Bo-diskriminering

Problemen, reglerna och motåtgärderna

Högskolan i Borås har 101011 inom mäklarprogrammet – klicka här >>> - en särskild satsning på problemet diskriminering inom boendet. Detta var också en viktig del av programmet vid "Bostadsmötet" 100421-22 i Gävle läs mer >>>. (På Almedalsveckan tidigt i juli 2010 skulle ett DO-seminarium – som tyvärr ställdes in – gälla bo-diskriminering.) Goda skäl gör m a o att denna PM uppdaterats!

Till nyheterna nu hör dels det som under 4.1 sägs om Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, dels bilaga 3 som heter "Nya grepp i DO:s tillsynsverksamhet". Det övriga materialet har uppdaterats.

www.google.se ger bostadsdiskriminering - med bivillkoret "Sidor på svenska" – 20.700 träffar när detta skrivs. Siffran kan jämföras med de 3.750 träffarna per 091214, och med drygt 2.000 i slutet av maj 2008. Skälen till ökningen tål att fundera över. DO Katri Linna sa’ Sveriges Radio 050321 att "mörkertalet är mycket stort". DO-anmälningarna mot diskriminering som rör bostäder var då ett 50-tal per år. Hälften avsåg bostadsbolag, resten gällde trakasserier från svenska grannar. "Men mörkertalet är mycket stort här, tror DO Katri Linna. Det egentliga antalet anmälningar mot bostadsdiskriminering borde vara över 1 000 per år." (Min kursivering.)

Integrations- och jämställdhetsdepartementet uppdrog 091015 åt DO, nu med vidgat ansvar, att "..undersöka förekomst och omfattning av diskriminering på bostadsmarknaden". Resultatet visas på webbsidan "DO lämnar studie till regeringen om bostadsdiskriminering" – klicka här >>> - från vilken det finns länk till själva rapporten. (Mer om rapporten - och DOs tillvägagångssätt - nedan.)

Att botanisera bland googleträffarna är ömsom trist, ömsom glädjande. Ibland trist och glädjande – som när man ser att utmärkelsen "Guldspaden 2008" gick till två journalister på Helsingborgs Dagblad för deras artikelserie om hur bostadsrättsföreningar i trakten söker hindra invandrade att bli medlemmar. Eller då man ser om den erkänsla - även internationellt - som en journalist fått för sin skildring i Borås Tidning av företeelser på hyresmarknaden där.

Vad Helsingborgs Dagblad resp Borås tidning avslöjade ser ni här:

God kunskap om gällande rätt – bl a hos konsumenter – tillhör det som stävjar diskriminering och andra lagöverträdelser. Kunskapen ökar deras möjligheter att ta sina intressen på marknaden tillvara, något som helst sker i samverkan konsumenterna emellan - och då antingen på egen hand eller via anlitade, med omsorg valda ombud.

Säkerställandet av konsumenternas egen, självständiga tillgång till relevant juridisk information har därför alltid varit en ledstjärna i min verksamhet.

Förteckningen får gärna spridas - i oförändrat skick/med angivande av källa. (Själv informerar jag om den även på Facebook.) Vill någon av de invandrar-/flyktingorganisationer läs mer >>> som Immigrantinstitutet redovisar översätta PM:an - till stöd för medlemmarna - så släpper jag "oförändrat skick- kravet". Och: Varför ej t ex lägga ut PM:an – som klickbar länk - på er egen hemsida? Givetvis fritt tillgänglig för alla besökare! Och/Eller ta med den i ett nyhetsbrev?

Jag hoppas personer som fått förteckningen av mig – eller av andra, eller som ser den på nätet eller i ett nyhetsbrev – ger kommentarer/ klargöranden/kompletteringar vilka kan inarbetas vid nästa revidering. Särskilt välkomnas rättsfall om diskriminering med anknytning till boendet. Och ni som upptäcker att någon länk i texten har slutat fungera: Berätta - så försöker jag "laga" den länken!

Jag välkomnar också tips om fler personer som kan antas ha intresse – inklusive deras E-postadress. Å andra sidan: Om någon vill slippa fler utskick ombeds han/hon maila till mig därom.

Täby som ovan, Sverker Thorslund

Denna serie från BoKunskap upptar per idag följande PM:or, här i bokstavsordning och med uppgift om datum för den aktuella/senast utgivna versionen:

Samtliga fås m hj a ett mail: mailto:sverker.thorslund@gmail.com

Innehåll/Rubriker Sida

1 Etnisk diskriminering ……………………………………………. 4

1.1 Vad är etnisk diskriminering? ……………………………………. 4

1.1.1 Inledning …………………………………………………………. 4

1.1.2 Mot vem riktar sig förbudet mot olaga diskriminering? …………. 5

1.1.2.1 "Järvareglerna" – införda på 1990-talet, alltjämt i kraft? – mm ..... 6

1.1.3 Drabbades rätt till ideellt skadestånd el. diskrimineringsersättning .. 7

1.1.4 Den brottsliga gärningen ………………………………………….. 8

1.1.5 Domar (motsv) om olaga diskriminering …………………………. 9

2 Vad kan man göra åt olaga diskriminering? ……………………… 10

2.1 Allmänna åtgärder ………………………………………………….. 10

2.2 Särskilt om bostadsrätt …………………………………………….. 12

2.2.1 Egenåtgärder på bostadsrättsområdet ………………………………. 12

2.2.2 Av mäklare/mäklarkedjor formulerade överlåtelseavtalsvillkor … 13

2.3 Särskilt om hyresrätt ……………………………………………….. 15

2.3.1 Kommunservice utöver konsumentvägledning – t ex bostads-förmedling …………………………………………………………. 16

2.3.2 Egenåtgärder på hyresrättsområdet ………………………………… 17

3 Boende, byggande och inomhusmiljö - i Boverkets informations-portal ……………………………………………………………….. 18

4 Annat bra material mm om diskriminering ……………………….. 18

4.1 På www.do.se – och hos Sveriges Antidiskrimineringsbyråer ……. 18

4.2 (Dåvarande) Integrationsverkets "Sverige – en pocketguide" …….. 19

 

Bilagor:

Bilaga 1: Några utgångspunkter ……………………………………………. 20

1 Margareta Wadsteins förord till DO:s sista, reviderade PM-upplaga ………………………………………………………….. 20

2 Viktigt med "konsumentupplysning om gällande rätt" ……….. 20

3 En rak linje – från DO Peter Nobel och fram till dagens BoKunskap ………………………………………………………. 21

4 Informationen om diskriminering på www.omboende.se ……… 22

Bilaga 2: "Bra för fastighetsmäklare att veta om – Regler mot diskrimine-ring" ……………………………………………………………… 23

Bilaga 3: Nya grepp i DO:s tillsynsverksamhet ……………………………. 27

1. Etnisk diskriminering

 

1.1 Vad är etnisk diskriminering?

1.1.1 Inledning

I detta avsnitt känner minnesgoda läsare igen formuleringar från Sveriges tredje DO i ordningen, Margareta Wadstein. (Se även bilaga 1 nedan.)

Siktet i det följande är främst etnisk diskriminering* på bostadsmarknaden, i strid med förbudet mot olaga diskriminering. Men frågor om etnisk diskriminering tas också upp i ett vidare perspektiv.

Långt ifrån all diskriminering är förbjuden**. Det finns dock vissa lagregler till skydd mot t ex etnisk diskriminering. Hit hör bl a förbudet mot olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken (BrB) – läs mer här >>>. (Förr fanns även t ex "Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning" – läs mer här >>> - som numera upphört.)

