehrenholm (vpk) angående Immigrant-institutet.

1985-
Under början av 1985 hölls Immigrant-institutet, på grund av ekonomiska svårigheter och personalbrist, till viss del stängt för allmänheten bortsett från för forskare. På begäran hölls emellertid föreläsningar och informationsträffar.

Bland årets aktiviteter kan nämnas:
Mellan den 24 mars- 24 april ställde konstnärinnan Enelia Paz Gómez ut sina tavlor och sin keramik i Invandrarnas hus.
En utställning av böcker m.m. hölls med anledning av författaren och förläggaren Bernard Kangros 75-årsdag mellan den 16 september- 16 december.
En mängd föreläsningar och informationsträffar hölls, bland annat kom 5 personer, varav 4 invandrare i Norge, från Trondheim i Norge för att studera Invandrarnas hus inför bildandet av ett liknande hus i Trondheim.

Sex statistiker från avdelningen för individstatistik på Statistiska centralbyrån i Örebro besökte Immigrant-institutet i april. Syftet med besöket var att försöka få fram idéer till andra typer av analyser. De ville ta reda på vilka uppgifter som kunde vara intressanta för invandrarna själva och för allmänheten.

En temakväll om Eritrea arrangerades tillsammans med Borås FN-förening den första oktober.

En heldagskonferens om arkivfrågor för invandrare anordnades i Borås i juni. Syftet var att motivera invandrare och representanter för invandrarföreningar att samla in material för framtida forskning. Lördagen den femte oktober anordnade Immigrant-institutet en liknande konferens i Stockholm

En kurs i biblioteksarbete bland invandrare på 26 timmar hölls under hösten. Nio studenter från bibliotekshögskolan i Borås deltog.

Immigrant-institutets forskarpris gavs till Curt Ekholm för hans doktorsavhandling om baltutlämningen 1945-46. Många upprörda känslor väcktes när Sverige på Sovjetunionens begäran lämnade ut soldater som vid krigsslutet befunnit sig i tysk tjänst och sökt sig till Sverige. Även fyrtio år senare väcker detta agerande känslor. Curt Ekholms undersökning av händelserna utgör en viktig källa till kunskap om händelser som alltid kommer att vara aktuella.

Genom en motion i riksdagen fick Immigrant-institutet för första gången verksamhetsbidrag på 200 000:- från och med 1985-86. Tre anställda hade tidigare fått gå men institutet hade kvar två halvtidstjänster. Riksdagens kulturutskott som behandlade motionen angående anslag till Immigrant-institutet skrev bl.a: "Utskottet instämmer i uppfattningen att Immigrantinstitutet arkiv- och dokumentationsverksamhet är av sådant riksintresse att den motiverar statligt stöd" och att "Utskottet anser att i avvaktan på regeringens kommande proposition om invandrafrågor över statsbudgeten bör medel utgå till institutet. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motion 2427 som sin mening bör ge regeringen till känna ...
?

de medel som under förevarande anslag för budgetåret 1985/86 står till regeringens disposition bör 200.000:- avsättas för bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet". De socialdemokratiska utskottsledamöterna reserverade sig mot utskottets beslut. Borås kommunstyrelse beviljade å sin sida ett särskilt bidrag på 30.000:- i mars 1985.

I årsberättelsen nämns det att Immigrant-institutet, trots betydligt mindre omfattande verksamhet än tidigare, ändå omnämnts ett stort antal gånger i massmedier under året. I institutets arkiv finns 120 längre eller kortare artiklar eller notiser från 1985 med anknytning till verksamheten.

Trots den tidigare så svåra ekonomiska situationen för institutet hade ekonomin förbättrats avsevärt under 1985. Det slutliga resultatet blev trots detta ett minus på 68.571:- på grund av räntekostnader och andra förluster på förlagssidan.

1986-

Mellan den 7-30 januari arrangerades en utställning om zigenardräkter på Invandrarnas hus. Utställningen presenterades av TV:s Västnytt. Scanvideo sände ett inslag från utställningen till bland annat USA. Även Radio Göteborg, finska redaktionen och Dagens Nyheter uppmärksammade utställningen. Ett särskilt program om Immigrant-institutet gjordes av Utbildningsradion för Svea kanal och sändes den 29 september med flera repriser. Även Invandrartidningens olika språkupplagor presenterade institutet, något som innebar att många invandrare för första gången fick veta att Immigrant-institutet fanns. Radio Sjuhärad sände den 23 juli en kort information om institutet. Orsaken var att en invandrare hade sänt en skrivelse till Utbildningsdepartementet med förtal om institutet. Programet var sakligt och balanserat och hjälpte institutet att rätta till en del rykten som hade börjat att cirkulera.

