Tillbaka till start     Asiatiska högtider     Alfabetiskt register  

Amerikanska högtider

Nordamerika

 

Kanada

Februari - mars - Karneval i Québec :

Festivalen startades 1954 som en kommunal festival i Québec, men den blev snart mycket populär i hela landet.

Varje år konstrueras ett mycket stort slott av snö. Mer än 40.000 ton snö bärs till byggnadsplatsen. Slottet lyses upp på natten och används som ett låtsasfängelse för dem som inte hållit leendet uppe genom karnevalen. En två meter hög maskot, föreställande en snögubbe, strövar runt på gatorna och fångar in den som inte ler. En snöskulpturtävling hålls i närheten och skapar en fascinerande scen av snökonstverk.

En ovanlig båttävling äger rum på den halvfrusna St. Lawrence floden. Stål-bottnade båtar, som lätt kan glida över isen, används i tävlingen. Båtarna måste manövreras runt på den flytande isen eller bli dragna på stora isflak. Fem med-lemmar i varje lag tävlar mot varandra.

Man brukar dricka en speciell starkdrink, som görs av en blandning av brännvin och rött vin, under festivalen.

 

USA

14 april - Pan American Day (panamerikanska dagen) :

Sedan 1931 har 21 länder i Nord-, Central- och Sydamerika uppmärksammat den 14:e april som "Pan American Day". Då firar man panamerikanismens födelse. Pan American-föreningen ändrades senare, och blev "Organization of American States" (OAS), alltså "Organisationen av Amerikanska Stater".

OAS verkar för att stärka fred och säkerhet på det västra halvklotet genom att skapa bättre relationer mellan kontinentens olika länder. Medlemsländerna i OAS är: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, USA, Uruguay och Venezuela.

Den 14:e april firas med folkmusik, sång och dans. Studenter från olika delar av det västra halvklotet reser till Pan American Unions byggnad i Washington D.C. , där de presenterar underhållningsprogram på en scen prydd med flaggor från de 21 medlemsländerna. Helgdagen uppmuntrar till fred och vänskap mellan länderna på den amerikanska kontinenten.

4 juli - Independence Day (självständighetsdagen) :

Självständighetsdagen eller "Fourth of July" är den viktigaste nationella helgdagen som firas i USA. Den firas till minnet av godkännandet av USA:s självständighet den fjärde juli 1776. Även om underskrivandet av Deklarationen inte blev klar förrän i augusti, har den 4:e juli blivit accepterad som den officiella dagen för Förenta Staternas självständighet och firas i alla stater och territorier som tillhör USA. Helgen godkändes för första gången i Philadelphia den 8:e juli 1776. Man läste självständighetsdeklarationen högt, man ringde i stadens kyrkklockor och man hade en orkester som spelade musik. Officiellt förklarades inte den fjärde juli som en nationell helgdag förrän 1941.

Självständighetsdagen firas traditionellt med parader och festtåg, patriotiska tal, organiserad beskjutning med kanon och gevär samt fyrverkerier. Ett av de van-ligaste sätten att fira dagen är att göra familjeutflykter.

31 oktober - Halloween :

Halloween är en favorithögtid för barn i USA och Kanada. Den firas även på Irland och i Skottland, varifrån seden ursprungligen kommer.

För mycket länge sedan var första november nyårsdagen i bl a Skottland och på Irland. Då hösten tog slut, stängdes djuren in i ladugårdar och vintern började. Man trodde att på nyårsaftonens kväll skulle de döda komma tillbaka och vandra omkring bland de levande. Deras själar kunde krypa in i djuren, i syn-nerhet i svarta katter!

Senare, när den kristna kyrkan blev allt mäktigare, gjorde man om festen och gav den ett kristet innehåll och ett nytt namn. "Hallow" betyder helig, och "een" är en förkortning av det engelska ordet "evening", afton, alltså en helig afton.

I USA brukar man klä ut sig till skrämmande figurer som vampyrer, spöken, clowner, häxor, elaka troll eller vad man vill. Barnen brukar gå runt till grannarna och få godis.

En annan del av Halloweenfirandet är "Jack-o-lanter", eller spöklyktan. En spöklykta är en utskuren pumpa. Man skär ut ögon, näsa och mun och sätter ett ljus i pumpan. Seden att göra "spöklykta" kommer även den från Irland. Man berättar att det bodde en man där för länge sedan, som var så väldigt snål, att han inte skulle få komma till paradiset när han dog. Sedan dess är han tvungen att vandra jorden runt och bära sin lykta.

