Om du blir sjuk

Sjuklön från arbetsgivaren
Du som anställs för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna i din sjukperiod . Det kallas för sjuklöneperiod. Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till försäkringskassan. Den första dagen betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag.
Du ska sjukanmäla dig till arbetsgivaren. När du blir frisk ska du lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att du varit sjuk och i vilken omfattning du varit frånvarande.

Sjukpenning från försäkringskassan
Du som inte har rätt till sjuklön kan få sjukpenning från försäkringskassan. Du kan också få sjukpenning när du varit sjuk i 14 dagar och inte längre får sjuklön från arbetsgivaren. Försäkringskassan bedömer om du har rätt till sjukpenning.
När du blir sjuk måste du meddela försäkringskassan samma dag. Det måste du göra även om du har ett läkarintyg. Du kan inte få sjukpenning förrän du anmält att du är sjuk.
Du kan besöka försäkringskassan, ringa, skriva eller sjukanmäla dig genom ombud. Om du skriver ska du alltid uppge namn, personnummer, adress (även om du har en tillfällig adress) och telefonnummer i brevet. Poststämpelns datum räknas som anmälningsdag.
Om du är sjuk mer än en vecka måste du som regel visa läkarintyg för att få fortsatt sjukpenning. Blir du sjuk en längre tid måste du lämna en särskild försäkran och ett särskilt läkarutlåtande - som gäller från och med 29:e dagen i sjukperioden - till försäkringskassan.
Du ska anmäla till försäkringskassan när du börjar arbeta igen.
Du kan i vissa fall få reseersättning istället för sjukpenning. Det gäller om försäkringskassan bedömer att du kan arbeta om du kan resa till arbetet med till exempel taxi.

Hel eller del av sjukpenning
Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du måste avstå från arbete. Försäkringskassan prövar din rätt till sjukpenning och bedömer då om du har möjlighet att helt eller delvis utföra ditt arbete trots din sjukdom.
Försäkringskassan bedömer också om du kan återgå till ditt ordinarie arbete efter din sjukskrivning. Om du kan det prövas arbetsförmågan i förhållande till ditt ordinarie arbete. Om du inte kan återgå bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda. Har din arbetsgivare inget annat arbete att erbjuda eller krävs det en alltför långvarig rehabilitering prövas din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.

Egen företagare
Är du egen företagare får du själv betala in avgiften till din sjukförsäkring tillsammans med skatten. Du kan välja att ha 3 eller 30 karensdagar (när du inte får någon sjukpenning). Din avgift blir lägre om du har längre karenstid.
För mer information - läs broschyren "Sjukförsäkring". Du får den hos försäkringskassan!.

Om du studerar
Om du studerar gäller en del olika regler för om du kan få sjukpenning. Ta kontakt med försäkringskassan som kan berätta vad som gäller för just dig.
För mer information - läs foldern "Studerande". Du får den hos försäkringskassan!

Frivillig sjukpenningförsäkring
Om du saknar inkomst eller har låg inkomst kan du teckna en frivillig sjukpenningförsäkring hos försäkringskassan. Ersättningen från den frivilliga sjukpenningförsäkringen är skattefri.
För mer information - läs broschyren "Frivillig sjukpenningförsäkring". Du får den hos försäkringskassan!

Sjuk utomlands
Om du reser utomlands för en kortare tid kan du i vissa länder ha rätt till akut sjukvård. I vilka länder det gäller beror på de avtal Sverige har ingått.
Vistas du i ett EU/EES-land gäller EU-avtalet om du är svensk medborgare. Det innebär att du har rätt till sjukvårdsförmåner om du behöver akut vård. Förmånerna gäller på samma villkor som för andra försäkrade i landet. Det vill säga du får själv betala de patientavgifter som gäller.
Om du vistas i ett annat nordiskt land räcker det med att du är bosatt här för att EU:s regler ska gälla. Alltså har en polsk medborgare som är bosatt i Sverige och besöker Norge, rätt till akutsjukvård enligt EU:s regler.
Även länder utanför EU/EES-området kan du ha rätt till Sjukvårdsförmåner. Det gäller i länder som Sverige har avtal (konvention) med. Din försäkringskassa vet vad som gäller i det land du ska resa till.
Kontakta försäkringskassan i god till före avresan och begär att få de intyg du behöver.
Komplettera det grundskydd som sjukförsäkringen ger med en reseförsäkring eller se till att det ingår i din hemförsäkring.
För mer information - läs broschyren "Om du blir sjuk utomlands". Du får den hos försäkringskassan!

