Bra att veta om socialförsäkringen
Del 2
Stöd till handikappade Handikappersättning Du som fyllt 16 år och blivit funktionshindrad före 65 års ålder kan få handikappersättning. Det krävs att du behöver mera tidskrävande hjälp av en person för att klara dina dagliga livsföring, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merkostnader. Du måste ha fått ditt funktionshinder innan du fyllt 65 år och ha stödbehov under minst ett år. Du kan få ersättningen också efter fyllda 65 år. För mer information - läs broschyren "Vårdbidrag och handikappersättning". Du får den hos försäkringskassan! Assistansersättning Assistansersättning är en rättighet för dig som har svåra funktionshinder och behöver personlig assistans för din dagliga livsföring. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Det finns inte någon nedre åldersgräns för rätten till assistansersättning men du får inte vara över 65 år. Du måste behöva personlig assistans med grundläggande behov (till exempel personlig hygien, klä av och på dig, äta, meddela dig med andra) i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. För mer information - läs foldern "Assistansersättning". Du får den hos försäkringskassan! Pension När du blir äldre, sjuk eller förlorar någon anhörig kan du få pension. Det finns ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Pensionerna består av två delar, folkpension och allmän tilläggspension (ATP). Ett nytt pensionssystem ska ersätta dagens folkpension och ATP-system i framtiden. Folkpension Alla, oavsett medborgarskap, som är bosatta i Sverige och har varit bosatta här minst tre år eller har tre år med ATP-poäng (se nedan), har rätt till folkpension. Den som har ett eller två "svenska år" kan få tillgodoräkna sig försäkringstid i något annat land inom EU/EES-området. Den som inte omfattas av EU/EES-avtalet men av något av de avtal (konventioner) om social trygghet som Sverige har ingått med vissa länder, kan också få tillgodoräkna sig försäkringstid i annat land. För att få full folkpension krävs att man varit bosatt i Sverige 40 år eller har 30 år med ATP-poäng. Har man färre än 40 eller 30 år minskas pensionen med 1/40 respektive 1/30 för varje år som saknas. Bosättningstid kan tillgodoräknas från och med det år man fyller 16 år och längst till och med det år man fyller 64 år. Allmän tilläggspension (ATP) Har du haft arbetsinkomst, som överstiger det förhöjda basbeloppet för året, kan du få ATP. I regel ska du haft inkomst i minst tre år. Hur stor ATP du får beror på hur många år du arbetat och hur mycket du tjänar varje år. Även när det gäller ATP kan man få tillgodoräkna sig tid i annat land. Ålderspension Den vanliga pensionsåldern är 65 år. Du kan ta ut pensionen antingen före eller efter 65 år, men tidigast från och med den månad du fyller 61 år. Tar du ut pensionen före 65 år blir pen-sionen lägre och den förblir lägre livet ut. Väntar du med att ta ut pensionen till efter 65 år blir pensionen högre. Efter det du fyllt 70 år ökar inte pensionen längre. Du kan välja mellan hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ålderspension. Förtidspension Om du är långvarigt sjuk eller handikappad och inte kan arbeta, kan du få förtidspension, Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel. Förtidspension kan du få om du är mellan 16 och 65 år. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förtidspension. Om din arbetsförmåga är nedsatt under en begränsad tid kan du få sjukbidrag i stället för förtidspension. Efterlevandepension En anhörig till en avliden person kan få ersättning från socialförsäkringen. Till exempel omställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension och änkepension. Omställningspension Du kan få omställningspension om din make/maka avlidit. Omställningspensionen betalas ut under sex månader till både män och kvinnor. Har du barn under 12 år kan pensionen betalas ut under en längre tid, men längst tills barnet fyller 12 år. Vissa regler gäller för att få omställningspension, man måste till exempel ha bott tillsammans med sin make/maka viss tid och man får inte ha fyllt 65 år. Särskild efterlevandepension Den som inte kan försörja sig genom arbete och inte har ålderspension när omställningspension/förlängd omställningspension upphör, kan ha rätt till särskild efterlevande pension. Barnpension Om en eller båda föräldrarna avlidit har barn under 18 år rätt till barnpension. En förlängd barnpension kan betalas ut till barn som fyllt 18 år och längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Barnpension