Kostnader och vinster för invandringen
Ett bättre sätt att räkna


Sverigedemokraterna och andra främlingsfientliga partier, och särskilt Lars Jansson, går långt i sina beräkningar om kostnaderna för invandringen. Vad Immigrant-institutet tycker om Lars Jansson bok "Mångkultur eller välfärd?" kan man läsa här.

Lars Janssons och sverigedemokraternas siffror bygger på felaktiga antaganden men skapar förvirring då de inte går att bemöta med förnuftiga argument.

Här nedan försöker vi presentera kostnader och intäkter som går att mäta. För varje insatt krona för vi minst två kronor tillbaka.

Förslag kostnader

miljoner kronor 2005

miljoner kronor 2008

miljoner kronor 2014

Integrationspolitik

Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares introduktion i det svenska samhället och ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, åtgärder för att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Vidare ingår åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Regeringens integrationspolitik

2 111

5 945

12 040

Migrationspolitik

Omfattar frågor rörande asylsökande, invandring, uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap, återvandring.

Budget för migrationspolitiken

4 811

6 145

9 919

Minoritetspolitik

Omfattar frågor om kultur bland nationella minoriteter i Sverige.

Budget minoritetspolitiken

10

14

113

Totalt kostnader

6 933

12 104

22 072

 

Förslag vinster

miljoner kronor 2005

miljoner kronor 2008

miljoner kronor 2014

Uteblivna kostnader för barndomen

10 000 personer som går direkt i produktionen. Varje vuxen invandrare bidrar med 1 miljon kronor genom att de inte kostat Sverige vad en normal sverigefödd person kostar i barnbidrag och skola. På senare år, från och med 2009 är arbetskraftsinvandringen det dubbla, ca 20 000 personer.
15 000 personer som går i produktionen inom 1-3 år. De bidrar med ca 700 000 kr.
15 000 personer som går i produktionen inom 4-6 år. De bidrar med ca 500 000 kr.

10 000

10 500

7 500

10 000

10 500

7 500

20 000

10 500

7 500

uteblivna kostnader för ålderdomen

Varje år emigrerar ca 5 000 invandrare i pensionsåldern till hemlandet.
Besparing 100 000 kr per person i utebliven service, som hemlandet tvingas till i stället. Även sådant som begravningen, varje skattebetalare bidrar med över 20 000 kr under sitt arbetsliv. Räknat på 5000 personer per år innebär det att staten behåller 100 miljoner kronor årligen.

600

600

600

Totalt vinster

28 600

28 600

38 600

Så fördelas kostnaderna:

Utgiftsområdet Invandring i Budgetpropositionen får ett anslag på 6 933 miljoner kronor (ca 6,9 miljarder kronor) i budgetpropositionen för 2005.
Anslagen är avrundade till närmaste heltal - därför stämmer inte alltid totalsumman om man summerar delposterna.
Andel av budget: ca 0,9% av statsbudgetens föreslagna utgifter

Får man räkna med alla andra kostnader såsom skola, arbetsmarknad, försvar, etc som en kostnad för invandring genom att fördela kostnaderna per invånare?

Svaret generellt är nej. Det skulle leda till en absurd situation. Det finns dock vissa poster inom de andra anslagsområden som kan avskiljas som specifika för just invandring och vi ska redovisa dem alltefter vi klarar av att gå igenom dem.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsinsatser syftar till att stärka arbetslösas möjligheter att få arbete. Kostnaderna ska ställas mot de vinster som uppkommer om insatserna lyckas utan dröjsmål. som lägre än de framtida vinsterna av att bli sysselsatt. Därför kan man bara eventuellt räkna olika arbetsmarknadsinsatsers effektivitet eller, mot förmodan, kostnader för bortkastade insatser. Kostnader och vinster delas gemensamt av alla i samhället. Här kan du läsa om utländska läkare och ingenjörer från ett projekt i Västra Götalands län.

När det gäller invandrare så är den viktigaste insatsen att man slutar diskriminera invandrare vid anställning eller befordran. I den mån det finns arbetslösa invandrare blir det alltså inte en kostnad för invandringen, utan en kostnad som måste läggas på kontot diskriminering.

Fängelserna

De svenska fängelserna är överfulla och platserna upptas av utländska medborgare, sägs det. Till och med Kriminalvårdsstyrelsen tycker att man skulle kunna spara en del om man kunde sända dessa utländska medborgare direkt till deras hemland för att avtjäna straffet där.

Det är rätt, men vi får först tänka på att flertalet utländska medborgare i fängelserna inte är invandrare med uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i Sverige.

Det är fel, om man tror att fängelserna skulle sluta vara överfulla, eftersom ett utbyte av fångar förutsätter också att svenska medborgare i utländska fängelser skulle få sitt straff i Sverige. Om det finns ca 370 utlänningar (2005) i de svenska fängelserna, så har Utrikesdepartementet uppgift om ca 170 svenskar (2005) i andra länders fängelser, och det är bara de svenskar som departementet har kännedom om. Antalet svenskar i utländska fängelser kan vara mycket större.