Principen om människors lika värde slås fast i 1 kap. 2 § regeringsformen , se vidare – läs mer här >>> - och är utgångspunkten för förbud mot bland annat etnisk diskriminering. Regeringsformen anger även att etniska, språkliga och religiösa minoriteter särskilt ska stödjas. Principen om människors lika värde är också besläktad med principen om lika behandling. Även den uttrycks i regeringsformen, som i 2 kap. 15 § förbjuder riksdagen att stifta lagar som missgynnar någon medborgare därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Principen om människors lika värde och likabehandlingsprincipen är internationellt erkända. Diskriminering är dessutom förbjudet enligt flera av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter som bland annat Sverige har godkänt. Dessa ligger till grund för förbudet mot olaga diskriminering. Likabehandlingsprincipen utgår från att alla har rätt till behandling efter sina individuella förutsättningar i stället för efter mer eller mindre förutfattade meningar om vad som anses känneteckna till exempel den etniska grupp som en individ tillhör. Förbudet i 16 kap. 9 § brottsbalken (BrB) mot olaga diskriminering skyddar alla i Sverige, oavsett medborgarskap.

*) Etnisk diskriminering angavs i den numera avskaffade "Lag (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 1 § - läs mer här >>> - avse "diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning".

**) Klicka här >>> för t ex en artikel med rubriken "Nekades köpa lägenhet i Säffle" HSB godkänner inte 'semesterboende' ägare", från 071208. Det klargörs att HSB-bostadsrättsföreningen sa’ nej till medlemskap för att paret tänkte ha bostadsrätten som semesterbostad, inte för att de var norrmän. (Köparna känner sig "diskriminerade" ändå.)

1.1.2 Mot vem riktar sig förbudet mot olaga diskriminering?

I 16 kap. 9 § första och fjärde styckena BrB stadgas följande:

En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år.

…

Om någon som avses i första-tredje styckena på sätt som där sägs diskriminerar annan på grund av att denne har homosexuell läggning, döms likaledes för olaga diskriminering. Lag (1987:610).

Enligt motiven till BrB ska begreppet näringsidkare fattas i vidsträckt mening. Det omfattar varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art. Verksamheten behöver inte vara inriktad på vinst, vare sig för utövaren eller någon annan. Den omständigheten att den ekonomiska verksamheten avser att främja ett ideellt eller välgörande syfte hindrar inte att en person anses som näringsidkare.

När det gäller bostadsmarknaden omfattar bestämmelsen den som yrkesmässigt tillhandahåller allmänheten fastigheter eller yrkesmässigt bjuder ut hyres- eller bostadsrätter. En hyresvärd är därför som regel att betrakta som näringsidkare. Ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar, faller regelmässigt in under förbudet. Fastighetsmäklare inklusive de som blott förmedlar hyresrätter - hyresförmedlare (enligt Fastighetsmäklarnämndens terminologi) - omfattas också av förbudet.

Av 16 kap. 9 § andra stycket BrB framgår dessutom att brott kan begås inte bara av till exempel hyresvärden själv och hyresvärdens eller bostadsföreningens ställföreträdare utan även av anställda i verksamheten - förutsatt att den diskriminerande handlingen praktiseras i yrkesutövningen.

Även anställda i allmän tjänst omfattas av bestämmelsen. Det innebär t ex att anställda vid kommunal bostadsförmedling omfattas av bestämmelsen och har ett straffansvar att inte göra sig skyldiga till olaga diskriminering. Med kommunal bostadsförmedling avses en bostadsförmedling i kommunal regi, är öppen för alla och underställd en kommunal nämnd eller styrelse. Mer om kommunal bostadsförmedling finns i avsnittet "Kommunservice utöver konsumentvägledning – t ex bostadsförmedling" nedan.

Då det gäller kommunal bostadsförmedling bör offentliganställda noga uppmärksamma kravet i Kommunallagen (1991:900) – läs mer här >>> - att den verksamhet som bedrivs ska rymmas inom den kommunala kompetensen, något som bl a innebär kommunmedlemmarna ska behandlas lika. Och de bör inse vad Förvaltningslagen (1986:223) – läs mer här >>> - medför i form av rättigheter för till exempel en bostadssökande och motsvarande skyldigheter för myndigheten och den anställde. Lagens 4 § gäller skyldigheten att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp om myndighetens verksamhetsområde till den enskilde, och 8 § anger att myndigheten bör anlita tolk om saken gäller någon som till exempel inte behärskar svenska språket. (Klicka här >>> för t ex "Förvaltningslagen - en grundval för rättssäkerhet och service", ett faktablad från september 2006.)

Bestämmelsen i 16:9 BrB om olaga diskriminering avser även personer som innehar allmänt uppdrag, det vill säga politiskt förtroendevalda. Därmed har lagstiftaren slagit fast att den typ av diskriminerande beslut som förr kunnat fattas av kommunala bostadsförmedlingsnämnder och liknande organ inte längre är godtagbara.

Kravet på att det ska röra sig om näringsverksamhet medför att en enskild person som privat ska sälja eller hyra ut sin bostad inte kan göra sig skyldig till olaga diskriminering. Privatpersoner – villaägare, bostadsrättshavare och hyresgäster - kan dock dömas för anstiftan till olaga diskriminering om de förmår någon, till exempel en fastighetsmäklare eller en "hyresförmedlare", att överträda förbudet mot olaga diskriminering (23 kap. 4 § BrB). Detsamma gäller om till exempel en politiker eller granne förmår en hyresvärd att diskriminera.

 

1.1.2.1 "Järvareglerna" – införda på 1990-talet, alltjämt i kraft? - mm

I sammanhanget bör "Järvareglerna"* uppmärksammas. För mig utgör de ett klart exempel på försök att ignorera/kringgå det förhållandet att även anställda i allmän tjänst omfattas av förbudet mot olaga diskriminering.

Den minnesgode vet att de s k "Järvareglerna" infördes på 1990-talet av ett antal av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag. Företagen sökte därpå få dåvarande Stor-Stockholms Bostadsförmedling (KSB) att tillämpa deras regler när KSB anvisade sina bostadssökande. Företagens tanke var de på så sätt skulle slippa att själva avvisa anvisade sökande vilka inte uppfyllde reglerna. (Åtal för anstiftan såg bolagen – säkert korrekt – som en mindre risk.)

Där fick man dock - såvitt jag minns - ingen framgång; KSB fortsatte att anvisa bostadssökande enligt tidigare kriterier – som kötid, bostadsbehov och förmåga att (med eller utan samhällsstöd) klara hyran. KSB:s chef sade att han inte tänkte begära att medarbetarna skulle agera på sätt som kunde antas strida mot såväl regeln i Brottsbalken om olaga diskriminering som Kommunallagens krav på likabehandling av kommunmedlemmar.

 

*) Likaväl som ifråga om "Järvareglerna" kan ett tillämpande från offentliganställdas sida av tankar om s k "allsidig befolkningssammansättning" i bostadsområden medföra lagbrott. Styrelseprotokollet 060829 från Svenska Bostäder – som tyvärr inte finns kvar på nätet nu längre - anger under rubriken "3. Allsidig befolkningssammansättning, minskad segregation" bl a följande: "Aktiv och medveten bostadsförmedling Bostadsförmedlingen måste stödja utvecklingen". (tidigare kunde man klicka här >>> för att läsa det protokollet.)

I rapporten "Planering för minskad boendesegration"* år 2007 från Stockholm stad nämns Järvareglerna:

"Under 1990-talet införde flera bolag särskilda regler i syfte att undvika inflyttning av betalningssvaga hyresgäster. De så kallade Järvareglerna, .., betydde att socialbidrag inte godtogs som grund för egen försörjning, ett krav man ansåg borde gälla för att undvika en fortsatt koncentration av resurssvaga hushåll. Dessa regler tillämpas i stor omfattning i de privata bostadsföretagen."

Så sent som 070828 tillämpade åtminstone Svenska Bostäder Järvareglerna. (Genom att klicka här >>> fick man tidigare upp en artikel som visade detta. Till artikelns vikt hör vidare att den stod i tidningen Hem&Hyra, från Hyresgästföreningen. Ty detta gav det bestämda intrycket att organisationen avvisar Järvareglerna. (Att artikeln påstår att de "..omdiskuterade … Järvareglerna infördes av allmännyttan i Stockholm i augusti förra året" – är dock en helt felaktig historieskrivning.)