Rehabilitering
Har du fått en sjukdom eller skada som gör att du har svårt att gå tillbaka till ditt arbete kan du få hjälp med rehabilitering. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för allt som behöver göras för att du som blivit sjuk eller skadad ska kunna börja arbeta igen. Försäkringskassan samordnar samhällets olika insatser för att du ska kunna rehabiliteras. Det är i första hand din arbetsgivare och du själv som har ansvaret för att din rehabilitering kommer igång när det behövs. Är du arbetslös är det försäkringskassan som har ansvaret tillsammans med dig.
När du deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel arbetsprövning, arbetsträning eller utbildning har du rätt till rehabiliteringsersättning.
För mer information - läs broschyren "Rehabilitering". Den finns hos försäkringskassan!

Vård av närstående
Om du avstår från förvärvsarbete för att ta hand om en närstående person som är svårt sjuk kan du få ersättning från försäkringskassan och har rätt att vara ledig från arbetet.
Foldern "Vård av närstående" får du hos försäkringskassan!

Smittbärare
Om du har eller antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat arbetsförmågan eller om du smittar eller misstänks föra smitta utan att vara sjuk kan du få ersättning från försäkringskassan - så kallad smittbärarpenning. Du har rätt till smittbärarpenning om du måste avstå från arbete på grund av beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen.
Foldern "Smittbärarpenning" får du hos försäkringskassan!

Medicin
När du köper läkemedel på recept, p-piller, förbrukningsartiklar som behövs vid stomi och prisnedsatta livsmedel (för barn under 16 år) betalar du ett rabatterat pris.
Du får stå för hela kostnaden själv för läkemedel som du fått i förebyggande syfte - alltså inte på grund av sjukdom - samt bland annat för vissa hostmediciner.
Läkemedelsrabatterna gäller för alla som är bosatta i Sverige.
När du köper medicin på recept får du ett apotekskort för registrering av dina läkemedelsinköp. Det ska du ta med dig varje gång du köper ny medicin på recept. Apoteket registrerar dina inköp för att du ska få rätt rabatt genom högkostnadsskyddet som begränsar dina sammanlagda kostnader för läkemedel. När du betalat sammanlagt 1 300 kronor (februari 1998) behöver du inte betala mer under tolv månader räknat från första inköpet.
Det som registreras på apoteket är ditt personnummer, kortnummer, betald egenavgift, det belopp du uppnått i högkostnadsskyddet och startdatum för påbörjat högkostnadsskydd. I registret finns inga uppgifter om vilka mediciner du fått eller vilken läkare som skrivit ut recepten.
Alla personer i ett hushåll får var sitt kort.
Barn i samma familj som är under 18 år, räknar ihop sina avgifter. När de tillsammans har betalt 1 300 kronor (februari 1998) har de alla rätt till gratis medicin i tolv månader räknat från första inköpet.
För mer information - läs foldern "Läkemedelsförmåner". Du får den hos försäkringskassan!

Tandvård
Du omfattas av tandvårdsförsäkringen från och med det år du fyller 20 år. Det innebär att försäkringskassan ersätter en del av kostnaden vid tandvård om du går till en tandläkare som är ansluten till försäkringskassan. Hos försäkringskassan kan du få veta vilka tandläkare som är anslutna. Till och med det år du fyller 19 år får du gratis tandvård genom folktandvården.

Sjukvård
Om du besöker läkare eller får behandling av annan vårdpersonal betalar du en del av kostnaden. Det kallas patientavgift. Patientavgiften fastställs av landstinget och kan variera för olika sjukvårdstjänster både inom landstinget och i förhållande till andra landsting. Ditt landsting kan upplysa om vilka patientavgifter som gäller för olika sjukvårdstjänster i ditt län.
Om du går till en privatpraktiserande läkare som inte är ansluten till landstinget så måste du själv betala hela det arvode läkaren begär.
Landstinget ansvarar också för sjukhusvården.

Stöd till barnfamiljer

När du väntar barn
Är du gravid har du rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter om du har ett fysiskt påfrestande arbete som du inte kan fortsätta med på grund av graviditeten, eller har avstängts från ditt arbete enligt arbetsmiljölagen.
- din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av graviditeten och du har ett fysiskt påfrestande arbete.
- du har ett arbete som du inte får utföra på grund av risker i arbetsmiljön.
Du kan få havandeskapspenning i högst 50 dagar och tidigast 60 dagar före beräknad förlossning. De 10 sista dagarna före beräknad förlossning kan du inte få havandeskapspenning.
Om du har sådana arbetsuppgifter att du kan arbeta en del av dagen kan du ansöka om tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels havandeskapspenning.
För mer information - läs foldern "Havandeskapspenning". Du får den hos försäkringskassan!

