Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande

Tillbaka
SFS nr: 1996:1357
Departement/ myndighet: Utrikesdepartementet UD
Rubrik: Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande
Utfärdad: 1996-12-05
Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:265

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig ersättning till landsting, kommuner och apotek för kostnader för hälso- och sjukvård samt kostnader för tandvård och receptförskrivna läkemedel som de har för vissa utlänningar.

Ersättning enligt förordningen beslutas och betalas av Migrationsverket. Förordning (2000:411).

Ersättning till landsting och kommuner

2 § Ersättning får ges för hälso- och sjukvård som enligt andra och tredje stycket lämnas till utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

För personer som fyllt arton år ges ersättning för akut vård och vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168) samt akut tandvård och tandvård som inte kan anstå.

För personer som inte fyllt arton år ges ersättning för hälso- och sjukvård samt tandvård. Förordning (2004:265).

3 § Ersättning får ges för en hälsoundersökning per utlänning som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och som är registrerad hos Migrationsverket. Förordning (2002:84).

4 § För utlänningar som vistas på en förläggning får ersättning enligt 2 och 3 §§ ges även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om utlänningarna inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. För utlänningar som har sökt asyl och som inte vistas på förläggning när de beviljas uppehållstillstånd finns rätten till ersättning kvar under en månad från det att tillstånd har beviljats.

5 § Ersättning enligt 2-4 §§ får inte ges för vård av utlänningar som enligt 12 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd enligt den lagen.

5 a § Ersättning får ges för hälso- och sjukvård enligt 2 § andra och tredje stycket och för hälsoundersökning enligt 3 § som lämnas till utlänningar som avses i 6 kap. 19 § första stycket utlänningslagen (1989:529). FÖrordning (1997:675)

6 § Hälso- och sjukvård enligt 2 och 4 §§ ersätts i form av en schablonersättning som lämnas med ett visst belopp per kvartal och person för utlänningar som bor inom landstinget eller kommunen och som är registrerade hos Migrationsverket den sista dagen i kvartalet. Ersättningen betalas ut i den månad som följer varje kvartalsskifte.

Schablonersättningen som ges för barn är 2 545 kronor för barn under sju år och 1 600 kronor för barn från och med sju år till och med arton år. För vuxna ges schablonersättning med 2 570 kronor för personer från och med nitton år till och med sextio år och med 3 855 kronor för personer som är sextioett år eller äldre.

Kostnader för tolk, hjälpmedel och transport eller sjukresa i samband med vård som ger rätt till ersättning inkluderas i schablonersättningen. Förordning (2003:1073).

6 a § En hälsoundersökning enligt 3 och 4 §§ ersätts i form av en schablonersättning om 1 835 kronor. I ersättningen inkluderas kostnader för tolk i samband med hälsoundersökningen.

Ersättningen betalas ut kvartalsvis i efterskott efter ansökan. Förordning (2003:1073).

7 § För vård åt utlänningar som avses i 2 § första stycket och 3 § får Migrationsverket betala ut särskild ersättning, om kostnaden för en vårdkontakt uppgår till mer än 50 000 kronor beräknad enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Den särskilda ersättningen skall motsvara den kostnad som överstiger 50 000 kronor och skall beräknas enligt riksavtalets bestämmelser.

Särskild ersättning betalas ut efter ansökan till Migrationsverket efter avslutad vårdkontakt. Vid långvarig vårdkontakt får utbetalning ske kvartalsvis i efterskott. Förordning (2000:411).

7 a § Ansökan om ersättning enligt 6 a och 7 §§ skall göras senast inom sex månader efter det kalenderår ansökan avser. Förordning (2002:84).

8 § Ersättning för hälsoundersökningar som görs av smittskyddsskäl får lämnas för utlänningar som avses i 1 § första stycket 3 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott.

8 a § För hälso- och sjukvård samt hälsoundersökning enligt 5 a § betalar Migrationsverket ut ersättning efter ansökan i efterskott.

Ersättning ges inte för vård till utlänningar som är folkbokförda i landet. Förordning (2000:411).

Ersättning till apotek

9 § Apotek har rätt till ersättning av staten för recept- förskrivna läkemedel för utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt för utlänningar som avses i 6 kap. 19 § första stycket utlänningslagen (1989:529). Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott.

För utlänningar som vistas på en förläggning får ersättning för receptförskrivna läkemedel ges även efter det att de har be- viljats uppehållstillstånd, om utlänningen inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. För utlänningar som har sökt asyl och som inte vistas på förläggning när de beviljas uppehållstillstånd finns rätten till ersättning kvar under en månad från det att tillstånd har beviljats.

Rätt finns inte till ersättning för utlänningar som enligt 12 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd enligt den lagen. Förordning (1997:675).

Skyldigheten att lämna uppgifter

10 § Landsting och kommuner är skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av deras rätt till ersättning enligt denna förordning. Förordning (2000:411).

Bemyndigande

11 § Migrationsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Innan Invandrarverket beslutar sådana föreskrifter skall verket samråda med Landstingsförbundet. Förordning (2000:411)

Överklagande

12 § Migrationsverkets beslut om ersättning för kostnader enligt 6 a, 7 och 8-9 §§ får överklagas hos regeringen. Andra beslut av verket enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2002:84).

Övergångsbestämmelser

2002:84

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2002. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002.

2004:265

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för kostnader som har uppkommit före ikraftträdandet.

Tillbaka till start


Källa: Rixlex.
Tillbaka till Immigrant-institutets hemsida

Senast ändrat juli 2004