Diskriminering, språk och etnicitet
av Maria Bergman

Universitetsläraren 11/2000 publicerade en artikel, “Nya resurser nödvändigt för mångfald i Högskolan”, där regeringens särskilda utredare, rektor Boel Flodgren föreslår konkreta åtgärder i slutbetänkandet “ Mångfald i högskola”. Begreppet etnicitet används som en vetenskaplig kategori för att identifiera individer hörande till en viss nation. Begreppet klass är lika komplex som etnicitet och därför anser jag att dessa begrepp är fundamentala i analysen av fenomenet “social snedrekrytering” till högskola och universitet. Låt oss stanna vid formuleringen “den sociala snedrekryteringen är en rättvisefråga som ser ett nytt klassamhälle ta form mot bakgrund av etniska olikheter” (sid 6 tredje spalt). Jag finner detta vara en märklig formulering. Det kan tolkas enkelt nämligen att klass och etnicitet leder till uteslutning av högskolestudier. Jag exemplifierar: Är du turk, grek, somalisk medborgare, dessutom fattig och illiterat, har du minimala chanser att delta i samhällsdebatten med den svenska intelligentian!

Problemet med klassbegreppet i sin tur är att det inte behöver ha något samband med etnicitet. Talar jag med en iransk kvinna från en välutbildad medelklass med västerländska värderingar har jag mer gemensamt med henne än någon latinamerikansk fattig, illiterat kvinna. Etnicitet kan för en välutbildad person bytas ut mot ett annat begrepp, “världsmedborgare” eller “cosmopolit” “eller utan hemvist” (Chaid 2000).

Åtgärder och planer

I artikeln föreslås följande: att alla lärosäten formulerar en plan för ökad mångfald motsvarande jämställdhetsplanerna, att särskilda sakkunniga anlitas av lärarförslagsnämnderna vid tjänstetillsättningar där sökande har akademiska meriter från ett annat land samt flexiblare urvalsregler vid rekrytering av studenter.

Erfarenheterna inom jämställdhetsarbete visar att upprättande av jämställdhetsplaner är inte synonymt med förverkligande av desamma dvs själva genomförande av jämställdheten på arbetsplatsen. Det finns åtskilliga arbetsplatser och inte minst inom högskolan som har sådana planer utan att för den skull ge kvinnor tillträde till styrelser eller andra instanser där makten finns. Detta betyder inte heller att “chefer” eller män i höga positioner tilldelar kvinnliga medarbetare intressanta arbetsuppgifter eller plats vid olika nämnder. Den som äger makten väljer sina medarbetare. Frågan om planernas tillämpning är oerhört komplex. Risken är att i dessa nämnder följs ytterligare ett mönster och att det blir manliga invandrarakademiker som får tillträde till läroförslagsnämnderna. Kön och etnicitet blir intressant att beakta.

Universitetet kan ibland likna en militär organisation där tjänstebefattningar och en del av tjänstetillsättningarna skapas eller skräddarsys efter forskningsintressen. Det är bara att konstatera att den manliga dominansen är stor och att kvinnor har svårt att ta sig upp i denna hierarkiska struktur. Dessutom präglas universitetssystemet av konkurrens och Jantelagen. Mångkulturalism vid universitetet handlar inte endast om att behärska det svenska språket. Boel Flodgren uttrycker att bristande behärskning av det svenska språket är ofta ett hinder och betonar vikten av att kunna uttrycka sig på svenska. I boken “How to get a phildoctor” beskrivs intressekonflikter och diskriminering. Det är svårt att bevisa någon form av diskriminering men ett exempel från USA kan belysa en del av den komplexitet som ligger i en bedömning kring språket:

...A black student in the United States who was accused of not having written her thesis unaided and was made to prove that it was in fact independent work, because her professor believed that blacks in general cannot write (Phillips, E. m fl sid 128)

Detta speglar också att kategorierna kön, etnicitet, klass är viktiga att beakta. Svårigheterna behöver inte relateras till dessa. En del av problemet handlar om system, struktur, tradition hos en organisation. Att anlita sakkunniga där sökande har akademiska meriter från ett annat land är ett bra förslag men inte tillräckligt. Det finns ett antal akademiker med akademiska meriter från Sverige dvs invandrade/flyktingar som har gjort hela sin akademiska karriär i Sverige och besitter en dubbel kulturell kompetens utan akademiska meriter från hemlandet! Den dubbla kulturella kompetensen innebär att de kan värdesystemet (olika värdegrunder) från två eller flera länder.

Svenska språket

Svenska språket är ett hinder! Det är sant!. Förslaget vill därför ge invandrare svenskundervisning i högskolemiljö men det är inte tillräckligt! Svensk undervisning för invandrare som siktar på högskoleutbildning måste förändras. Språklaboratorier och verkstäder i all ära, men vad säger detta om innehållet i den undervisning som ges invandrare?

Varför får invandrade elever undervisning i svenska 2?