Immigrant-institutets pris i barnbokstävlingen gick detta år till Marita Mäkelä-Jansson, Söderhamn, för boken "Svart Lucia" vilken handlar om en flicka från Eritrea som väljs till lucia av klasskamraterna.
En utställning som visade invandrarbarns teckningar av sin stad, Stockholm, visades under våren.

Riksdagens kulturutskott behandlade våren 1985 en fyrpartimotion om stöd till Immigrant-institutet. Ett stöd på 200.000:- föreslogs av riksdagens kulturutskott i avvaktan på invandrarpropositionen. Socialdemokraterna reserverade sig mot stödet med hänvisning till att regeringen hade för avsikt att föreslå stöd till Immigrant-institutet vid beredning av den till maj utlovade budgetpropositionen. När regeringen ett år senare, i maj 1986, överlämnar sin invandrarproposition till riksdagen nämns inte ett ord om Immigrant-institutet. Fyra olika motioner om stöd till Immigrant-institutet lämnades in i samband med propositionen. Kulturutskottets majoritet tillstyrkte än en gång motionerna och kom med samma förslag som tidigare, att riksdagen skulle anslå 200.000:- utöver de 200.000:- som redan var beslutade. Socialförsäkringsutskottet avslog motionerna. Motiveringen var att det inte fanns utrymme i den av riksdagen framlagda invandrarpropositionen.


1987-
Immigrant-institutets förtjänstpris 1987 tilldelades professor Georg Klein, Stockholm, för hans internationellt uppmärksammade insatser inom medicinsk forskning.

Kulturpriset gick till författaren Bernard Kangro, Lund, för en omfattande författargärning, ansvaret för Sveriges första författarkooperativ, Eesti kirjanike kooperatiiv, bildat 1951, samt för utgivningen av kulturskriften Tulimuld på estniska sedan 1950.

Forskarpriset tilldelades universitetslektor Jan Ekberg, Växjö, för hans forskning om invandrarnas ekonomiska betydelse för Sverige. Doktorsavhandlingen presenterades 1983 under titeln"Inkomsteffekter av invandring".


En utställning om polska prisbelönta kulturaffischer anordnades mellan 15 oktober-27 november på Immigrant-institutet. Den polska affischkonsten var omtalad redan i början av 1900-talet. Polska efterkrigsaffischer har vunnit åtskilliga höga internationella priser, guldmedaljer och utmärkelser för originalitet och hög konstnärlig nivå. Den aktuella utställningen innehöll prisbelönade kulturaffischer ur Andrzej Zdrodowskis privata samling.

Immigrant-institutet gav under året ut en LP av den kurdiska sångerskan Gulistan med musik av Sivan Perver. LP:ns titel är My heart is in Kurdistan.

Immigrant-institutets representanter deltog och var närvarande som inbjudna gäster på ett flertal konferenser mot rasism, bl.a. vid Stoppa Rasismens kongress i Göteborg den 24 oktober och vid det antirasistiska seminariet i Borås den 26-29 november.

Institutet arbetade också för att främja flyktingars anpassning i Sverige och medverka till en positiv inställning gentemot flyktingar. Vid två tillfällen anordnades s.k. Invandracafé i Invandrarnas hus i samarbete med FN-föreningen och SOS-rasism i Borås.
Efter mer än två års arbete för att finna de rätta personerna kunde Immigrant-institutet med hjälp av HIAS förmedla ett telefonsamtal mellan en åldrig far i Borås och hans ende son i New York. De hade senast träffats på en flyktingförläggning utanför München och hade efter det inte känt till varandras vistelseorter. Far och son möttes och kunde senare tillbringa en vecka tillsammans då sonen kom på besök till Sverige. Att på detta sättet arbeta med personliga frågor hör normalt inte till institutets uppgifter, men vid något tillfälle görs ett undantag.