DN-artikeln "Romer och muslimer har svårare att få lägenhet" läs mer >>> från 100802 är ett annat exempel på tillvägagångssätt som jag anser vara fel. Mina skäl för detta redovisas i bilagan "Nya grepp i DO:s tillsynsverksamhet".

Givetvis bejakar jag allsidighet/mångfald/jämställdhet mm. Järvareglerna och liknande - enligt mig - lagstridiga eller eljest olämpliga sätt att förverkliga idén godtar jag emellertid inte.

 

1.1.3 Drabbades rätt till ideellt skadestånd el. diskrimineringsersättning

När en tidigare bestämmelse i Skadeståndslagen (1972:207) 1 kap 3 § - läs mer här >>> - upphävdes** kan en diskriminerads rätt enligt Skadeståndslagen till ideellt skadestånd/ekonomisk ersättning också ha upphört*’*.

 

*) Klicka här >>> för hela rapporten. Den har 57 sidor, citatet som följer är från sidan 13.

**) Jag tror att upphävandet följde på överväganden i Departementspromemorian "Skadeståndsfrågor vid kränkning" (Ds 2007:010) – läs mer här >>>

***) Fram till lagändringen e o gällde i vart fall följande: I samband med att polisanmälan görs kan man även begära att åklagaren för talan om ideellt skadestånd. Bestämmelsen i 1 kap. 3 § skadeståndslagen (SkdstL) om skyldighet att ersätta personskada tillämpas också i fråga om "lidande som någon tillfogar annan genom...olaga diskriminering ...". Jag tror att olaga diskriminering (BrB) fortfarande ger rätt till ideellt skadestånd, men att regeln är s a s undanstoppad under en mer allmänt lydande regel i Skadeståndslagen. Ni som vet mer om saken: Berätta gärna!

Dock har – av varandra beroende – sakkunniga försäkrat mig att de som nu anser sig diskriminerade har vida större möjlighet än tidigare till skadestånd genom den civilrättsliga processen och genom anmälan till DO.

I Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap, 4 §, är nämligen definitionen av diskriminering mycket vidare. Den täcker - läs mer här >>> - sålunda dels direkt och indirekt diskriminering, dels trakasserier (sexuella och andra) och instruktioner att diskriminera.

De som nu anser sig diskriminerade kan även gå till domstol själva för att med stöd av Diskrimineringslagen (DL) utverka skadestånd. Den helt nya sanktionen diskrimineringsersättning har det uttalade syftet att slippa beroendet av svensk rätts traditionellt njugga inställning till framförallt ideellt skadestånd, och att respektera vissa EU-direktiv - se DL 5:1-2 och Prop. 2007/08:95. Om praxis vet jag ännu för litet, men det har sagts mig att en rejäl uppräkning kan väntas - med huvudsyftet att för den som diskriminerar ska sanktionen vara kännbar.

Regeln i brottsbalken – och den eventuella regeln i Skadeståndslagen – medför ej att den diskriminerade får den bostad han/hon sökt. Här får man istället se vilka möjligheter som finns i den lagstiftning som gäller för de olika boendeformerna.

 

1.1.4 Den brottsliga gärningen

Den brottsliga gärningen innefattar både handlingar och passivitet. Skydd omfattar den som begär en prestation av näringsidkare. En sådan begäran kan vara muntlig. Exempel på handling är uttalande, åtbörd, våldshandling eller annat aktivt förfarande. Exempel på passivitet är att inte bry sig om en bostadssökande - eller att låta en bostadssökande vänta obefogat länge på service. Även passivitet gentemot den som redan har bostad och som t ex begär underhåll eller annan åtgärd som är fastighetsägarens ansvar - kan ifrågasättas såsom brottslig.

Det är förbjudet att behandla lika fall olika, exempelvis att på etnisk eller sexuell grund vägra någon en bostad som man vore beredd att ge någon annan. Det kan även vara olaga diskriminering att bereda någon bostad på hyresvillkor som skiljer sig ofördelaktigt från vad som i allmänhet gäller för andra hyresgäster. Det är även olaga diskriminering att säga upp ett hyresavtal om det sker på grund av hyresgästens ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning.

 

 

1.1.5 Domar (motsv) om olaga diskriminering

Givetvis har flera vägledande domar avkunnats sedan sista upplagan från DO av föreliggande PM gavs ut - och kanske även efter 080530 då Konsumentverket sände ut sin senaste (sista?) PM om bostadsdiskriminering. Den som känner till rättsfall om diskriminering med anknytning till boendet ombeds kontakta mig – så lovar jag att ta in dem i texten till nästa version.

För att få en fällande dom fordras sådan bevisning att det klart framgår att det avgörande motivet för gärningen varit personens etniska bakgrund och att den åtalade inte haft ett annat, legitimt, motiv för sitt beteende. Nedanstående exempel på fällande domar är de som fanns med i DO:s sista utgåva av PM:an.

Ett mål som prövades i Högsta domstolen (HD), NJA 1979 s. 657 gällde en bostadsrättsförening i Jönköping. Föreningens styrelse godtog inte den tilltänkte köparen, en turkisk medborgare, som medlem. Domstolen fann att det avgörande motivet för nekandet var mannens nationella ursprung, även om det också fanns andra skäl. Styrelseledamöterna dömdes till böter för olaga diskriminering.

I misstänkta fall av bostadsdiskriminering försvarar hyresvärden sig många gånger med att oviljan att acceptera invandrade som hyresgäster beror på önskemålet att undvika alltför stora koncentrationer av etniska minoritetsgrupper till ett bostadsområde. Invändningen aktualiserar det jag anför ovan under rubriken " 1.1.2.1 "Järvareglerna" – införda på 1990-talet, fortfarande i kraft?" – och den prövades av HD i NJA 1985 s. 226. Det fallet gällde en romsk person/romer, som inte godtogs som hyresgäst av ett allmännyttigt bostadsföretag. Domstolen menade att en person ur en viss folkgrupp inte får missgynnas med hänvisning till att det på sikt skulle vara till fördel för gruppen i fråga. Om detta tilläts skulle invändningen kunna missbrukas till att dölja andra och verkliga skäl för den avvisande hållningen. Marknadschefen i företaget dömdes till böter. Att bolaget var berett att ge hyressökanden bostad i ett annat område istället fritog inte marknadschefen.

HD:s argumentation här leder tanken till JO–beslutet 071221 – läs mer här >>> - som gäller Dnr 1703-2007. Det handlar om ett förfarande som Finansinspektionen använt vid sin tillsyn. Jag vill beteckna det som ett "ändamålet helgar medlen"-resonemang. JO kritiserar både det förfarandet och ett senare granskat fall – då om hur tillsyn utövades ifråga om försäljning av öl till minderåriga, klicka här >>> för att under rubriken "JO-kritik stoppar provköpen" se beslutet refererat.

Jag ser även paralleller mellan HD:s syn ovan och regeringens förslag att sätta stopp för positiv särbehandling vid högskolor enligt ledarartikeln från 100113 - läs er >>> - med rubriken "Positivt besked om negativ särbehandling".

 

I ett annat fall som prövades av HD, NJA 1994 s. 511, dömdes ägaren av en hyresfastighet för olaga diskriminering sedan han vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att kvinnans sambo var färgad. HD anförde i domskälen att det av utredningen framgick att fastighetsägaren haft ett telefonsamtal med kvinnan om möjligheten att hyra ut lägenheten till henne och att han först visade intresse för uthyrning men sedan ändrade inställning när han fått reda på att hon skulle bo i lägenheten tillsammans med en färgad man. HD fann att det fick anses klarlagt att fastighetsägarens ställningstagande berodde på mannens hudfärg och dömde fastighetsägaren för olaga diskriminering till dagsböter. (I målet fördes en diskussion om påföljden för olaga diskriminering. Det resulterade i att riksdagen skärpte straffet enligt lag - från böter eller fängelse i högst sex månader till böter eller fängelse i högst ett år.)

