Ett gemensamt handlande mot rasism och främlingsfientlighet

 

Rasistiska och främlingsfientliga handlingar ökar varje år i EU:s medlemsländer trots deras kamp mot rasism. Ministerrådet har därför beslutat att genomföra gemensamma insatser för att bekämpa sådana handlingar.

 

Bakgrund

Europaparlamentet och Europeiska rådet (Europeiska rådet består av medlemsländernas stats- och regeringschefer) har i olika sammanhang genom resolutioner uttalat sig för gemensamma krafttag mot rasism och främlingsfientlighet. Vid Europeiska rådets möte på Korfu i juni 1994 tillsattes en representativ kommitté med uppgift att lägga fram förslag på främst lokala och nationella åtgärder, men även gemensamma åtgärder i medlemsländerna.

 

Vid toppmötet i Essen samma år presenterade den rådgivande kommittén sin rapport för Europeiska rådet. Kommittén konstaterar bland annat att det europeiska samarbetet, som en gång föddes på grund av fascism, rasism och antisemitism, nu står inför nya problem.

 

Den rådgivande kommittén försöker finna orsaker till rasism och främlingsfientlighet. Brist på utbildning, arbete, information och integration är några punkter som kommittén pekar på som orsaker till rasism. Vid en genomgång över rasistiska handlingar i medlemsländerna finner kommittén även luckor och skillnader i medlemsländernas lagstiftning. Som exempel på skillnader kan nämnas olika definitioner av rasism och vad som betraktas som brott mot rasism. Olika metoder att föra statistik över sådana brott är också exempel på skillnader mellan EU:s medlemsländer.

 

Ett annat problem som kommittén belyser är nya elektroniska vägar och distributionskanaler, vilket innebär att medlemsländerna står inför nya problem. Dessa måste lösas gemensamt och i samarbete medlemsländerna emellan.

Gemensamma krafttag

Med rapporten som underlag menar EU:s ministerråd, i vilket den svenska justitieministern deltar, att gemensamma krafttag är nödvändiga för att begränsa rasistiska och främlingsfientliga handlingar. Gemensamma krafttag från medlemsländerna är även nödvändiga för att förhindra att de som begår dessa överträdelser drar fördel av det faktum att handlingar som innefattar rasism och främlingsfientlighet klassificeras olika i medlemsländerna. Rådet menar att:

 

"...olika klassificeringar i medlemsländerna kan innebära att de som utför rasistiska och främlingsfientliga handlingar förflyttar sig från ett land till ett annat land och därmed undgår rättsliga åtgärder eller undviker straffverk-ställighet".

 

EU:s medlemsländer har därför efter initiativ från Spanien och efter uttalanden från bland annat Europaparlamentet beslutat att genomföra en gemensam insats mot rasism och främlingsfientlighet inom ramen för EU:s tredje pelare. Uttalanden om en gemensam handling har även lämnats av Europeiska rådet under toppmötena på Korfu, i Cannes och Madrid.

 

EU:s tredje pelare

Medlemsländernas krafttag mot rasism är ett mellanstatligt samarbete mellan medlemsländerna inom ramen för EU:s s.k. tredje pelare om rättsliga och inrikes frågor. Tredje pelaren innehåller följande nio samarbetsområden, som anses vara "frågor av gemensamt intresse":

- asylpolitik

- yttre gränskontroll för personer

- invandrarpolitik

- narkotikabekämpning

- internationell brottslighet

- civilrättsligt samarbete

- straffrättsligt samarbete

- tullsamarbete

- polissamarbete

 

De gemensamma åtgärdena mot rasism och främlingsfientlighet sker inom det straffrättsliga samarbetet.

 

Hur beslut fattas i tredje pelaren

Normalt antas frågorna genom medlemsländernas enhällighet i rådet. I särskilda fall kan dock, om rådet anser att åtgärder som sker gemensamt leder till ett bättre resultat än om de genomförs enskilt i medlemsländerna, beslut fattas med kvalificerad majoritet.

 

Beslut som fattas i tredje pelaren (och även den andra pelaren om gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) har inte samma bindande verkan som beslut fattade inom den första pelaren via det s. k. gemenskapssamarbetet. En annan skill-nad är att EG-domstolen inte har någon behörighet att tolka de beslut som antagits eller möjlighet att pröva om brott har förekommit mot sådana beslut.

 

Åtgärdsprogrammet

I juli 1996 beslutade medlemsländerna om gemensamma krafttag (på eng. joint actions) mot rasism och främlingsfientlighet i form av ett åtgärdsprogram.

 

Syftet med programet är att underlätta internationellt rättsligt samarbete i kampen mot rasism och främlingsfientlighet genom att föreskriva antingen straffbeläggande av vissa rasistiska eller främlingsfientliga beteenden eller åtminstone, och i väntan på ett eventuellt antagande av nödvändiga bestämmelser, bortse från principen om dubbel straffbarhet. Dubbel straffbarhet innebär bland annat att en brottslig handling måste betraktas som brottslig dels i Sverige och dels på gärningsorten för att brott som förövats i annat land skall dömas i Sverige.