November - Thanksgiving Day (tacksägelsedagen) :

År 1608 lämnade en religiös sekt, som kallades "The pilgrim fathers of Plymouth" England, åkte till Holland och levde där i exil. Det var svårt för dem som varit bönder i England att lära sig det nya språket och att försörja sig i städerna genom arbete i textilbranschen. Efter 12 år i Holland bestämde de sig för att segla över till den nya världen, Amerika. Efter fyra månaders segling kom de till Plymouth, den 11 november. Det var vinter och de hade stora besvär med att klara maten och kylan, och under den första vintern dog 47 av dem. De träffade en indian som kallades för "Squanto". Han hade tidigare tagits som slav av de vita och hade varit slav i Spanien under många år, för att sedan fly tillbaka till sin by och sin stam "Wampanoag", precis sex månader före Pilgrimernas ankomst.

Under vintern hjälpte han de nykomna vita invandrarna med att bygga de första bostäderna, lärde dem att sätta majs, om det nya klimatet, visade dem var de kunde fiska eller jaga och hade rollen som främlingarnas vägledare i okända områden. Det sägs att det utan hans hjälp hade varit näst intill omöjligt för gruppen att klara sig i det nya landet.

Den första skörden blev ganska bra och det var tillräckligt för att Pilgrimerna skulle överleva nästa vinter. För att visa sin uppskattning och tacksamhet anordnade William Bradford, som var Plymouths guvernör, en skördefest både för ursprungsbefolkningen och för de nykomna.

Dagen till ära fick de äta anka, gås, fisk och vild kalkon som fanns att jaga. Indianerna tog med sig fem rådjur. Som efterrätt fick de äta pumpapaj med tranbärssås.

1863 utlyste Abraham Lincoln den här dagen till en nationell helg. Ursprungligen firades Thanksgiving Day först den sista torsdagen i november, men 1941 ändrades datumet till den fjärde torsdagen i november.

Thanksgiving är bland de mest populära festerna i USA idag. Med tanke på att festen infaller på en torsdag, blir det ett långt veckoslut för de flesta familjer. Det anordnas många idrottsaktiviteter, såsom fotbollsmatcher och andra evenemang i skolorna över hela landet. I Plymouth och Massachusetts brukar folk gå till begravningsstället "Burial Hill" för att hedra de 47 som dog det första året. Vänner och släktingar får tillfälle att samlas och träffas under den här tiden tack vare långhelgen. Man brukar ge varandra frukter och blommor som presenter och skicka vykort för att gratulera vänner och släktingar. Att äta kalkon, frukter och pumpapaj är nästan ett måste för alla amerikaner.

Thanksgiving firas även i Kanada och är en officiell nationell helgdag, men den firas inte på samma datum som i USA utan den andra måndagen i oktober.

 

Latinamerika

 

Brasilien

Februari - mars Carnaval de Rio (Karneval i Rio de Janeiro) :

Ordet karneval är en tysk och svensk översättning av "Carnaval" som kommer ifrån den latinska formen "Carnem levare" som betyder "ta bort köttet". Karnevalen firas på måndagen före Askonsdagen och är speciellt populär i de latinska länderna d.v.s. Italien, Frankrike, Portugal och Spanien, och i deras före detta territorier i Latinamerika.

Högtiden är ett bra exempel på en kombination av en icke-kyrklig sed med en religiös ritual. Karnevalen är en period av festlighet och släpphänthet före fastan. Att vara utan kött den tiden av året var en nödvändighet före den moderna matkonserveringen. En praktisk nödvändighet ändrades till ett religiöst fastande, den kristna perioden av fastan.

En vecka om året är det karneval i Brasilien, en absolut höjdpunkt. Karnevalen anordnas i städer och samhällen över hela landet. Fester, parader och maskerader kan pågå oavbrutet en hel vecka.

Den största karnevalen är i Rio de Janeiro. Rio är Brasiliens näst största stad, med en befolkning på mer än fem miljoner. Hamnen där är en av de största i landet. Karnevalen i Rio är egentligen en sydamerikansk kombination av hedniska fester och traditioner i området och en kristen festival.

På karnevalen kan man se mängder av parader med upp till 4000 dansare i fantastiska dräkter. Varje dansgrupp kommer från en av de många samba- skolorna, som tävlar om att bli karnevalsmästare. Folk i Brasilien älskar att dansa danser av alla slag, men samban är deras favorit och något av en nationaldans. Det är verkligen härligt att alla deltar i karnevalen, ung som gammal. Besökare från hela världen kommer till karnevalen och brasilianarna själva trängs på Rios gator under dessa dagar.

1984 gjordes en gata (Avenida Sapucai) i Rio om till arena för karnevalen. Den är 700 meter lång och har åskådarläktare för 88.000 personer.

Karnevalen firas i många kristna länder i hela världen, i Latinamerika bl. a i Peru, Argentina, Chile och Mexiko, i Europa bl a i Belgien, Frankrike, Grek-land, Italien, Spanien och Tyskland.

 

Chile

3 maj - Día de la Santa Cruz (Det heliga korsets dag) :

Denna dag firas till minne av St. Helenas upptäckt av Jesu kors 326 e.Kr. I hela Latinamerika pryds vägkanter och byar med blommor.