Problemet handlar givetvis om didaktiska metoder men även om andra aspekter som bidrar till att en individ lär sig ett språk, som motivation, språkbegåvning, utbildnings-bakgrund etc.

Det finns en kris i våra skolor vad gäller svenska språket. Vi har “litterata analfabeter”. Begreppet antyder att det finns individer som kan läsa och skriva men har svårt att förstå texter. Här kan forskning inom sociolingvistiken vara till stor hjälp för att hitta bra metoder att lära ut språket.

När det gäller vissa grupper av invandrare vet vi att bland föräldrarna finns analfabeter. Vad detta innebär för en familj är det inte svårt att föreställa sig. Ungdomarna och barnen är de som får ta ansvar för språket och blir den länk familjen behöver med samhället. Jag anser att det inte är högskolemiljön som bidrar till det goda språket. Insatserna måste komma tidigare.

Introduktionsterminerna är ett bra förslag men det måste gälla alla, svenskar och invandrare. Det finns ett stort behov bland studenterna att få introduktion till högskolestudier. Några svenska studenter definierar de första terminerna som “högskolechocken”. Förutom svenska språket har jag räknat ett antal hinder för utländska studenter.

Engelska språket

Vill man göra akademisk karriär är bristfälliga kunskaper i engelska ett stort hinder. Här borde språkområden ökas genom att akademiska sakkunniga anlitas för att handleda på ett antal stora språk

Skrivstilen för uppsatser och essäer

Det finns ett eurocentrerat perspektiv i detta. Engelskans dominans gör att “lyckade invandrare” har skrivit uppsatser och avhandlingar på engelska eller tyska. För utomeuropeiska invandrare utgör engelskan och svenskan ett stort hinder att övervinna.

Invandrare som har akademiska studier inom naturvetenskap har färre problem att bli accepterade. En del studenter klarar av skrivandet och skrivprocessen genom språkvårdshjälp från vänner och bekanta. Alla har inte dessa möjligheter att få hjälp och några får stora svårigheter att göra sig förstådda och knäcka skrivkoden.

Handledning

Inom högre akademisk utbildning kan språkproblemet fortsätta. Många handledare anser att det går åt mycket resurser för att hjälpa studenterna med det svenska språket och tvingas att stoppa studenterna att ta sig vidare i systemet.

Den tvåspråkiga studenten fungerar i två tankesystem och rör sig inom olika skrivstilar. (Här vore det lämpligt att undersöka vilka metoder översättarutbildningar använ-der sig av). Det anses av många som en brist istället för en tillgång att behärska ett annat tankesystem. Det finns studier av klassresenärer (arbetarklasstudenter) som har problem med det akademiska svenska språket vilket tyder på att “systemet” sållar denna grupp.

Bedömningsgrunderna för två/trespråkiga studenter bör ändras

Invandrarstudenter läser svenska 2 men bedöms med svenska 1:s prov dvs jämförs med svenska studenter som har svenska som modersmål. Detsamma gäller högskoleprovet som inte heller gynnar kvinnliga studenter. Studenter på högskolan med annat modersmål borde få språkvårdshjälp i samband med författande av uppsatser och rapporter då svårigheter att uttrycka sig i skrift är större än vid muntlig framställning. De borde få samma rättigheter som dyslektiker!! Frågorna handlar om resurser och inte om begåvning.

Etniska grupper har stora variationer även i de “förslummade och gethoiserade” områdena. Hur skall man tolka den frivilliga collegeterminen? Stipendier? Forskning?

Den mångkulturella högskolan, hävdar jag, har funnits länge. Det är ett faktum att många akademiker inte får arbete trots att de har svensk akademisk examen. Var finns alla forskare med en annan kulturell bakgrund? Var finns ett sådant nätverk för dem?

Jag får anta att de flesta akademiker med utländskt ursprung har upplevt situationer som skulle vara intressanta att studera, bl a hur “systemet” och mänskliga organisationer behandlat dem. Det gäller studerande, akademiker, forskare. Hur många “etniska” representanter har arbetat med utredningen? Till sist tror jag att det inte finns någon garanti för att akademiker med utländska meriter kommer att förbättra systemet. Integration och mångfald handlar inte om särbehandling utan om komplicerade psykologiska processer som är mycket individuella. Bakom diskrimineringen döljer sig en mångfald av “variabler”. Frågan är om någon diskrimineras på grund av kön, personlighet eller etnisk bakgrund.

Jag avslutar med att påpeka att datorerna kan sin abc men det är otillräckligt för att lära sig att relatera förhållandet mellan tanke & text. Skrivprocessen är en kreativ process där det behövs åtgärder men också ökad medvetenhet hos lärare och myndigheter om vilken tillgång människor med skilda kulturella bakgrund är för organisationer, företag, skola, omsorg. Integrera denna mångfald och potential i statliga utredningar.


Tillbaka till Invandrarrapport

Tillbaka till Immigrant-institutets hemsida