 

Medlemsländerna förbinder sig att säkerställa ett effektivt rättsligt samarbete när följande överträdelser inträffar:

 

n offentlig uppmaning till diskriminering, våld eller rashat mot grupper eller personer som skiljer sig genom ras eller religion, alternativt nationellt eller etniskt ursprung

 

n offentligt urskuldande i avsikt att främja rasism eller främlingsfientlighet

 

n ett offentligt förnekande av de brott som nämns i artikel 6 i Internationella militärtribunalens stadgar, om det innebär ett föraktfullt eller nedvärderande beteende mot en grupp personer som särskiljs med hänvisning till hudfärg, ras, religion eller nationellt, alternativt etniskt ursprung

 

n att offentligt sprida eller distribuera skrifter, bilder eller annat material som uttrycker rasism eller främlingsfientlighet

 

n deltagande i grupper, organisationer eller föreningsverksamhet som innefattar diskriminering, våld, alternativt rasistiskt, etniskt eller religiöst hat.

 

Av åtgärdsprogrammet följer även en skyldighet för medlemsländerna att vidta åtgärder för att beslagta eller konfiskera skrifter, bilder eller annat material som innehåller rasistiska eller främlingsfientliga uttryck och vars avsikt är att spridas till allmänheten. Ett medlemsland skall även informera andra medlemsländer om sådant material lagras i medlemslandet men aviskten är att sprida materialet till andra medlemsländer.

 

Vid genomförandet av åtgärdsprogrammet skall medlemsländerna beakta Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om flyktingars rättsliga ställning, FN:s konvention om folkmord, Genèvekonventionerna samt rådets resolution om skydd av vittnen inom ramen för kampen mot den organiserade internationella brottsligheten. Senast i juni 1998 skall en bedömning lämnas till rådet över hur medlemsländerna har uppfyllt punkterna i programmet.

 

Ändringar i svensk lagstiftning?

Den svenska uppfattningen är att inga nationella lagändringar behövs eftersom de gärningar som avses i åtgärdsprogrammet är sådana som är kriminaliserade i Sverige såsom hets mot folkgrupp enligt den svenska brottsbalken.

 

Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlings-

fientlighet?

I kommissionen pågår även ett samarbete med Europarådet om möjligheten att inrätta ett euro-peiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Europarådet är en samarbetsorganisation mellan 39 stater (inkluderat alla 15 medlemsländer i EU) med säte i Strasbourg och vars främsta resultat är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.

 

År 1997 - Europaår mot rasism

Enligt kommissionen har rasism och främlingsfientliga attityder en skadlig inverkan på ekonomisk och social sammanhållning vilket hämmar ett effektivt utövande av den fria rörligheten för personer. Det begränsar därmed även den fria rörligheten att arbeta i ett annat land. Med anledning av de uttalanden som gjorts av Europeiska rådet under toppmötena på Korfu, i Cannes och Madrid lämnade kommissionen i januari 1996 ett förslag till rådet. I juli 1996 kunde EU:s ministerråd, företrätt av arbets-marknads- och socialministrarna, genom en resolution besluta att utnämna år 1997 till Europaåret mot rasism.

 

Målsättning

Följande sju målsättningar skall genomföras på såväl EU-nivå som på nationell nivå under året:

 

n sprida information om rasism och främlingsfientlighet

 

n förklara vad diskriminering p.g.a. rasism kan innebära för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU

n uppmärksamma fördelarna med en integrationspolitik främst beträffande utbildning, boende och sysselsättning

 

n uppmuntra till diskussion om vilka åtgärder som krävs för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism

 

n sprida information och utbyta erfarenheter om åtgärder som genomförs på nationell nivå och europeisk nivå av offentliga och privata organisationer samt utbyta erfarenheter från kampanjer mot rasism som genomförts av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer

 

n främja solidaritet mellan medborgarna

 

n engagera de som är offer för rasism och främlingsfientlighet i den gemensamma integrationsprocessen

 

Tävlingar

Under året skall bland annat tävlingar, priser samt lokala och mobila arrangemang organiseras. I anslutning till detta skall en gemensam logotyp och slogan användas. Informations-kampanjens budskap är avsett att spridas via media och genom Internet.

 

Samordningskommitté

En s.k. nationell samordningskommitté som skall organisera medlemsländernas deltagande under Europaåret skall inrättas. Budgeten för kampanjen är fastställd till sex miljoner ecu (ca 51 miljoner kronor) och möjlighet finns att ansöka om finansiellt stöd upp till 50% av kostnaderna för regionala samt nationella projekt och arrangemang. Ansökan skall ske i samråd med den nationella samordningskommittén.

 

Ytterligare information:

 

Frågor besvaras av Maria Donis, Näringslivets EU-fakta, tel: 08-762 70 47

Justitiedepartementet (om åtgärder mot rasism),

tel: 08-405 10 00

Inrikesdepartementet, Göran Lindkvist (Europaåret mot rasism), tel. 08-405 10 00.