från folkpensioneringen är alltid minst 25 procent av basbeloppet om den ena föräldern avlidit och 50 procent av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit. Det gäller om föräldern/föräldrarna hade minst 40 bosättningsår i Sverige eller har 30 år med ATP-poäng. För att få barnpension i form av ATP krävs att föräldern/föräldrarna hade ATP-poäng. Änkepension Änkepension är pension till vissa kvinnor vars man avlidit. Änkepension ska på sikt avskaffas men de kvinnor som uppfyller vissa villkor kan få änkepension beräknad efter sin avlidne mans folkpension och ATP. Olika regler gäller för kvinnor födda 1914 eller tidigare och födda 1945 eller senare. Sammanboende jämställs med gifta om de har eller har haft barn tillsammans eller om de tidigare har varit gifta med varandra. Folkpensionsdelen av änkepensionen inkomstprövas sex månader efter dödsfallet eller när yngsta barnet har fyllt 12 år. Tillägg till pension Pensionstillskott kan du få om du har liten ATP eller ingen alls. Den som har förtidspension får högre pensionstillskott än en ålderspensionär. Bostadstillägg är ett inkomstprövande tillägg. Din bostadskostnad och inkomst påverkar bostadstillägget storlek. Hustrutillägg kan en hustru som är född 1934 eller tidigare få om hennes man har ålderspension eller förtidspension. Hustrun ska i regel ha fyllt 60 år. Hustrutillägget är en inkomstprövad förmån, liksom bostadstillägget. Hustrutillägg betalas ut med lika många 40- eller 30-delar som mannen har i folkpension. Särskilt pensionstillägg kan du få om du låtit bli att arbeta för att vårda ett sjukt eller handikappat barn under minst 6 år. Barnet ska haft hel förtidspension/sjukbidrag samt handikappersättning eller likvärdig förmåner. Lägst sex och högst femton vårdår från 1964 räknas. För tiden före den 1 juli 1992 fodras lägst tio vårdår för att du ska kunna få pensionstillägg. Om du inte har rätt till full folkpension minskar även tilläggen till pension på samma sätt som folkpensionen. Delpension Har man fyllt 61 år kan man få delpension. Det gäller både för anställda och egna företagare. För att få delpension krävs att du minskar din arbetstid. När du minskat arbetstiden kan du till exempel välja att arbeta deltid varje dag, heltid varannan dag, vecka eller månad. Om du väljer delpension påverkas inte storleken på din ålderspension. Du ska vara överens med din arbetsgivare om deltiden innan du söker delpension hos försäkringskassan. För egenföretagare gäller särskilda regler. Nytt pensionssystem Ett nytt pensionssystem ska ersätta dagens folkpension och ATP-system. Ålderspensionen blir skild från förtids- och efterlevandepensionen. Det nya systemet är obligatoriskt för alla och ska skötas av försäkringskassorna och Premiepensionsmyndigheten. Det gäller delvis för personer födda 1938-53 och helt för personer födda 1954 och senare. De första pensionerna enligt de nya reglerna kommer betalas ut från år 2001. Hur mycket du får i pension beror på vilka inkomster du haft under hela livet. Pensionsrätt kan tjänas in från 16 års ålder och resten av livet. Det kallas livsinkomstprincipen. Pensionen ska motsvara värdet av de pensionsavgifter (18,5 procent av inkomsten) som betalats in under den tid man arbetar. Förutom arbetsinkomst kommer även perioder med små barn (från 1960) studier (från 1995) och värnplikt (från 1995) att ge pensionsrätt. En liten del av avgiften får var och en själv placera i till exempel fonder eller aktier. Den delen kallas för premiereserven (2,5 procent av avgiften) Den som inte själv vill välja placering för sin premiereserv får pengarna placerade i den statliga Premiesparfonden. Gifta kommer att kunna överföra premiepensionsrätt. Hos försäkringskassan kan du få information om det nya pensionssystemet. Hos försäkringskassan finns flera olika broschyrer om pension, "Ålderspension", "Förtidspension och sjukbidrag", "Ersättning till efterlevande", "Bostadstillägg, Hustrutillägg och Änkepension", "Delpension" samt "Pension utomlands". Arbetsskadeförsäkring Om du skadas i arbetet eller på väg till eller från arbetet kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen.. Försäkringen gäller också för så kallade arbetssjukdomar, till exempel hudbesvär efter kontakt med vissa ämnen eller ryggbesvär på grund av en olämplig arbetsställning. En del smittsamma sjukdomar som sjukhussjuka och gulsot kan också betraktas som arbetsskada. Om du skadar dig i arbetet ska du genast meddela din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska