News and debate on immigration
|
|
News and debate on immigration |
|
Immigrant-institutet får många frågor om invandring till Sverige.
Flertalet frågor går att besvara med hjälp av den lagstiftning som finns.
Dessvärre ser det ut som om det finns en stor skillnad mellan lagen och den praxis
som Migrationsverket etablerat.
Skriv dina synpunkter till Immigrant-institutet. De allra flesta brott begås av personer födda i Sverige - men utrikes födda är överrepresenterade De som är födda utomlands har en högre risk att misstänkas för brott, än personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Men 88 procent av dem var inte misstänkta för brott överhuvudtaget under en femårsperiod. Motsvarande andel bland dem som var födda i Sverige av svenskfödda föräldrar var 95 procent. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport som publiceras i dag.
Brottslighet bland personer med svensk och utländsk bakgrund är ett återkommande tema i den allmänna debatten. Det är också ett av de ämnen som Brå får flest förfrågningar omkring. Trots det finns det inga aktuella studier i ämnet. Den senaste större studien, Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys, avser förhållandena under åren 1985-1989. Föreliggande rapport, Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet är en uppföljning av den tidigare studien.
– Trots att det har saknats faktaunderlag, är det många som i den allmänna debatten uttrycker mycket bestämda uppfattningar om brottsligheten bland personer med utländsk bakgrund. Enstaka händelser som rapporteras i massmedia generaliseras, vilket lätt kan bidra till att myter skapas och fördomar förstärks. Brå:s rapport bidrar till en kunskapsbaserad bild av brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. En sådan beskrivning och analys är en god grund för att förbättra alla invånares förutsättningar att fungera bra i Sverige, oavsett etnisk bakgrund, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå. 2005-12-17 Uppehållstillstånd för EES-medborgare avskaffas Regeringen har idag till Lagrådet överlämnat lagrådsremissen om genomförandet av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU. Lagändringarna innebär bland annat att systemet med uppehållstillstånd för EES-medborgare och deras familjemedlemmar avskaffas. Istället införs begreppet uppehållsrätt, en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige. Uppehållstillstånd ersätts med en registrering som Migrationsverket ska ansvara för. Direktivet medför även att personer med uppehållsrätt får ett utökat skydd mot avvisning och utvisning. Lagändringarna förslås träda i kraft den 30 april 2006. Som EES-medborgare avses medborgare i EU:s medlemsstater samt medborgare i Island, Norge, och Liechtenstein. 2005-12-17 Tredjelandsmedborgare får ställning som varaktigt bosatta Regeringen överlämnade igår till Lagrådet lagrådsremissen om genomförandet av EG-direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Syftet med EG-direktivet är att tredjelandsmedborgare som varit bosatta i en EU-stat en längre tid ska få vissa särskilda rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Lagförslaget innebär att en ny personkategori - varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare - införs i svensk rätt. Enligt huvudregeln ska en tredjelandsmedborgare efter fem års bosättning i Sverige beviljas sådan ställning. För att få denna ställning ska personen bland annat kunna försörja sig. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2006. På Migrationsverkets sida går att läsa följande om man klickar på "Aktuella väntetider": Uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon i Sverige Ansökan som lämnats in vid svensk ambassad eller konsulat. Det tar vanligen inte mer än sex månader från det att ansökan lämnas in på ambassaden eller konsulatet tills Migrationsverket fattar beslut. Det kan ta längre tid om ansökan behöver kompletteras det krävs DNA-analys för att fastställa ett släktskap." |