Ett ombyggnadsarbete som pågick i institutets lokaler utgjorde ett stort hinder för verksamheten. En lokalminskning beroende på att en del av de lokaler som tidigare hyrts av institutet nu byggts om till lägenhet resulterade i att institutet var allt för trångbott. Samtidigt ägde en betydande hyreshöjning rum. Med detta som bakgrund började tankarna på ett nybygge växa fram.

Motionärer från fyra olika riksdagspartier (c, fp, m och vpk ) lämnade in motioner till årets riksdag med begäran om ett årligt anslag på 400.000:- till institutets arkiv- och dokumentationsverksamhet. Detta innebar nästan en fördubbling från det dåvarande 206.000:- till 400.000:-. Riksdagens kulturutskott biföll förslaget men under omröstningen i kammaren förlorade institutet sitt extra stöd på grund av att en av motionärerna råkade trycka på fel knapp!

1988-

Tre iranfödda kulturarbetare gavs Immigrant-institutets stipendier ur institutets stödfond för invandrade kulturarbetare detta år. Stipendiaterna var Reza Eyrumlu, författare, Boxholm, Rouben Abdalianchigany, konstnär, Sandviken och Bijan Toghiani Rizi, musiker, Arvika.

Förtjänstpriset gick till Ingrid Segerstedt-Wiberg för hennes engagemang och insatser under mer än 50 år för flyktingar och deras rätt till fristad i Sverige. Kulturpriset gick till Ilon Wiklund som bland annat illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker. Forskarpriset gick till Alexandra Ålund, jugoslavisk invandrare och forskare på Umeå universitet för hennes forskning om migration och sociala förändringsprocesser.

En svit litografier köptes in av Immigrant-institutet och skall få en framskjuten placering i samlingarna. De 30 bilderna, av konstnären Sixten Haage, Stockholm, berättar om vallonernas liv i Sverige för 300 år sedan.

Under året noterades ett ökat antal frågor angående flyktinginvandringen, om antalet flyktingar som kom från vissa länder för att söka asyl och frågor kring invandringens ekonomiska effekter. Ett antal frågor ställdes angående socialbidrag till invandrare och om kriminalitet bland invandrare. Även förfrågningar om hur människor kunde bli bekanta med flyktingrupper ökade under året.

Immigrant-institutet började att planera öppnandet av ett nytt Invandrarnas hus i Borås och insamling av pengar för ändamålet påbörjades. Den berömde arkitekten Ralph Erskine ritade ett förslag på ett kulturhus som från början var tänkt att ligga i närheten av Annelundsparken. Protester i media medförde emellertid att kommunen stoppade byggnadsplanerna i området.


Flera motioner från fyra riksdagspartier (c, fp, m och vpk ) yrkade på ökade anslag till Immigrant-institutets arkiv- och dokumentationsverksamhet. Motionärerna pekade bland annat på det uppenbara behovet av en anställd bibliotikarie, de kraftigt höjda hyreskostnaderna och på planerna att bygga eget för att lösa lokalproblemen. Detta resulterade i ett ökat anslag till arkiv- och dokumentationsverksamhet med 100.000:- fr. o.m. budgetåret 1988/89.

1989-
Kulturminister Bengt Göransson besökte institutet i februari, något som innebar en islossning i relationerna med ledande socialdemokrater. Besöket blev också avgörande för Borås kommuns senare satsningar.

Borås kommun lovade att från och med 1989 stödja Immigrant-institutet med hyresbidrag, något som snabbt hade en positiv inverkan på verksamheten.

Den stora utmaning Immigrant-institutet kände inför 1990-talet var att förstärka forskningsverksamheten utan att minska de aktiviteter som bedrivits under alla år och som institutet gjort sig känt för.

1990-
Immigrant-institutets förtjänstpris tilldelades Jerzy Einhorn för de utomordentligt stora insatser han gjort inom vården av cancersjuka i Sverige.

Forskarpriset tilldelades fil dr Åke Sander för hans forskning kring problem rörande förståelse av andra kulturer, särskilt religionens (islams) betydelse i migrationsprocessen.

En festkväll anordnades i Invandrarnas hus den 12 maj. Gruppen Mambule spelade musik med instrument typiska för tiden före Columbus. Jörgen Nash, mottagare av Immigrant-institutets kulturpris 1990, medverkade med egen poesi.