Högtiden firas över hela Chile i olika former. Man gör ett kors av trä eller grenar som dekoreras med blommor och som sedan bärs i ett tåg genom gatorna.

På många ställen kläs korset den första maj och kläs av den 31 maj.

Man kan också ha ett mindre kors i varje hem, och eftersom maj månad är en regnig period, hålls korset oftast inomhus. Särskilda ritualer som att läsa böner eller sjunga speciella psalmer görs för att dyrka korset.

I Temuco tågar man på natten med korset från hus till hus och i varje dörr stannar korset medan en vers deklameras. Ett exempel på sådana verser är:

Aqui anda la Santa Cruz Här går det heliga korset,

Visitando sus devotos. hälsar på sina dyrkare,

Con un cabito de vela med en ljusstump,

Y un traguito de mosto. och en gnutta druvsaft.

Om de som paraderar inte får något i ett hus, så kan det hända att de sjunger grövre sånger som:

Esta es la casa de los tachos Här är de utslagnas hus,

Donde viven los borachos. där fyllbultarna bor.

Denna högtid firas även i Argentina, Dominikanska republiken, Paraguay, Filip-pinerna och Spanien.

 

Mexiko

5 maj - Cinco de mayo (femte maj) Mexikos befrielsekrig :

"Cinco de Mayo" är ett datum av stor betydelse för mexikaner och "Chicano-folket". Den femte maj 1862 besegrade Mexiko Frankrike och befriade landet från erövrare. Genom kriget, "Batalla de Puebla", visade Mexiko för hela världen, att länderna i Latinamerika ville vara självständiga och försvara sig mot alla utländska angripare.

"Cinco de Mayo" firas både i Mexiko och USA av mexikaner. I Mexiko börjar festen med patriotisk musik, sång och marsch. Själva händelsen på slagfältet dramatiseras av Chicanoindianerna och två grupper som är klädda i franska och mexikanska arméns färger. Festen fortsätter med parader av dansande människor, klädda i de traditionella färggranna mexikanska folkdräkterna, och slutar med fyrverkeri.

Mexikaner i USA, särskilt i de områden där många mexikanska invandrare bor, firar "Cinco de Mayo" ännu mer än i Mexiko. Här betonar man mindre de patriotiska aspekterna, och passar istället på att fira dagen som en kulturell Latinamerikansk festival. Här anordnas många mässor och marknader med mexikansk folkdans, musik och sång, parader, mat och andra roliga aktiviteter.

Festen uppskattas även av amerikaner och många deltar i festen. Den här högtiden är en tid för glädje och dans.

"Cinco de Mayo" är dock inte Mexikos självständighetsdag, utan bara befrielse-dagen. Mexikos självständighetsdag är den sextonde september, då Mexiko blev självständigt från Spanien.

 

Peru

Oktober - La fiesta de agua - Vattnets fest :

Första söndagen i oktober firas "La fiesta de agua" som är en ritual för vattnets rengöring i San Pedro i Peru. Det är en dag då man låter vattnet rinna fritt. I floden Carhuayumac öppnas dammarna och vattnet rinner friskt genom bevattningsdikena som man rengjort och reparerat några veckor innan. Det är också en dag för en imponerande parad av ryttare, som symboliserar vattnets snabba ankomst till staden.

Nära dammens lucka, La Toma, ligger en grotta där "Pariapunko", vattnets gudinna, vistas. Den äldsta festivaldeltagaren går in i grottan och bönfaller ivrigt Pariapunko, att låta vattnet flöda så mycket som möjligt till samhället.

Efter den här ritualen samlas alla vid ett kors av grenar och ett annat kors av trä som sitter fast på en piedestal av sten. Detta kors kallas för Korset av La Toma.

Så här dags är La Toma öppnad och en fyrverkeriraket skjuts upp för att ge tecken åt att det friska, nya vattnet nu får rinna fritt.

Sedan börjar kortegen längs med vattnet. Riddarna stannar för att få del av det friska vattnet och rider sedan parallellt med floden till Huanaquirmas fontän, där det nya vattnet ska rinna fram, medan de firande sjunger.

På så sätt följs vattnet under hela dess väg, ner till de trånga passen i Carhuayumac.

 

El Salvador

Maj - Flores de Mayo (Majblomman) :

Högtidlighållandet till ära av jungfru Maria äger rum under hela maj månad i El Salvador.

Festen börjar tidigt på morgonen med gitarr- och marimbaorkester. På kvällen går en parad av maskeraddeltagare genom staden och vid femtiden på kvällen äger "La Flor" rum. Processionen tågar genom gator och kastar godis och anisfrön till publiken, och publiken i sin tur kastar blommor och sädeskorn tillbaka. Klockan sex bärs jungfrun av festens "Capitano" (festanordnare för det här året) till kyrkan i kortege. Under hela maj månad drar festivalen från stad till stad, och för varje ny stad finns det en ny "Capitano" som har ansvaret.



© Immigrant-institutet och Amin Beik, 2001-2009, 2015