Malmö tingsrätt dömde år 1995 (DB 263) en uthyrningskonsulent i ett bostadsföretag för olaga diskriminering till böter och beslutade att hon skulle betala skadestånd till den diskriminerade, bland annat för kränkning. Uthyrningskonsulenten medgav i detta fall att hon vägrat hyra ut lägenheten till den hyressökande på grund av hans nationella ursprung och sa att det berodde på att det förekom problem med invandrade i bostadsområdet och att man därför inte ville flytta ytterligare invandrade dit förrän problemen var lösta.

Pressmeddelandet från DO 091023 om en HSB-bostadsrättsförening (brf) i Örebro läs mer >>> rör – anser DO - etnisk diskriminering. Brf hävdade däremot att det ej handlade om etnicitet utan om att köpare måste vara minst 55 år för att kunna bli medlem - men att man glömt ta in detta i stadgarna. Hursomhelst: Sedan brf ersatt det par som vägrats medlemskap med 60.000 tillsammans förliktes DO med föreningen. (Min kommentar är snarast att brf här varit klantig, att ekonomiskt ansvar för detta bör kunna utkrävas av de styrelseledamöter som tagit fram och låtit registrera stadgarna, och att allt detta är en sak för medlemmarna på föreningens årsstämma att fatta beslut om.)

 

 

2. Vad kan man göra åt olaga diskriminering?

 

2.1 Allmänna åtgärder

Det är viktigt att den som blivit - eller misstänker sig ha blivit – utsatt för olaga diskriminering handlar snabbt. Råd kan ges - kostnadsfritt - av DO.

Man har också möjlighet att lokalt begära kostnadsfri hjälp från till exempel kommunal konsumentvägledning, bostadsförmedling, invandrarbyrå, flyktingmottagning, medborgarkontor, invandrarorganisation eller polisen. Medlemmar i Hyresgästföreningen kan vända sig dit för råd och hjälp – även i den här typen av frågor.

Jag förutsätter att alla som är medlemmar i de invandrar-/flyktingorganisationer som man kan läsa mer om här >>> - d v s på Immigrantinstitutets hemsida - åtminstone fr o m nu - kan få kostnadsfria råd även om ifrågasatt bostadsdiskriminering.

Mot ersättning kan advokat anlitas. PM:an "Bra och dåliga ombud"* (se s 2) ger mer information om hur man söker kompetent biträde, samt om hur ev

kostnad för rådgivning och/eller juridiskt biträde i tvistemål kan finansieras. Hemförsäkringens rättsskydd är en väg. Det är också viktigt att utreda möjligheten till rättshjälp.

Förhoppningsvis hjälper det med ett samtal med en hyresvärd eller företrädare för en bostadsrättsförening, där man upplyser denne om att han/hon gör sig skyldig till brottslig handling och om konsekvenserna av detta. Den vanliga invändning som beskrivs i rättsfallet tidigare (NJA 1985 s. 226) - att det inte är tillåtet att diskriminera med motiveringen att det redan finns en stor koncentration av en viss etnisk grupp i området - bör kunna tas som exempel på domstolens inställning.

Det hör naturligtvis till undantagen att en hyresvärd eller bostadsrättsförening rakt ut åberopar någons nationella ursprung för att inte godta henne eller honom. Istället anförs ofta motiv som kan vara sakliga - för låg inkomst, för kort fast anställning, andra ekonomiska motiv osv - fast det finns skäl att tro att det i verkligheten är någon eller några av de i bestämmelsen om olaga diskriminering uppräknade skälen som är motivet. Man måste då själv försöka bemöta dessa skäl med sakliga argument - erbjuda borgen eller bankgaranti - för att "skala bort" hyresvärdens eller bostadsrättsföreningens argument om att man är en för stor ekonomisk risk.

En hyresvärd eller företrädare för en bostadsrättsförening åberopar ibland nya skäl för sitt nej allt eftersom man säger emot. Man får då fråga sig: Hade en person av annan etnisk tillhörighet mm – men annars med motsvarande förhållanden – bemötts på samma sätt? Om så på goda grunder inte bedöms vara fallet kanske det handlar om olaga diskriminering; näringsidkaren går inte bostadssökanden "till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra". (BrB 16 kap. 9 §).

Som utsatt för olaga diskriminering kan man göra polisanmälan. Det är då bra om det finns vittnen till hur man bemötts av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen - och att man åberopar dessa vittnen i anmälan till polisen. Man ska även se till att polisen får fullständiga adressuppgifter på vittnen samt på hyresvärd eller företrädare för bostadsrättsföreningen.

Beträffande ideellt skadestånd eller diskrimineringsersättning, se 1.1.3 ovan.

*) Innan webbplatsen www.boende.konsumentverket.se stängdes – till förmån för www.omboende.se - gav Konsumentverket motsvarande information där - i sin PM "Rättshjälp – att få rätt i en tvist". Om man idag på www.omboende.se prövar sökordet rättshjälp får man 0 träffar. (På tvist och ombud blir det visserligen träffar, rätt många såvitt gäller tvist. Ingen träff visar dock hur man söker kompetent biträde eller hur ev kostnad för rådgivning och/eller juridiskt biträde i tvistemål kan finansieras.)

2.2. Särskilt om bostadsrätt

Bostadsrättslagen (BRL) – läs mer >>> - innehåller bestämmelser som kan vara av intresse i detta sammanhang.

Frågan om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av föreningens styrelse - som måste följa de villkor för medlemskap som anges i föreningens stadgar och bestämmelserna i 2 kap. BRL (2 kap. 1 § BRL).

Enligt BRL 2 kap. 2 § första stycket punkten 1 och 3 är stadgevillkor för medlemskap utan verkan om det innebär "att visst medborgarskap...skall utgöra förutsättning för inträde i förening" respektive "att villkoret annars med hänsyn till sitt innehåll eller på annat sätt är oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen eller överlåta sin bostadsrätt". Vägras man medlemskap i en förening där man förvärvat en bostadsrätt kan man kostnadsfritt få tvisten avgjord av hyresnämnden (HN) – om man ansöker inom en månad från den dag man fick del av föreningens beslut. HN kan då ändra beslutet - och bevilja medlemskap.

Gäller det hyresrätter som omvandlas till bostadsrätt och den diskriminerade redan bor i lägenheten som hyresgäst kan stämningsansökan mot bostadsrättsföreningen i allmän domstol övervägas om den vägrar upplåta bostadsrätt till hyresgästen. Det finns både fall där föreningen då ålagts att upplåta bostaden (Stockholms tingsrätt 870305, avd 9, DF 92; Svea hovrätt 860129, avd 14, DT 5) och fall med motsatt utgång (Svea hovrätt, 860922, avd 4, DT 33). Möjligheten att stämma bostadsrättsföreningar i liknande fall kan både "svenskar" och personer av utländskt ursprung använda.

Se även 2.2.2 nedan, om av mäklare/mäklarkedjor formulerade överlåtelseavtalsvillkor.

 

2.2.1 Egenåtgärder på bostadsrättsområdet

Exempel inom konsumentkooperativa HSB på nätet som visar att man aktivt söker motverka felaktig särbehandling av t ex invandrade – bl a i samband med ansökan om medlemskap. Två exempel - från organisationens riksnivå, HSB Riksförbund.

"Ökad segregation är ett stort bekymmer. Uppdelningen i boendet mellan rik och fattig, mellan invandrare och svenskar cementerar åtskillnaden. Förutom att segregationen skapar motsättningar och sociala problem är den tillväxthämmande eftersom arbetsmarknaden blir ineffektiv. Ju mer boendet segregeras, desto mer hämmas tillväxten.

