Tillbaka till start     Judiska högtider     Asiatiska högtider  

Afrikanska högtider

De afrikanska högtiderna och traditionerna är mer komplicerade att skriva om, än någon annan världsdels. Detta beror på kulturella och religiösa skiljaktigheter. I ett afrikanskt land finns inte bara ett folk eller en kultur. Det enda som kan knyta ihop traditionerna på den afrikanska kontinenten är dels de religiösa traditionerna och dels förekomsten av traditioner och seder knutna till naturens högtider, såsom jorbrukshögtider, årstidshögtider etc. Här hade det varit passande att ta upp traditioner bundna till länder som finns representerade i Sverige, t.ex. Somalia eller Eritrea, men då de antingen är kristna, islamiska eller judiska och alltså tidigare nämnda eller icke dokumenterade, har jag inte behandlat dem speciellt.

Egypten

21 mars - Shem el Nessim (Lukta på brisen) :

En av de populäraste högtiderna i Egypten är "Shem el Nessim" som betyder att lukta på brisen, och inträffar den 21 mars, vårens första dag. Högtiden är en urgammal hednisk fest som uppmärksammar vårens ankomst. Festen har blivit en nationell högtid som förenar kopter och muslimer, bonde och stadsbo, i en gemensam glädje över våren som ett förnyande av liv. Seden bygger på att hela familjen går ut i naturen, njuter och andas in den härliga vårdoften. En mycket viktig aktivitet som tillhör festen är att gå till det mest rogivande och härliga stället. En del av familjerna söker sig till en oas i öknen, andra kanske tar en åktur på Nilen eller åker på picknick, medan andra kanske väljer de vackra Medelhavs- eller Rödahavsstränderna. För barnens del är det roligaste i firandet den stora lunchen som lagas speciellt för den här dagen. Festens speciella meny består av Midamas som lagas på trädgårdsbönor och Fasiyah som är en sorts torkad fisk. På festens kväll finns det olika aktiviteter för alla åldrar. Vuxna sjunger och dansar, barn leker, lyssnar på sagor från sagoberättare eller njuter av drakflygning. Högtiden ger ett särskilt tillfälle för alla att komma närmare naturen och upptäcka dess skönhet.

Etiopien

7 - Januari - Ganna (Etiopisk jul) :

Den etiopiska julen firas den sjunde januari precis som julen i den grekisk- ortodoxa kyrkan. Etiopiska julen heter Ganna, vilket är ett sorts etiopiskt hockeyspel som spelas på juldagskvällen av ungdomar och vuxna. Här finns det, som i hockey, två lag som försöker passera en boll av trä över mållinjen med hjälp av sina klubbor.

Det finns en legend knuten till Ganna-traditionen och den legenden säger, att då herdarna fick veta om Messias födelse, blev de så exalterade och glada att de började vifta med sina käppar och spela Ganna.

Kyrkan håller en särskild gudstjänst vid Ganna. I gudstjänsten ingår bl.a. traditionell dans och musik.

Små barn får enkla, små presenter av sina föräldrar på Ganna, men julklappsutdelningen i Etiopien är inte så som den ter sig i väst.

Ghana

Augusti – september - Homowo (Buar åt hungern )

Som tidigare nämnts, är skördefestivalen en av de gemensamma högtiderna bland olika folkslag i Afrika. Som ett exempel tar vi upp skördefestivalen i Ghana, alltså Homowo (Buar åt hungern).

Mellan augusti och september firar man den fina skörden som en gång räddade "Ga"- folket från svält under dess långa och förfärliga resa till sitt nuvarande hem, Ghana.

På festdagen kommer folk från grannbyarna till huvudstaden Accra för att fira högtiden. Enligt överenskommelse klär sig befolkningen från en by lika. Nuförtiden promenerar man inte längre till festen, utan man reser i grupper i lastbilar som är dekorerade med flaggor eller remsor av tyg av samma sort som bönderna har på sig. På väg till staden tutar bilar och sången från folket hörs oavbrutet. När de kommer till staden, bär de korgar fulla av matvaror så som auberginer, majs, peppar, tomater och lök på huvudet. Snart samlas folk på sidorna av vägen och ropar, "Sobii, Sobii", (torsdagsfolket), eftersom det var på en torsdag det forna folket kom till Ghana. Sedan fortsätter man med dans och sång och tillsammans sjunger man: "Nmaayi eye, Nmaa eswere och Nmaayi eye", som betyder "skörden är vit, skörden är riklig, skörden är vit". Nu är dagens höjdpunkt nådd. Hela staden förvandlas till ett stort festställe. För att visa sin uppskattning brukar stadsborna ha öppet hus och bjuda folket på mat som kallas för "Kpokpei". Kpokpei är ett slags festmat bestående av välkryddad rökt fisk och majsgröt.

Hövdingar och de äldre går runt i staden till olika platser som kyrkogårdar, kungliga mausoleer och byggnader, där distingerat folk är begravda. Hövdingen eller någon äldre stänker Kpokpei på graven för att de döda också ska få festmat. Folk fortsätter i feststämning till natten. I många hus finns tillräckligt med mat för att räcka i en vecka. Hungern är utbuad och man hälsar det nya året välkommet.

Dagen efter festen tar folk sina bästa kläder på sig och går till sina släktingar och vänner för att utbyta nyårshälsningar med ord av visdom. Man hälsar med att skaka hand och säga:

Noowala noowala (Länge leve, länge leve.)

Afi naa akpe wo (Må nya året förena oss.)

Wofee moomo (Må bli vi gråhåriga -Må vi leva länge)

Alonte din ko Aka-fo woten (Må ingen svart katt komma mellan

oss)

Wosee afi bene wotrashi neke (Må vi sitta tillsammans som nu och

nonu fira skörden nästa år)

Tswa tswa tswa omanye abu (Hälsa, hälsa, hälsa! Må det bli fred för alla)

Svaret på hälsningarna är Amen.

Man sitter och äter sötsaker och dricker saft och pratar om dem som har gått bort och önskar ett ännu bättre år.

Nigeria

Juni - Egungunfirandet (Fest till ära av förfäderna) :

Juni månad är en tid av festglädje för en del av folken i Afrika. Yorubafolket från sydvästra Nigeria har en fest till minne av sina förfäder och kallar festen för "Egungun".

Egungun är ett hemligt sällskap där ledarskapet går i arv från far till son och ledaren kallas för "Alagba". Sällskapet uppträder i en traditionell maskerad dans på festivalen. Varje Egungunmask representerar vanligtvis någon enskild förfäders själ. Det är ledarens uppgift att bestämma vilka själar som skall bli dyrkade. De män vars förfäder kommer att dyrkas kallas för maskens ägare, men de får själva inte deltaga i dansen och i hemlighet bestämmer Alagba vilka som ska bära mask.

Att komma de dansande nära betraktas som farligt, eftersom man tror att döda själar tar dansarnas kroppar i besittning. Därför har de maskerade männen alltid några följeslagare som med käppar håller folksamlingen på avstånd.

Egungundansen är en magnifik scen, där många färgsprakande masker dansar tillsammans i olika takter som bestäms av trummorna. Festens höjdpunkt är när Andu, den mäktigaste masken, går med i dansen. Alla de andra dansarna, trummorna samt folksamlingen öppnar vägen när Andu rusar in i dansen. Nu bankar trummorna snabbare och högre och det blir en helt annan stämning. Egungunfirandet är utan tvekan nigerianernas mest spännande ritual.



© Immigrant-institutet och Amin Beik, 2001-2009, 2015