1992-
Den 1 januari - 31 april hölls en utställning om ester i Borås i Invandrarnas hus. De första 40 åren i exil och i Borås framställdes av Borås estniska förening. Utöver detta fanns fotomaterial från estniska invandrares privata samlingar och tidskriftsartiklar om ester i Sverige, främst om de första åren i exil. Utställningen var en del av Immigrant-institutets utställning om invandrare i Borås.

Under våren 1992 arrangerade Immigrant-institutet en serie föreläsningar med syftet att motverka främlingsfientlighet. Den första gick av stapeln den 25 januari och hade rubriken "Det var sant". Celina Goldberg berättade om koncentrationsläger och förföljelse under andra världskriget.

En sammankomst för fortsatta diskussioner om gemensamma aktiviteter mot främlingsfientlighet och rasism hölls i Invandrarnas hus den 25 januari. Arrangörer var Kommittén mot rasism och Immigrant-institutet.

En rad föreläsningar hölls i Invandrarnas hus i februari. I den första talade journalisten Ylva Brune om främlingsfientlighet i massmedia och i verkligheten. Den andra beskrev svensk invandrarkultur i USA och hölls av professor Ulf Beijbom. Den tredje och avslutande hölls av fd riksdagsledamoten Ingrid Segerstedt Wiberg som talade om främlingsfientlighet och fördomar.


Ett symposium över temat "Mångkulturalitet-Hot eller tillgång?" genomfördes den femte till sjätte mars i Göteborg. Centrum för Studier av Kulturkontakt och Internationell Migration (KIM) arrangerade tillsammans med Invandrarförvaltningen i Göteborg och Immigrant-institutet.

Immigrant- institutet deltog för fjärde året på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Med fanns en presentation av hela institutets verksamhet, främst bokverksamheten. Institutets monter fick stor uppmärksamhet och besöktes av både politiker och kulturarbetare som ville informera sig om institutets verksamhet.

Chefen för kongressbiblioteket i Mexico, Rosa Maria Fernandes de Zamora, besökte institutet den 20 september i samband med ett besök i Sverige.

På grund av den rådande fastighetskrisen var en lämplig, ej helt färdigbyggd fastighet på 1.600 kvm till salu. Det begärda priset för fastigheten var 10 miljoner kronor och köpförhandlingar med de dåvarande ägarna påbörjades. Ytan fördelas på två våningar, plus källare och vindsvåning. Ett kontrakt kunde undertecknas senare under hösten .

1993-
Under året genomförde Immigrant-institutet ett projekt mot främlingsfientlighet med stöd av Statens invandrarverk. Projektets målgrupp var i första hand ungdomar. En regelbunden verksamhet med skolklasser i Borås, fritidsgårdar samt invandraorganisationer som var anslutna till IRF ingick. Av dessa aktiviteter kan nämnas att den 30 oktober avgjordes "Borås frågan". Tävlingen gick ut på att engagera ungdomar som normalt inte var aktiva i föreningslivet , men som besökte fritidsgården, i ett ökat positivt engagemang för flyktingar. Första pris, en resa till London, gick till en grupp från Viskafors fritidsgård. Andra pris vanns av Scoutföreningen i Borås som fick resa till Göteborg. Hela tävlingen filmades av TV7 med avsikten att sända den över det lokala TV-nätet.

Från juli till september pågick inflyttningen till det nya Invandrarnas hus på Katrinedalsgatan 43 i Borås. Flyktingar från det forna Jugoslavien gav ovärderlig hjälp vid flytten.

En fotoutställning för 100-årsfirandet av den svenska emigrationen till Argentina hölls i Invandrarnas hus mellan den 11 oktober till den 20 november. Fotograf var Mirtha Osoro.

Immigrant-institutet inbjuds för första gången att delta i den återkommande Nordiska migrationsforskningskonferensen. 1993 ägde konferensen rum i Edsbjerg, Danmark.


1994-
Den sjätte maj invigdes det nya Invandrarnas hus av Ingrid Segerstedt Wiberg. Invigningen uppmärksammades av den svenska televisionen och övrig massmedia. Den sjunde maj hölls ett öppet hus för allmänheten med anledning av invigningen. Musik framfördes hela dagen av gruppen Latina, Göteborg, Hans Lundin och Jan Anders Eriksson, Borås samt gruppen Eclipse, Göteborg.