Sverige behöver en politik för integration i boendet så att människor med olika bakgrund möts i vardagen. Det behövs en satsning på att bygga med blandade upplåtelseformer och planera så att underrepresenterade upplåtelseformer alltid prioriteras när nya bostäder ska byggas.

Vi uppmanar stat och kommuner att satsa på:

…

- Integration genom att stimulera och planera så att det byggs bostäder med blandade upplåtelseformer."

Regionnivån/HSB-föreningarna. Genom att klicka här >>> kunde man, även detta innan HSB byggde om sin webbplats, i "Etiska riktlinjer 991125" som var giltiga för alla förtroendevalda och anställda inom HSB Dalarna läsa en text ur vilken jag nu saxar följande:

Lokala nivån/bostadsrättsföreningarna. Följande kan tjäna som exempel:

 

2.2.2 Av mäklare/mäklarkedjor formulerade överlåtelseavtalsvillkor

Fastighetsmäklarnämndens har under andra halvåret 2008 ägnat speciellt intresse åt vissa villkor i överlåtelseavtal avseende bostadsrätt. Om sin "tillfälliga granskningspolicy" – tillkännagiven 080513, jfr bilaga 2 – skrev FMN i sitt nyhetsbrev 080521 såhär rättframt:

"Gäller klausuler i överlåtelseavtal med innebörden att köparen på ett eller annat sätt fråntas rätten att överklaga ett av bostadsrättsföreningens styrelse fattat ’negativt medlemsbeslut’".

 

Bakgrunden var i korthet följande.

Konsumentvägledningen i Karlstad kommun hade uppmärksammat Konsumentverket på att fastighetsmäklare/-kedjor formulerade överlåtelseavtalsvillkor vid förmedling av bostadsrätt som strider mot av Mäklarsamfundet utformat standardavtal i så måtto att de omöjliggjorde för en köpare vars ansökan om medlemskap avslagits av bostadsrättsföreningen att – utan säljarens särskilda medgivande - få prövning i Hyresnämnden. Hos Mäklarsamfundet lyder villkoret som det ska – alltså såhär:

Verket hade därför granskat ett antal tvister i ARN (Allmänna reklamationsnämnden) mellan konsumenter och fastighetsmäklare i samband med bostadsrättsöverlåtelse – och konstaterat att det hos en del mäklare/inom vissa mäklarkedjor förekommer att andra och för köparen sämre villkor införs - på sätt som ger ett klart intryck av "standardrutin". Exempel:

Så verket aktualiserade saken för FMN. Tillsammans med annat underlag ledde detta till granskningspolicyn för 2:a halvåret 2008. För mer därom, se FMN:s faktablad "Bra för fastighetsmäklare att veta om – Regler mot diskriminering" i bilaga 2 nedan.

FMN har sedan varnat mäklare för felaktigt använt villkor om medlemskap.

(Se även "Villkor om medlemskap i bostadsrättsförening" i bilaga 2 nedan.)

Samtidigt informerade verket DO, inom ramen för ett då pågående projekt om diskriminering på boendeområdet där verket deltog. Det fanns nämligen skäl till oro för att tillvägagångssättet/villkoren användes - även - i syfte att göra det svårt eller omöjligt för t ex invandrade att bli medlemmar. Och Helsingborgs Dagblads artikelserie – klicka här >> - gav ju klara exempel på bostadsrättsföreningar vilka – med hjälp av den här sortens villkor, eller på annat sätt – uppträtt diskriminerande.

2.3. Särskilt om hyresrätt

Hyreslagens 34-35 §§ anger i vilka fall en hyresgäst har rätt att överlåta sin hyresrätt. (Hyreslagen utgör kapitel 12 Jordabalken – klicka här >>> - och är alltså egentligen igen egen lag.) Följande gäller för överlåtelse:

Bestämmelserna gäller inte speciellt för personer med utländskt ursprung, men sistnämnda bestämmelse borde kunna vara ett instrument för kommuner att hjälpa personer som på grund av sitt utländska ursprung har svårigheter att få ett lägenhetskontrakt.

Varje gång en hyreslägenhet blir tom genom att kommunen skaffar en ny bostad åt hyresgästen - en annan hyresrätt, exempelvis i ett servicehus, en bostadsrätt eller ett egnahem - kan kommunen ställa krav på värden om vem som ska efterträda den utflyttade.

Min erfarenhet är att den väg att hindra/motverka olaga diskriminering och segregation i boendet som riksdagen sålunda anvisat ytterst sällan beträds av berörda kommuner. Okunnighet? Kanske. Kommunal lättja? Ja, säkert!

 

 

2.3.1 Kommunservice utöver konsumentvägledning – t ex bostadsförmedling

Genom att klicka här >>> når man rubriken "Sex kommuner har bostadsförmedling" där Boverket beskriver situationen år 2010 bl a såhär:

"Ett annat verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av är kommunala bostadsförmedlingar. År 1990 hade i princip alla kommuner med fler än 50 000 invånare en bostadsförmedling. Under 1990-talet avvecklades många förmedlingar och enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten finns det nu en kommunal bostadsförmedling i 14 kommuner. Den verkliga siffran är dock lägre än så och Boverket bedömer dock att det bara finns en kommunal bostadsförmedling i Kungälv, Kungsbacka, Lomma, Malmö, Stockholm och Öckerö. Flera bostadsbolag i kommuner utanför Stockholms stad förmedlar dock lediga lägenheter i Stockholms stads bostadsförmedling."

Min kommentar: Stockholms Stads Bostadsförmedling AB – läs mer här >>> - räknas alltså som kommunal förmedling. Men t ex "Boplats Göteborg" - läs mer här >>> - och "Bostad Västerås" – läs mer här >>> - ses inte som kommunala förmedlingar. Exakt varför det är så vet jag f n inte.

I takt med att kommuner avstår från bostadsförmedlingar som "verktyg att förfoga över" gör de möjligheterna att bl a motverka diskriminering mindre.

Betänkandet "Se medborgarna - för bättre offentlig service"(SOU 2009:92) som kan läsas här >>> har lämnat en del förslag av intresse även ur perspektivet att förebygga diskriminering inom boendet mm. Detta tänks ske m hj a information till konsumenter och andra berörda.

 

 

2.3.2 Egenåtgärder på hyresrättsområdet

Konsumenverkets PM "Egenåtgärder på boendeområdet" från 080321* anger bl a följande:

Etiska nämndens inom Fastighetsägarna Sverige uttalanden kan man genom att klicka här >>> läsa på nätet.

Andra ur konsumentsynpunkt värdefulla åtgärder från organisationens sida är dess vägledande dokument på nätet om god sed. Några exempel:

Värt att uppmärksamma i "God sed för fastighetsägare i bostadshyresförhållanden" är bl a stycket "Förbud mot diskriminering" på sidorna 22-23. Bra är också att man från webbsidan "Diskriminering vid uthyrning är förbjudet!" – klicka här >>> - kan ladda ned organisationens 6-sidiga faktablad** om diskriminering.

Ett pressmeddelande från 031110 läs mer >>> visar allvaret bakom organisationens etiska regler: "Medlem utesluts på grund av olaga diskriminering".

På sidan 16 i dokumentet om god sed för ägare av bostadsrättsfastigheter finns ett stycke kallat "Förbud mot diskriminering". Där klargörs förbudet för bostadsrättsföreningar vilka hyr ut lägenheter - t ex i s k "ombildningshus" där personer kvarbor med hyresrätt - att därvid uppträda på sätt som utgör diskriminering.

 

 

 

 

 

 

 

 

*) Ett klick här >>> gav förr t ex alla kommunala konsumentvägledare som hade access till Konsumentverkets s k "Faktabank" tillgång till PM:an "Egenåtgärder på boendeområdet". Men nu tycks verket tyvärr ha tagit bort den. Jag anser materialet vara väl så behövlig idag som tidigare. Så min slutsats av detta blir att uppdatera versionen från 080321 - och göra den till ännu en av mina promemorior från BoKunskap. Den informationen anser jag tillhöra skattebetalarna/konsumenterna – som ju från första början alltid har finansierat den!