Föräldrapenning
Du som fått barn kan få föräldrarpenning i 450 dagar för att stanna hemma från arbetet och vårda barnet.
Föräldrarpenningdagarna delas lika mellan föräldrarna. Dagarna kan överlåtas till den andre föräldern med undantag av 30 dagar. Den som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga dagar själv.
Mamman kan börja ta ut föräldrarpenning 60 dagar före beräknad förlossning. Föräldrarpenning frs tas ut till dess barnet har fyllt 8 år eller när barnet slutar första klass i skolan. Man kan välja att ta ut hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

Tillfällig föräldrapenning
Om du måste stanna hemma från arbetet för att ta hand om ett sjukt barn som inte fyllt 12 år, kan du ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Det gäller också om den som brukar ha hand om barnet blir sjuk.
Vid besök hos läkare eller barnavårdscentral med ditt barn kan du också få tillfällig föräldrapenning.
Föräldrarna har tillsammans rätt till tillfällig föräldrapenning i 60 dagar per barn och år. Ytterligare 60 dagar kan betalas ut i vissa fall. De kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.
Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning även för barn som fyllt 12 men inte 16 år. Det gäller om barnen, när de är sjuka, har ett särskilt behov av vård och tillsyn. En läkare måste intyga att barnet har ett särskilt behov av vård och tillsyn. För barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LLS) gäller särskilda regler - läs broschyren "Föräldraförsäkring" eller tala med din försäkringskassa.
Ersättning kan betalas ut för en hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels dag beroende på hur mycket du behöver avstå från ditt arbete. Det går inte att få ersättning för arbetsfria dagar.
En nybliven pappa har rätt till tio dagars ledighet med tillfällig föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoption. De dagarna räknas inte till övriga dagar med tillfällig föräldrapenning.
För mer information - läs broschyren "Föräldraförsäkring". Du får den hos försäkringskassan!

Barnbidrag och flerbarnstillägg
Har du barn under 16 år får du barnbidrag om barnet bor i Sverige. När ditt barn har fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget och ersätts av förlängt barnbidrag om barnet går i grundskolan. Förlängt barnbidrag betalas ut till och med den månaden barnet slutar grundskolan.
Har du tre eller flera barn kan du få flerbarnstillägg. Även de barn som efter 16 års ålder fortsätter att studera utan avbrott ger familjen rätt till flerbarnstillägg.
För mer information - läs foldern "Barnbidrag och flerbarnstillägg". Du får den hos försäkringskassan!

Underhållsstöd
En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn ska hjälpa till att försörja barnet genom att betala underhåll till den som har hand om barnet. Den föräldern som ska betala kallas för bidragsskyldig.
Föräldrarna kan själva bestämma hur stort underhållet ska vara. Det kan också avgöras av domstol.
Om den bidragsskyldige föräldern inte kan betala eller betalar ett för lågt underhåll kan försäkringskassan betala ut underhållsstöd till den förälder som har vårdnaden om och bor tillsammans med barnet. Underhållsstöd betalas ut varje månad.
När försäkringskassan betalar ut underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala samhällets kostnader. Hur mycket som ska betalas tillbaka beror bland annat på den bidragsskyldiges inkomst.
Underhållsstöd kan betalas ut tills barnet fyller 18 år. Förlängt underhållsstöd kan betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 20 år (om barnet fortfarande går i skolan). Barnet måste vara bosatt i Sverige. Om barnets vårdnadshavare inte omfattas av EU/ESS-avtalet krävs dessutom att vårnadshavaren bor i Sverige och att barnet eller vårnadshavaren har bott i Sverige i minst sex månader.
Anmäl om det sker några förändringar som kan påverka rätten till underhållsstöd. Det kan till exempel vara att barnet flyttar till den bidragsskylldige föräldern eller att barnet flyttar utomlands under längre tid än sex månader.
Underhållsstöd kan också betalas ut om den bidragsskyldige har avlidit och svensk barnpension inte betalas ut. Även den som ensam har adopterat ett barn kan få underhållsstöd.
För mer information - läs broschyren "Underhållsstöd". Du får den hos försäkringskassan!

Adoptionsbidrag
Ska du adoptera ett utländskt barn kan du ansöka om adoptionsbidrag hos försäkringskassan. Man har rätt till bidrag för de adoptioner som en svensk domstol eller NIA (Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor) har godkänt. Det kan också räcka med ett intyg från en "behörig" myndighet i det land som barnet kommer ifrån.
För mer information - läs foldern Adoptionsbidrag

Vårdbidrag
Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Ett krav är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funtionshinder. Du kan få vårdbidrag redan när barnet är nyfött. Det betalas ut längst till och med månaden innan barnet fyller 16 år. Därefter kan barnet själv få handikappersättning. Om ditt barn vårdas på sjukhus eller annan institution kan du få behålla vårdbidraget under högst sex månader. Du kan få behålla vårdbidraget i ytterligare sex månader om ditt barn är svårt sjukt.
För mer information - läs broschyren "Vårdbidrag och handikappersättning". Du får den hos försäkringskassan!

---

Tillbaka till tidskriften

Tillbaka till Immigranternas Riksförbund