Specialbiblioteket omfattade 1994 ca 10.000 titlar. Alla områden inom migrationen fanns representerade. Huvudelen av litteraturen utgjordes av rapporter och uppsatser i invandrarfrågor (ca 4.000 rapporter ). En samling med invandrarförfattares verk ( på den tiden 300 skönlitterära invandrarförfattare som representerades med ca 1000 verk ) bör särskilt nämnas.

Tidskriftavdelningen omfattade nu betydligt över 600 titlar, varav övervägande del var s.k. invandrar- och minoritetstidningar som i huvudsak tog upp invandrarfrågor. En omfattande samling tidningsklipp (över 50.000 klipp) med anknytning till invandrarfrågor- i första hand från de stora dagstidningarna- fanns. Detta insamlingsarbete pågår kontinuerligt på institutet.

Samlingen av föreningsinformation, pressmeddelanden, myndighetsinformation och annan information om eller av invandrare upptog 32 hyllmeter. Särskilda samlingar med material om invandrade kulturarbetare, författare, konstnärer m.m. fanns också. Kulturarbetarna sänder själva regelbundet in material till denna samling, främst i samverkan med deras organisationer SVIFF, Sveriges invandrarförfattares förbund, och IKIS, Internationella konstnärer i Sverige.

Immigrant-institutets arkivmaterial kunde i och med flytten förvaras i fyra gånger större lokaler än de institutet hade 1992. Trots detta var hyllorna redan nu fyllda med material. I arkivet finns brev, protokoll, foton, affischer, ca 100 verk av invandrade konstnärer m.m. I arkivet förvarades även hela det litterära arvet från författaren, dr litt. Karl H Bolay. Under året fick Karl H Bolays bibliotek ett eget rum på övervåningen i institutets nya hus.

Precis som tidigare kunde forskare och studerande utnyttja specialbibliotekets tjänster, både på plats och genom fjärrlån. Genom att allt fler titlar registrerades till den nationella databasen Libris ökade utlåningsverksamheten från 1993 och framåt. Biblioteket var, trots flytten, öppet i stort sett hela tiden.

Alla vietnameser och kineser inbjöds den 24 oktober till en kväll på invandrarnas hus för att träffas runt kultur och musik från hemlandet.


En Invandrarriksdag hölls den 10-11 december i det nya Invandrarnas hus. Kvällen innan Invandrarriksdagen öppnades hölls ett allmänt forum där företrädare för de olika riksdagspartierna fanns på plats. Under invandrarriksdagen diskuterades Sveriges invandrar- och invandringspolitik. Frågor som arbete, sociala frågor, utbildning, kulturpolitik och integration togs upp under de två dagarna. Invandrar- och flyktingkommitén lade under våren 1995 fram ett förslag till en ny invandrarpolitik. Denna riksdag ägnades därför att diskutera invandrarpolitikens inriktning för att kunna framföra förslag innan det var för sent.

I Invandrarrapport nr 4 fördes återigen kravet på ett delat invandrarverk fram. Att en och samma myndighet å ena sidan skall sköta flyktingmottagandet på ett medmänskligt sätt och å andra sidan senare eventuellt fatta ett utvisningbeslut på samma familj rimmar illa. Förslaget som ges som alternativ till dagens organisation var att antingen skapa en helt självständig flyktingmottagningsorganisation eller en organisation underställd AMS eller Socialstyrelsen.


1995-
En kväll med tio mycket personliga tolkningar av Evert Taube arrangerades av Immigrant-institutet. Musikhögskolan i Göteborg arrangerade tillsammans med Immigrant-institutet konserten som framfördes av elever från musikhögskolan.

Mellan den 15 augusti till den 5 december undervisades kinesiska barn i åldrarna 7-16 år varje tisdagseftermiddag i fyra olika grupper av lärarinnan Chao Gui-Ling. Hon var projektanställd på institutet för att stödja de kinesiska barnens språkutveckling. Projektet fick även praktiskt stöd ac IRF:s avdelning i Borås.

Ett sommarläger för ett öppet Europa hölls på Immigrant-institutet den 16-19 augusti. Företrädare för olika flyktingorganisationer i Norden, Tyskland och Holland deltog med målsättningen att bilda ett nätverk där kommunikationen och samarbetet sker på ett mer informellt sätt, på gräsrotsnivå .