**) Faktabladet länkar även till bl a DO:s, HO:s och HomO:s gemensamma information på www.oppnare.se - en webbplats som när detta skrivs har fått ett helt annat innehåll.

3. Boende, byggande och inomhusmiljö - i Boverkets informationsportal

Efter att i april 2008 ha slutfört sin "Förstudie om upprättande av en informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö" lade Boverket ut webbplatsen www.omboende.se – ett samarbetsprojekt med främst Konsumentverket. Då stängde Konsumentverket www.boende.konsumentverket.se där konsumenter och andra dittills fått den från samhällets sida mest utförliga informationen om boendet i vidaste mening. (Jag vet, såsom huvudansvarig för innehållet.)

Materialet på Konsumentverket Boende – klicka här >>> - var en viktig del av underlaget för Boverkets portal. Ifråga om just diskriminering ansåg Konsumentverket dock att det vara nog att länka till den föregångare till föreliggande PM som DO hade utlagd på sin egen webbplats. (När DO tog bort PM:an från sin webbplats – istället för att uppdatera den – omöjliggjordes dock den lösningen/möjligheten.)

Se bilaga 1 - "Informationen om diskriminering på www.omboende.se" - för mer beträffande portalens www.omboende.se material om diskriminering.

 

4. Annat bra material mm om diskriminering

4.1 På www.do.se – och hos Sveriges Antidiskrimineringsbyråer

Redovisningen här ovan har förhoppningsvis givit insikten att det är något av ett lagarbete förebygga otillåten diskriminering – inom boendet och på andra området – genom information mm, och att vid behov ingripa,. Ansvariga myndigheter har förstås en mängd viktiga uppgifter där - men även intresseorganisationer, media och andra aktörer har betydelsefulla roller. Och som en sammanhållande faktor har vi Diskrimineringsombudsmannen (DO).

www.do.se finns därför en mängd annat viktigt material om diskriminering. Från DO:s webbsida "Lagar" – klicka här >>> - når man bl a Diskrimineringslag (2008:567) – klicka här >>> - i fulltext. Men att läsa den är givetvis s a s "bara början". Envar som berörs bör därför vid tillfälle ta en ordentlig stund på sig för att studera DO:s webbplats!

Antidiskrimineringsbyråerna* – läs mer här >>> - verkar "… lokalt och regionalt … för mångfald, likabehandling och jämställdhet. Alla byråer* är fristående, men vi har samma uppdrag och samarbetar med varandra och med Diskrimineringsombudsmannen. Vi är ...religiöst och partipolitiskt obundna. Om du … blivit utsatt för diskriminering kan du vända dig till oss för stöd och hjälp. Vi … erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning och även utbildning till företag, föreningar, kommuner och landsting."

*) Antidiskrimineringsbyråer finns i (från norr till söder) Luleå, Östersund, Sundsvall, Uppsala, Karlstad, Eskilstuna, Örebro, Kista, Norrköping, Trollhättan, Visby, Kalmar och Helsingborg. ("Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd" ingår inte i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer.)

4.2 (Dåvarande) Integrationsverkets "Sverige – en pocketguide"

När Integrationsverket 2003 tog fram "Sverige en pocketguide – …" lämnade bl a DO underlag. Den svenska versionen är 263 sidor, och sakregistret visar att diskriminering behandlas på sidorna 41, 42 och 83. Boken gavs även ut på arabiska, engelska, franska, serbiska/bosniska/kroatiska, ryska (och lätt svenska) – både i pappersversion och på nätet.

Och via en webbsida - klicka här >>> - hos Immigrantinstitutet når man den utmärkta skriften på nätet - på samtliga språk. En sann kulturgärning! Ty de kanaler/fora där vi alla har skäl att förvänta denna information tillhandahåller den ej längre.

Så utan att själv kunna exempelvis någon serbisk/bosnisk/kroatiska alls har jag möjlighet att här visa er den språkversionen av texten på sidorna 83-84 om hur diskriminering kan gå till på hyres- och bostadsrättsområdet - och hur man kan göra som drabbad:

"Ako vlasnik stana ili stambena zadruga, bostadsrättsföreningen*, ipak vas odbije, ne obazirujući se na to da ste dobrog materijalno stanja, da imate žiranta, da ima slobodnih stanova, može se desiti da je u pitanju diskri minacija, diskriminering. U Švedskoj je protivzakonito odbi ti nekome unajmljivanje stana zbog, na pri mjer, etničke pripadnosti, religije ili pripadnosti ne kom dru gom vjerovanju. U slučaju da budete izloženi diskri mina ciji, možete se obratiti Ombudsmanu protiv etničke diskriminacije, DO, koji može podnijeti tužbu sudu protiv ono ga koji vas je izložio diskriminaciji kao i da u vaše ime traži odštetu. Slučaj se takođe može prijaviti policiji, a policija se može obratiti javnom tužiocu kako bi lice koje nekoga izlaže diskriminaciji moglo biti i osuđeno. Adresu Ombudsmana protiv etničke diskriminacije, DO, naći ćete na strani 42."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Några utgångspunkter

    1. Margareta Wadsteins förord till DO:s sista, reviderade PM-upplaga
    2. När Margareta Wadstein - Sveriges i ordningen tredje Ombudsman mot etnisk diskriminering (DO) - i december 1998 utgav "Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden", en PM som ursprungligen tillkommit genom ett samarbete mellan DO-ämbetets förste innehavare Peter Nobel och Konsumentverkets dåvarande Boendebyrå, skrev hon följande förord.

      De som utsätts för etnisk diskriminering på bostadsmarknaden ska ha möjlighet att tillvarata sin rätt. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har reviderat en PM som tidigare givits ut av Konsumentverket (KO) i samarbete med DO ("PM-bostadsdiskriminering", senaste upplaga 99-08-15).

      Jag kan konstatera att det alltjämt förekommer att personer nekas bostad på grund av ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. Det är olagligt och strider dessutom mot de, i en rättsstat så grundläggande principerna, om alla människors lika värde och rätten till lika behandling.

      Min förhoppning är att denna PM skall kunna användas av medborgarkontor med flera i arbetet med att sprida kunskap om vilka rättigheter som gäller. Jag hoppas även att den skall kunna ge information till hyresvärdar och andra som tillhandahåller bostäder så att de undviker att i framtiden behandla bostadssökande eller hyresgäster på ett sätt som är eller kan uppfattas som diskriminerande. Även hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar och fastighetsmäklare bör på motsvarande sätt kunna finna användbar information i denna PM.

      Denna PM ska ses som ett arbetsredskap för de som dagligen arbetar med bostadsfrågor och får fritt kopieras.

      Margareta Wadstein

       

    3. Viktigt med "konsumentupplysning om gällande rätt"

Filosofin att bland annat verka för "konsumentupplysning om gällande rätt" var en viktig utgångspunkt även för det dokument som Konsumentverket ensamt gav ut 080530 – sedan DO upphört* med att på www.do.se tillhandahålla sin PM. Precis som medan promemorian utgavs gemensamt av verket och DO. (Den hade – från början tack vare Invandrartidningen - de viktigaste lagtexterna i flerspråkiga versioner, och hette "Bostadsdiskriminering".)

 

*) Jag hade förstås mycket hellre sett att man istället reviderat sin resp PM.

Jag har nu fått veta att Konsumentverket tagit bort* PM:an av 080530 ur "Faktabanken". Dock synes behovet av den här sortens information inte mindre idag. Sålunda anser t ex DO Katri Linna, som jag visat ovan, att det "…egentliga antalet anmälningar mot bostadsdiskriminering borde vara över 1 000 per år." (Min kursivering.) Och jag antar att det i vanlig ordning delvis handlar om att de som drabbas vet alltför litet om vad som är – och inte är – bostadsdiskriminering.