Flyktingmottagning i kommunerna

Sverigedemokraterna ställer krav på många kommuner att redovisa kostnaderna för invandringen. Detta berättigade krav blir oftast mycket lätt att redovisa och de flesta av kommunerna kan plocka fram siffrorna mer eller mindre direkt, då de har ett konto för statligt bidrag för antalet flyktingar de tar emot och ett annat konto för redovisning av bidragets användning.
Det statliga bidraget ska täcka alla de kostnader som kommunen har i samband med flyktingmottagningen den första tiden. Vissa kommuner kan till och med redovisa vinst genom effektiv användning av resurserna, slussning av flyktingarna in i arbetsmarknaden, etc., medan andra kommuner sparar pengar enbart av snålhet.
Kommunernas direkta utbetalningar i introduktionsersättning till flyktingar blev, i tusentals kronor:

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
1656934 1462328 1017844 1248271 1373853 1383703 1224757 1086871 1457747 1853292 2290382

Flera uppgifter för att beräkna kostnaderna kan hämtas ur:
Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., som gäller 2014.

Det är dock fel att påstå att flyktingarna är en vinst om man lyckats redovisa vinst, eftersom pengarna inte är kommunens utan statens, och de är bokförda som en kostnad för integrationspolitiken.
Likaså är det fel att påstå att flyktingarna kostar i en kommun om kommunen inte lyckas använda pengarna rätt.

Så fördelas vinsterna:

På samma sätt som kostnaderna, så är vinsterna svåra att mäta, och det är inte alltid meningsfullt att räkna in vissa intäkter.
Likväl, för att möta Sverigedemokraternas och andras attacker bör vi kunna resonera kring en del vinster med invandringen.

Årliga vinster genom nya invandrare: Varje ny invandrare i vuxen ålder som sätts i produktionen är värd ca 1 miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaderna för personens uppväxt till vuxen ålder såsom barnbidrag i 16 år (ca 200 000 kr), och minst 10 år i skolan (ca 800 000 kr).

På samma sätt emigrerar varje år ca 5 000 invandrare i pensionsåldern till hemlandet i samband med pensioneringen. Pensionen tar de med sig. Däremot sparar Sverige på kostnaderna i vården, begravningen, etc., som invandrarna betalat för varje år via skattesedeln.

Det som inte går att mäta:

Livskvalité, affärer med utlandet, bättre vård, ökade intäkter i samhället, fler sysselsatta (enbart Migrationsverket sysselsätter över 5 000 personer, de flesta svenskar, som i sin tur bidrar ekonomiskt genom skatterna, precis som sysselsatta i andra verksamheter, högre bemanning i sjukvården, möjlighet att gå på restaurang, städade kontor och arbetsplatser (jag skulle bli förvånad om Jimmie Åkesson själv städar sitt kontor), kollektivtrafik, etc. I stort sett alla de verksamheter där invandrarna är överrepresenterade är en vinst för Sverige, undantaget den brottsliga verksamheten, som alltid är en förlust för samhället, oberoende av vem som är förövaren (flertalet brott, ca 85%, begås av svenskar).

Det går som sagt att räkna, åtminstone på en anständig nivå:

Vi räknar kostnader för vården, utan att tänka på den enskilda patienten. Vi räknar kostnader för en särskild insats inom vården utan att belasta den enskilda patienten för det. Vi räknar kostnader för trafikolyckor. Samtidigt arbetar vi för att minimera alla dessa kostnader.
På samma sätt kan vi räkna kostnader för invandringen generellt utan att tänka på den enskilda invandraren eller enskilda invandrargrupper.

När vi räknar i kommunerna, får vi tänka på att det oftast inte handlar om kommunala pengar, utan statliga, och de är redan räknade en gång, inom budgeten för kostnader för integration eller migration.
Hur mycket som invandrarna bidrar till statskassan i direkta löneskatter går säkert att få fram. Svårare blir det att räkna ut hur mycket som staten drar in i moms från invandrarna. Men det ska inte behöva räknas ut.
Slutligen, kan man också räkna hur många som är sysselsatta inom denna sektor. 30% av deras löner går tillbaka till kommunerna i form av löneskatter och även de bidrar med momsintäkter till statskassan. Det är visserligen inte ett nollsummespel. Personerna kunde vara sysselsatta inom andra produktiva arbeten, men de kunde också vara arbetslösa. Det kan vi aldrig veta med säkerhet.


Sammanställningen ovan är genomförd av Miguel Benito, miguel.benito @ immi.se.

Till Immigrant-institutets hemsida
December 2014
URL: http://www.immi.se/rasism/