Bland årets gäster från andra länder fanns bland annat Meritxell Salvany från universitet i Barcelona. Under flera veckor i augusti forskade hon om invandrarförfattarnas litteratur. Ulf Carmesund från Swedish Christian Study Center i Jerusalem, besökte institutet den 30 oktober.


Ett symposium om konfliktlösning i ett mångkulturellt samhälle hölls den 1-2 december i Invandrarnas hus. Föreläsare var prof. Jens Allwood (kommunikation och konfliktlösning), prof. Björn Hettne (tendenser till uppslösning), universitetlektor Åke Sander (olika intregationsmodeller och deras relation till etniska konflikter), jurist Ann Blomberg (Helsingforskommiténs arbete för konfliktlösning i Europa) och förvaltningschef Jan Molin (etnisk integration- en kommunal fråga?)

Invadrarrapport hade tekniska bekymmer under året, sättmaskinen slutade att fungera. Kulturrådet beslutade att inte ge stöd för tidningen under första perioden av budgetåret 1995/96 vilket medförde ytterligare ett bekymmer.

1996-
Invandrarrapport utkom i tre nummer under året, varav ett dubbelnummer. Intresset för tidningen ökade under året. Årets tidningar innehöll bl.a:

Det första numret av Invandrarrapport presenterade Immigrant-institutets verksamhetsberättelse för 1995. Jörgen Patriksson beskriver sedan ett möte med bosniska flyktingar i en artikel. Där beskrivs deras längtan efter hemlandet och vankelmod inför en eventuell återflyttning till ett land som lagts i ruiner och över ett fredsavtal som i värsta fall bryts om de väl flyttar tillbaka. I samma nummer finns även en längre uppsats om facket, arbetsmarknaden och flyktingarna av Michael Allard. Artikelförfattaren har tittat närmare på hur de två största LO-förbunden, Svenska kommunalarbetarförbundet och Svenska metallarbetarförbundet, ställer sig i invandrings- och flyktingfrågan.

Det andra numret presenterade Immigrant-institutets yttrande över Invandrarpolitiska kommiténs betänkande"Sverige, framtiden och mångfalden". Bland de invändningar som görs mot betänkandet kan nämnas kritik mot att kontakten med invandrarorganisationer har varit mycket sporadisk under utredningen. Vidare används vissa begrepp på ett tveksamt sätt av utredarna. Som ett exempel nämns definitionen och användningen av begreppet "invandrare". Kommittén tvekar att använda ordet, något som kan skicka ut felaktiga signaler mot ett begrepp som enligt Invandrarrapport mycket väl kan användas på samma sätt till exempel begreppet "pensionär" används, som ett samlande begrepp för en grupp i samhället. I samma nummer presenterades även Invandrarriksdagen som hölls i Borås mellan den 28-29 september. Där möttes företrädare för invandrarorganisationer, myndigheter och svenska organisationer för att under två dagar diskutera den framtida invandrarpolitiken och lämna remissyttrande till regeringen som svar på invandrarkommiténs förslag. Under den första dagen togs även arbete och kultur upp och under den andra diskuterades sociala frågor och utbildning.
I Invandrarrapports andra nummer finns även valda sidor ur Robert Neufelds tidsdokument"Där åkrarna grät".


I dubbelnummret 3-4 beskrivs den dubbla diskriminering som kvinnor utsätts för från myndigheter och samhälle. Det berättas bland annat om hur svårt det kan vara för en svenska- och invandrarkvinnor som gifter sig med utländska män att få leva i Sverige med sina män. Samtidigt påpekas det att svenska- och invandrarmän som gifter sig med utländska kvinnor inte alls har samma problem. Ytterligare en synpunkt rörande svenska och invandrade kvinnor är att massmedierna numera nästan bara uppmärksammar misshandel av invandrarkvinnor. Även de svenska misshandlade kvinnorna behöver ett stöd i samhällsdebatten. Därefter presenteras Immigrant-institutets pristagare. Årets förtjänstpris gick till gick till Salvatore Grimaldi för att han som företagare bidragit till den positiva utvecklingen av ekonomin och arbetslivet i Sverige. Immigrant-institutets forskarpris gick till Reza Banakar, Lunds Universitet, för hans avhandling om rättens dilemma i mål som rör invandrare och för hans insatser inom rättssociologin. Kulturpriset gick till konsertpianisten Janos Solyom för hans kulturella gärning och goda exempel som turistambassadör för Sverige. Sigvard Rubenowitz skriver i en artikel om Judiska insatser i Göteborgs kulturliv. I ytterligare en artikel skriver Miguel Benito om invandrarförfattare i det offentliga samtalet. Carin Runesdotter skrev om vår skapande mångfald, en rapport från UNESCO. Abdel Qader Yassine beskriver de problem många invandrare har när de reser i Europa. Cissi berättade under rubriken "Flykting allvarligt skadad" om hennes och den libanesiske pojkvän svårigheter få möjlighet att leva tillsammans.