Därför ger jag nu ut den inom ramen för BoKunskap, självfallet med samma förhållningssätt och utgångspunkter som gällt tidigare och som redovisats ovan.

Ett citat ur ingressen till versionen från 080523:

"Och att det nu verkligen behövs en reviderad version - som tar tillvara det tidigare materialet, men också för in nytt - beror bl a på följande:

 

    1. En rak linje – från DO Peter Nobel och fram till dagens BoKunskap

Inom boendet tillhör diskriminering på etniska grunder det jag finner allra mest upprörande. Så när Peter Nobel blev Sveriges – och världens - förste Ombudsman mot etnisk diskriminering (DO) 1986 inledde han och hans medarbetare ett nära samarbete med Konsumentverket kring diskriminering på boendeområdet. Då hade jag sedan 1977 jobbat med boendeområde på verket – ett område som jag sedan blev huvudansvarig för, fram till min pensionering med utgången av maj 2008.

PM:an "Diskriminering i boendet – Problemen, reglerna o motåtgärderna" illustrerar väl den ambitionen. Slutförd 080530 – en fredag, och min sista arbetsdag på verket - blev den mitt slutbidrag till landets alla kommunala konsumentvägledare i deras uppgift att informera och stödja framförallt hyresgäster och bostadsrättshavare – inklusive personer som söker/köar för hyresrätt eller står i begrepp att köpa bostadsrätt. (Egnahemsägare torde – i just egenskap av sådana – ytterst sällan utsättas för diskriminering.) PM:an lades in i den s k "Faktabanken" – dit vägledarna (motsv) ensamma har tillgång, men där referensmaterialet i sin helhet utgör s k offentlig handling.

 

*) Jag hade förstås mycket hellre sett att man istället reviderat sin resp PM.

Det där med ".. en uppgift för vår nästa revidering.." har visat sig uttrycka en alltför stor optimism i förhållande till Konsumentverket – som ju alltså valt att istället dra in sin PM.

Men för BoKunskaps räkning är jag alltid lika optimistisk – och ska försöka att med mina läsares hjälp hitta fler vägledande domar att arbeta in i texten till kommande versioner av denna min PM!

 

4 Informationen om diskriminering på www.omboende.se

Webbsidan www.boende.konsumentverket.se – en del av Konsumentverkets webbplats – innehöll förut all information om boende riktad direkt till konsumenterna själva. Jag hade det innehållsliga ansvaret för materialet - från det att det först lades ut och fram till min pensionering vid utgången av maj 2008.

Vid introduktionen av webbplatsen www.omboende.se i början av år 2009 överfördes betydande delar av verkets material om boende till detta projekt, gemensamt för Konsumentverket och Boverket. (Och Konsumentverket stängde www.boende.konsumentverket.se.)

Sökning på www.omboende.se med ordet "diskriminering" visar väsentligen följande:

 

"Bra för fastighetsmäklare att veta om – Regler mot diskriminering" Bilaga 2

(Klicka här >>> för att se det faktablad - tänkt för målgruppen mäklare (inkl "hyresförmedlare") - från vilket utskriften enligt nedan gjordes 091124. För motsvarande information från FMN med konsumenter som målgrupp, klicka här >>>.)

BRA FÖR FASTIGHETSMÄKLAREN ATT VETA OM

Regler mot diskriminering m.m.

Det förekommer att fastighetsmäklares agerande ifrågasätts i samband med förmedlingsverksamhet. Spekulanter och parter kan – på olika grunder – känna sig särbehandlade, missgynnade men också diskriminerade. Mäklare skall följa god fastighetsmäklarsed, vilket bland annat betyder att mäklaren skall följa all tillämplig lagstiftning.

Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. I egenskap av näringsidkare får fastighetsmäklare inte diskriminera någon eller på annat sätt agera i strid mot reglerna i diskrimineringslagstiftningen.

Detta faktablad har tagits fram i syfte att ge både fastighetsmäklare och konsumenter information om den nya diskrimineringslagen och framhålla mäklarens ansvar för att spekulanter och parter inte diskrimineras i samband med utförandet av ett förmedlingsuppdrag.

Ny lag och ny myndighet

Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen (SFS 2008:567) i kraft. Samma dag påbörjade Diskrimineringsombudsmannen (DO) sin verksamhet. De tidigare myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slogs då samman.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I samband med erbjudande och utförande av mäklartjänster omfattas samtliga grunder utom ålder av diskrimineringsskyddet.

Diskriminering på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden är det området utanför arbetslivet där den tidigare DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering) tagit emot flest anmälningar. Flertalet av anmälningarna rörde hyresfrågor. Även i samband med köp och försäljning förekommer diskriminering och strukturella hinder för etniska minoriteter att göra s.k. boendekarriär (se DOs rapport Diskriminering på den svenska bostadsmarknaden 2008).

Allmänna förutsättningar för förmedlingsuppdraget

Följande kan vara bra att känna till om frågor kring diskriminering aktualiseras i samband med ett förmedlingsuppdrag.

Budgivning Det är säljaren som, i samråd med fastighetsmäklaren, bestämmer om formerna för budgivningen. Mäklaren skall lämna upplysningar om hur en eventuell budgivning går till och om säljaren ställt upp vissa villkor för försäljningen. Alla spekulanter har rätt att få sakliga och korrekta uppgifter. Fastighetsmäklarnämnden rekommenderar att mäklaren tillämpar en så stor öppenhet som möjligt vid budgivningen. Mäklaren måste ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren, även om buden inte lämnats på det sätt som bestämts.

  1. -

En spekulant har inte en ovillkorlig rätt att få bjuda över ett lämnat bud eller att få köpa ett objekt.

Visningar Det är säljaren som, i samråd med fastighetsmäklaren, bestämmer om det skall vara visning av objektet och formerna för denna. Mäklaren skall lämna upplysningar om när en s.k. öppen visning kommer att genomföras. En visning kan också äga rum efter överenskommelse med spekulanter som visat intresse för objektet.

  1. -

En spekulant har inte en ovillkorlig rätt till en visning eller att besöka objektet.

Kontraktskrivning Det är alltid säljaren som avgör till vem han eller hon vill sälja. Säljaren behöver inte sälja till den spekulant som lämnat det högsta budet. Säljaren behöver inte heller motivera sitt val av köpare. Det är först efter kontraktskrivningen som försäljningen blir definitiv.

Efter avslutad försäljning har en spekulant inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa.

Kravet på affärsmässigt uppträdande

En fastighetsmäklare skall uppträda korrekt och affärsmässigt gentemot parter och andra i samband med förmedlingsuppdrag. Det strider mot god fastighetsmäklarsed att agera på ett sätt som förstärker fördomar eller som på annat sätt kan uppfattas som kränkande.

 

Villkor om medlemskap i bostadsrättsförening

En köpare av en bostadsrätt måste bli medlem i bostadsrättsföreningen för att affären ska bli bindande för parterna. Det har kommit till Fastighetsmäklarnämndens kännedom att fastighetsmäklare vid förmedling av bostadsrätter i stor utsträckning och ibland till och med som standard använder sig av klausuler i överlåtelseavtal av innebörd att köparen på ett eller annat sätt fråntas rätten att överklaga ett av bostadsrättsföreningen fattat "negativt medlemsbeslut". Enligt nämndens uppfattning strider det mot god fastighetsmäklarsed att rutinmässigt och utan närmare förklaring införa en klausul i överlåtelseavtalet som innebär att bostadsrättslagen frångås till nackdel för köparen. Nämnden kontrollerar för närvarande bakgrunden till sådana klausuler (se TILLKÄNNAGIVANDE ANGÅENDE TILLFÄLLIG GRANSKNINGSPOLICY, Villkor i överlåtelseavtal avseende bostadsrätt t.o.m. 2009-06-30).