anmäla skadan till försäkringskassan. Livränta Om du blir skadad och inte kan arbeta mer eller på grund av skadan får en lägre arbetsinkomst, kan du få livränta. Livräntan är en ersättning för den inkomst du förlorar på grund av arbetsskadan. Hur stor livräntan blir beror dels på din arbetsinkomst, dels på hur stor folkpension och ATP du får. Dödsfall Om en person avlider av en arbetsskada har den efterlevande maken och barnen rätt att få livränta efter den avlidne. Hur stor livränta blir beror dels på den avlidnes arbetsinkomst, dels på hur stor folkpension och ATP de efterlevande får. De efterlevande har också rätt att få hjälp med att betala begravningen. För mer information - läs broschyrerna "Arbetsskadeförsäkring" och "Ersättningar till efterlevande". Du får dem hos försäkringskassan! Utbildningsbidrag Om du deltar i någon arbetsmarknadsåtgärd, till exempel arbetsmarknadsutbildning. IT-utbildning, yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsintroduktion, verksamhet på datortek, start av egen näringsverksamhet eller utvecklingsgaranti kan du få utbildningsbidrag. Utbildningsbidraget är i regel lika stort som det belopp du skulle ha fått i dagpenning från din arbetslöshetskassa under arbetslöshet. Du får ersättning för fem dagar i veckan. Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen beslutar om du har rätt till utbildningsbidrag. Försäkringskassan beräknar och betalar ut bidraget som är skattepliktigt. För mer information - läs broschyren "Utbildningsbidrag". Du får den hos försäkringskassan! Bostadsbidrag Barnfamiljer och ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år kan få bostadsbidrag. Hur stort bidrag du kan få beror bland annat på hur många personer ditt hushåll består av, inkomsten och bostadskostnaden. Bostadsbidraget är preliminärt och bestäms efter den inkomst som du uppskattar att du får under hela kalenderåret. Det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när inkomsttaxeringen för året är klar. Då jämförs den preliminära och den slutliga bidraget. Ditt slutliga bidrag beräknas på din inkomst enligt taxeringen. Om du har fått för lågt preliminärt bidrag får du en tilläggsutbetalning med ränta. Har du fått för högt preliminärt bidrag måste du betala tillbaka det belopp du inte haft rätt till inklusive en avgift. Bostadsbidraget består av två delar, dels ett bidrag för bostads-kostnader, dels ett särskilt bidrag för de barn som bor hemma. Barnfamiljer kan få bidraget för bostadskostnader och det särskilda bidraget för barnen. Ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn kan få bidrag för bostadskostnader. Du måste bo och vara folkbokförd i Sverige för att få bostadsbidrag. I regel ska du också vara folkbokförd i den bostad du söker bidrag för. För mer information - läs broschyren "Bostadsbidrag". Du får den hos försäkringskassan! Du som har ett företag Arbetsgivare kan försäkra sig hos försäkringskassan dels mot kostnader för sjuklön, dels mot vissa semesterlönekostnader. För att försäkra sig mot kostnader för sjuklön krävs att man har beräknade lönekostnader på högst 130 basbelopp per år. Högsta lönekostnaden för att teckna försäkring mot vissa semesterlönekostnader är 90 basbelopp per år. För mer information - läs foldern "Försäkringar för små företag". Missnöjd med beslutet? Om du är missnöjd med försäkringskassans beslut kan du begära omprövning. Försäkringskassan tar då ställning till ärendet en gång till och skickar ett nytt beslut. Är du inte nöjd med det nya beslut kan du överklaga till länsrätten. Tycker du även länsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga till kammarrätten. Anser kammarrättens beslut är felaktigt kan du överklaga till den högsta instansen som är Regeringsrätten. Regeringsrätten prövar bara frågor som är av principiell betydelse. Skatt Nästan alla ersättningar från försäkringskassan är skattepliktiga. I januari varje år får du en kontrolluppgift från försäkringskassan för deklarationen. På kontrolluppgiften anges hur mycket pengar du har fått från försäkringskassan under föregående år och hur mycket skatt som dragits. Basbeloppet Basbeloppet är ett belopp som fastställs av regeringen för ett år i taget efter beräkning av statistiska centralbyrån. Basbeloppet fastställs i slutet av varje år och gäller för det kommande kalenderår. När försäkringskassan räknar ut hur stora till exempel pensioner och bidrag ska vara, använder man sig av basbeloppet.
Tillbaka till tidskriften Tillbaka till Immigranternas Riksförbund