Från och med 1995 började den nyutgivna litteraturen att presenteras utförligare än tidigare i Invandrarrapport.

Under året representerades Immigrant- institutet i flera olika stora och små sammanhang. Exempel på möten och konferenser under året är:
Ett möte hölls i slutet av mars i Madrid för att etablera ett forskningssamarbete mellan Sverige och Spanien kring temat "Relationerna mellan Sverige och Spanien under tiderna".
En representant för Immigrant- institutet besökte Center for Migration Studies i New York den 12 juli. Under besöket diskuterades frågor som var gemensamma för båda centra.

Ett mer reguljärt samarbete har etablerats mellan Immigrant-institutet och SSKKII, ett tvärvetenskapligt kollegium mellan Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet, samt med Högskolan i Borås. Därutöver har institutet även regelbundna kontakter med de olika migrationscentra som finns på de svenska universiteten.


Invandrarriksdagen anordnades den 28-29 september. Precis som den föregående riksdagen tilldrog den sig stor uppmärksamhet ute i landet. Deltagare var invandrare, politiker, kulturarbetare, funktionärer och forskare. Årets huvudtema var "Den nya invandrarpolitiken". Invandrarriksdagen hölls som tidigare nämnts som ett svar på den nyligen presenterade utredningen om sveriges nya invandrarpolitik.

Immigrant-institutet började att lägga ut information på Internet under hösten på www.immi.se. Institutets e-mail adress är: migrant@immi.se. Internetsatsningen görs i samarbete med projekt- VISAT, SSKKII. Målsättningen med satsningen på Internet är inte enbart att presentera Immigrant- institutet. Besökaren skall även få tillgång till användbar information. Allt efter läsarnas brev och önskemål ökas andelen information kontinuerligt. Internetsatsningen innebar att antalet personer som kontaktade institutet ökade markant. Under de tre första månaderna besöktes institutets hemsidor 4.000 gånger, eller i genomsnitt 50 gånger per dag. I slutet av året besöktes hemsidorna i genomsnitt 79 gånger per dag.

Anna Löfgren, praktikant från bibliotekshögskolan, iordningställde den första hemsidan. Hon arbetade sedan under hösten 1996 fram till en bit in på våren 1997 med att lägga ut institutets egen information.
I databasen finns bland annat:
1. Aktuellt inom migration
2. Kalendarium
3. Invandring - regler för att få komma till Sverige, statistik och fakta, adresser, organistaioner m.m.
4. Utvandring - med länkar till emigration inom Europa, bibliografier, debatter m.m.
5. Kultur - nyttiga adresser till bokförlag och bokhandel, tablå över minoritetsradioprogram, information om över 600 invandrade konstnärer och författare.
6. Information om rasism och mänskliga rättigheter.
7. Flerspråkiga nyhetslänkar till ett 16-tal sökverktyg för massmedia från över 155 länder samt en länk för att lära sig ett 30-tal språk.
8. Länderinformation
9. Immigrant-institutets egna databaser med bland annat världens högtider, bibliografi över invandrare i Sverige samt länkar till Libris.

1997-

Lördagen den 12 april diskuterades invandrarkulturens ställning i Sverige på Invandrarnas hus. Med på symposiet fanns två riksdagsledamöter från kulturutskottet, Lena Klevenås (s) och Lennart Fridén (m). Under en debatt fick riksdagsledamöterna möta flera invandrade kulturarbetare. På symposiet diskuterades bland annat om invandrarkulturen skulle ses som ett exotiskt inslag i det svenska kulturlivet eller ett medel för invandrarnas utveckling. Vidare togs problemen med att ge ut böcker på invandrarspråk och hur invandrare skall kunna bli bättre representerade i olika organ upp.