Fastighetsmäklarnämndens tillsyn

Fastighetsmäklarnämnden har tillsyn över fastighetsmäklare. Om mäklaren åsidosätter god fastighetsmäklarsed genom att själv diskriminera någon eller medverka till diskriminering i samband med utförandet av ett förmedlingsuppdrag kan nämnden meddela varning eller besluta om att mäklaren skall avregistreras. Den som är missnöjd med en mäklare har möjlighet att göra en anmälan till nämnden.

Fastighetsmäklarnämnden kan inte ingripa mot uppdragsgivare, säljare eller andra parter som agerar otillbörligt eller diskriminerar i samband med en överlåtelse.

DOs tillsyn

DO är den statliga myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller som inte uppfyller sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen kan åläggas att betala s.k. diskrimineringsersättning till den som kränkts av överträdelsen.

Näringsidkares ansvar

I brottsbalken 16 kap 9 § finns ett särskilt förbud mot olaga diskriminering. En näringsidkare får inte i sin verksamhet diskriminera någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom tillhanda på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra.

 

Privatpersoners ansvar

Diskrimineringsförbudet är inte längre begränsat till yrkesmässigt tillhandahållande. Undantagsregeln som finns för transaktioner inom privat- och familjelivet kan inte åberopas av den som vid mer än enstaka tillfällen erbjuder objekt till allmänheten. Det innebär att även privatpersoner, d.v.s. mäklarens uppdragsgivare och andra, kan omfattas av förbudet.

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot människor ur en viss folkgrupp det vill säga på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (hets mot folkgrupp). Om handlingen är riktad mot en enskild person kan det vara fråga om förolämpning som också är ett brott.

Anmälan kan göras till Polisen som i vissa delar av landet har särskilda hatbrottsjourer.

Fastighetsmäklarnämndens rekommendation

Risken för spekulanters osäkerhet kring budgivningen och misstankar om diskriminering kan minska om fastighetsmäklaren lämnar tydlig information om hur förmedlingsuppdraget kommer att genomföras och har bestämda rutiner för hanteringen av bud. Det är en fördel om informationen om budgivningen lämnas skriftligt. Sådant förebyggande arbete kan bidra till att personer eller grupper inte missgynnas och inte upplever sig missgynnade i samband med överlåtelser av bostäder och andra objekt.

I förhållande till sin uppdragsgivare skall fastighetsmäklaren vara tydlig med att det åligger mäklaren att iaktta god fastighetsmäklarsed och vad det innebär. Mäklaren skall ta avstånd från att medverka till diskriminering eller annan handling som kan uppfattas som kränkande. Om uppdragsgivaren ställer krav på mäklaren att agera i strid med diskrimineringslagen eller att åsidosätta god fastighetsmäklarsed på annat sätt bör mäklaren säga upp förmedlingsuppdraget.

Bilaga 3

Nya grepp i DO:s tillsynsverksamhet

Denna bilaga utvecklar närmare min kritik i avsnittet 1.1.2.1 "’Järvareglerna’ – införda på 1990-talet, alltjämt i kraft? – mm" ovan. Att den kritiken nu fått aktualitet i samband med bostadsdiskriminering beror på artikeln "Romer och muslimer har svårare att få lägenhet" läs mer >>> som DN publicerade 100802. Utdrag (citat):

"För att få en bild av läget på bostadsmarknaden har DO gett Uppsala universitet i uppdrag att anlita personer som representerar olika samhällsgrupper. De har sedan gått på bostadsjakt genom att ringa upp totalt 150 bostadsföretag och besökt 44 lägenhetsvisningar runt om i landet."

Tillvägagångssättet kallas "praktikprövning". Rapporten kan klickas fram här >>> och dess fullständiga titel är "Diskriminering på bostadsmarknaden - Redovisning av regeringsuppdrag IJ2009/1834/DISK".

Materialinsamlingstekniken - sådan den beskrivs - är ett exempel på vad jag ser som felaktig myndighetsutövning. En tidigare DN-artikel, från 070412, gäller nämligen ett liknande förfarande som granskades av JO. Artikeln hette "Bankerna slarvar vid rådgivning" läs mer >>> och visade att det utövades tillsyn m hj a "fejkade konsumenter" som de facto verkade för en myndighets räkning. Varianten var ny för mig - då.

Det beskrivna förfarandet JO–anmäldes, och beslutet 071221 i Dnr 1703-2007 läs mer >>> avslutas så:

"Det finns som framkommit inga av lagstiftaren uppställda hinder mot Finansinspektionens arbetssätt och jag kan därför inte göra gällande att Finansinspektionen agerat felaktigt eller emot gällande föreskrifter.

I anslutning till vad som kommit fram i detta ärende kan det dock finnas skäl att nämna att jag tidigare i samband med lagförslag som syftar till att motverka diskriminering inom arbetslivet uttalat att dessa kunde komma i konflikt med principen att all offentlig verksamhet skall präglas av öppenhet och offentlighet. Enligt det ena förslaget skulle vissa myndigheter få använda sig av metoden ’situation testing’ för att kontrollera förekomsten av diskriminering hos den egna myndigheten. Jag påpekade att en myndighets arbete skall präglas av tydlighet och öppenhet; att vidta åtgärder där motivet är ett annat än det som det synes vara strider mot god förvaltningstradition. I ett remissvar rörande förslag till avidentifierade ansökningshandlingar uttalade jag att förslaget i viss mån innebar en faktisk - om än inte formell – inskränkning av öppenheten i den offentliga verksamheten. Se JO 2006/07 s. 25.

Jag har inte ändrat uppfattning i sak. I allt fall bör enligt min mening ett förfarande där myndigheterna arbetar med inte helt öppna metoder regleras. Lagstiftaren bör ge anvisningar bl.a. om i vilken omfattning och på vilket sätt myndigheterna har möjlighet att vidta åtgärder där motivet är ett annat än det som det synes vara.

Jag överlämnar en kopia av mitt beslut till Regeringskansliet, Finansdepartementet, för kännedom.

Ärendet avslutas."

JO:s påpekande att ett "..lagförslag som syftar till att motverka diskriminering inom arbetslivet .. kunde komma i konflikt med principen att all offentlig verksamhet skall präglas av öppenhet och offentlighet" känns särskilt relevant eftersom min kritik nu avser mot ett av just Diskrimineringsombudsmannen tillämpat agerande vid tillsyn.

Även i Tillsynsforum – ett samverkansorgan med hemsidan www.tillsynsforum.se - har det av DN beskrivna tillvägagångssättet rönt intresse, tack vare ett initiativ från chefens för Fastighetsmäklarnämnden (FMN) sida. Övriga forumdeltagares intresse för den nu berörda diskussionen visade sig dock ytterst "svalt" – vilket för mig ter sig uppseendeväckande.

Ännu ett exempel på sådan - enligt även min uppfattning – oacceptabel syn på tillvägagångssätt/medel vid tillsynsverksamhet har senare rönt JO-kritik. Under rubriken "JO-kritik stoppar provköpen" läs mer >>> refererar tidningen "icanyheter" det fallet.

Jag mailade 100123 följande kommentar - "Konsekvent JO-kritik" – till tidningen:

"Ett snarlikt agerande, då från Finansinspektionens sida, granskade JO i sitt Dnr 1703-2007. Beslutet är från 071221 och finns på www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=2731 - och kritiken/slutsatserna delar jag. Vidare hoppas jag att Socialstyrelsens s k "Tillsynsforum" - där bl a Konkurrensverket och länsstyrelserna kan delta - tar upp båda de nu fattade besluten till grundlig diskussion. Ty ändamålen helgar INTE medlen!

Sverker Thorslund, Täby"

(Ändamålet helgar medlen ger ca 37.700 - ofta väldigt intressanta – googleträffar. Surfa gärna!)

Kommentaren tycks inte ha publicerats. I en ledare 100129 med rubriken - "Nej, nu har väl JO gått vilse?" läs mer >>> - är tidningen starkt JO-kritisk. Min slutsats är att "icanyheter" ogillar/stoppar uttryck för andra uppfattningar än sin egen.