Lördagen den 26 april arrangerades ett möte för invandrade kulturarbetare i Malmö.

Immigrant-institutets kulturpris gick detta år till konsertpianisten Janos Solymon för hans mångkulturella gärning och sitt goda exempel som turistambassadör för Sverige. Årets förtjänstpris gick till företagaren Salvatore Grimaldi, en invandrarföretagare som lyckats i Sverige. Forskarpriset gick slutligen till Reza Banakar, Lunds Universitet, som forskat kring hur domstolar dömer i mål som berör invandrare.

Vid ett antal tillfällen under året fick Immigrant-institutet bemöta de påståenden och sifferuppgifter om invandringen till Sverige som gjorts av Folkviljan och massinvandringen som startades i april detta år. Ett av de motargument som Immigrant-institutet har fört fram är att vissa av föreningens siffer- och statistikuppgifter förvisso stämmer, men en del detaljer och uppgifter som ger en helt annan bild av invandringen har valts bort, alternativt inte presenterats.

Den femte december var det en Internationell kväll på Immigrant-institutet. Ungdomar på besök i Borås hade satt samman programet. Kvällen började med information om utbytesprogrammet Youth Partners in Development (YPD). Därefter följde en rad aktiviteter. Bland annat sjöng deltagare från Zimbabwe och Sri Lanka sånger från respektive hemländer. Sedan skildrade ungdomar från den bosniska föreningen i Borås med sång och dans hur bröllopsförberedelser går till, bland annat med tvättning av brudens fötter. Svenska traditioner visades också upp. Det var medlemmar från Westergyllen i Borås som dansade i folkdräkter.

Invandrarförlaget hade 1997 gett ut böcker på 15 språk, förutom svenska: finska, engelska, kurdiska, polska, portugisiska, romanés, ryska, serbiska, spanska, tjeckiska, turkiska, tyska, ungerska och urdu.
Invandrarförlaget publicerar även skrifter i fyra olika serier:
Serie A- Uppsatser och debatt, tar upp viktiga frågor för invandrare.
Serie B- Dikter, noveller och essäer, här ges invandrarförfattare en möjlighet att publicera sig på sitt eget språk och svenska.

Serie C- Dokumentation, består av bibliografer och skrifter som rör aktuella invandrarfrågor. Här finns bland annat förteckningar över all literatur om invandrare, både böcker, tidskrifts- och tidningsartiklar. En publikation ges även ut där de utländska tidningar och tidskrifter som köps in av de större svenska folkbiblioteken presenteras.
Serie D- Barn- och läroböcker, av intresse för invandrarminoriteters barn i undervisningssammanhang.
Mer än hundra titlar hade publicerats fram till detta år.

1998-
Immigrant-institutet firar 25-årsjubileum under året, något som är enastående och väl värt att fira, särskilt med tanke på allt arbete som utförts under många år i motvind.

Från och med 1999 kan du läsa verksamhetsberättelserna online

Sammanfattning-
Som nämndes i inledningen har bara ett litet urval av de respektive årens händelser presenterats. Flera av Immigrant-institutets aktiviteter är återkommande, som stipendieutdelning och utdelning av priser (upphörde året 2000 då stödfonden fick börja avyttras för att betala en orättvis skattefordran), utgivning av bibliografier och Invandrarrapport (upphörde 2001 på grund av uteblivet stöd från Kulturrådet) samt internetsidorna som kräver ständig uppdatering.

Finansiering:
Under 1985-2007 tilldelades Immigrant-institutet statliga bidrag, något som inte gavs under många år. Institutet har även under ett antal år (1989-2007) beviljats kommunala bidrag.
Precis som tidigare är emellertid medlemsavgifter, prenumerationer och bokförsäljning viktiga inkomstkällor. Olika kulturaktiviteter bidrar också till finansieringen av institutet.

Dagens lokaler:
Invandrarnas Hus ägs gemensamt av Immigrant- institutet och Immigranternas Riksförbund genom ett handelsbolag.
Vid köpet var priset, med kostnader för färdigställande av huset inräknat, 10,5 miljoner kronor. 1998 var skulden på 7,3 miljoner kronor. Året 2011 tvingas Immigrant-institutet att sälja fastigheten på grund av uteblivet stöd från stat och kommun.

Tillbaka till start
Tillbaka till Hemsidan