Islamiska högtider

Tillbaka till "Våra gemensamma högtider"

Islamisk tideräkning :

Under 2009 börjar Ramadan den 21-22 augusti. Eid al-Fitr, som markerar slutet på Ramadan är den 20-21 september. Eid Al-Adha blir den 27 november och det nya islamiska året (1431 för de flesta inriktningar) blir den 18 december.

Den islamiska kalendern är baserad på en månkalender. Månkalender kallas en tideräkning som grundar sig på månens faser. Den representerar i allmänhet en äldre form av tidsbestämning än den som bygger på solåret. Enligt traditionen bestämde man att året för Muhammeds emigration från Mekka till Medina 622 e.Kr. (hidjra) skulle vara utgångspunkt för tideräkningen.

Året i den islamiska kalendern är ett månår och består av 12 månader som varierar mellan 29 och 30 dagar. Eftersom det islamiska året är 11 dagar kortare än solåret genomlöper dess data baklänges alla årstiderna under loppet av 33 år. På 32 solår går det sålunda 33 månår. Det är därför som islamiska högtider inte infaller vid samma tid år från år i den europeiska kalendern.

De islamiska månadsnamnen har existerat redan före den muhammedanska ka-lendern. Månaderna heter följande och de sammanfaller under 1999 - 2002:

Muharram (mars - maj) Säfar (april - juni)

Rebi I (maj - juli) Rebi II (juni - aug)

Djumada I (jun - sept) Djumada II (aug- okt)

Radjab (sept - nov) Shaban (okt - dec)

Ramadan (nov - jan) Schawwal (dec - feb)

Dhu`l-kaada (jan - mars) Dhu`l-hiddja (feb - april)

Islamisk festkalender :

Den ursprungliga muslimska festkalendern utarbetades av profeten Muhammed själv. Självfallet hämtade han inspiration från den judiska och den kristna festkalendern.

1 Muharram - Nyårsdagen :

Den islamiska nyårsdagen sammanfaller med första Muharram.

10 Muharram - Ashura :

Ashura är en helgdag för sunniter. Denna dag ska man göra goda gärningar. För shiiterna är det en mycket allvarlig och sorgesam högtid till minnet av Muhammeds dotterson Husayn, som led martyrdöden i en strid år 680 e.Kr. Shiiterna brukar ha sorgespel till Husayns minne och sjunga sånger som beskriver Husayns mod.

12 Rebi I - Meulud (Muhammeds födelsedag) :

Denna högtid kallas "Mavalid al-Nabi" som betyder "profetens födelsedag". Han föddes i Mekka den 12:e dagen i månaden Rebi I, (den 20 augusti år 570 e.Kr.).

Högtiden firas olika i olika länder, t.ex. i Turkiet, Egypten och Iran, men det finns alltid gatuprocessioner och särskilda gudstjänster i moskén denna dag. Då läser man ur Koranen det avsnitt som hör samman med denna dag.

27 Radjab - Miradj (Muhammeds himmelsfärd) :

Den 27:e dagen i månaden radjab firar muslimerna Muhammeds nattliga färd till Jerusalem och därifrån till himlen.

Denna dag hålls i alla moskéer festliga ceremonier, och man läser legender om Muhammeds resa och berättelserna om hur Muhammed gjorde sin färd.

15 Shaban - Lailet al-berat (prövningar av goda och dåliga gärningar):

Enligt religiös tro, är detta natten i vilken det kommande årets öden är fastställda, och synderna förlåtna. Vanligtvis är det ett tillfälle för intensiva böner. Den här högtiden är mycket populär och man brukar ha fyrverkerier. Det är dessutom den natt då Muhammed och hans anhängare tågade in i Mekka år 630 e.Kr.

Ramadan - Fastemånad :

Den nionde månaden i den islamiska kalendern är Ramadan eller fastemånaden. Ramadan är minneshögtid för muslimerna. Det sägs att det var under Ramadan som Muhammed fick ta emot Koranen.

Under hela månaden får muslimerna varken äta eller dricka från soluppgång till solnedgång, även rökning och sexuellt umgänge är förbjudna. Moskéerna bru-kar vara upplysta under nätterna och muslimerna går dit sedan man avbrutit fastan. Ramadans sista 10 dagar är extra viktiga för muslimer och räknas som "heliga" dagar, särskilt den 27:e Ramadan som kallas "laylat al-Qadr" (all-maktens natt). Enligt muslimerna är det den natt då ängeln Gabriel kom till Muhammed och förklarade honom som Guds profet, och han fick sin första uppenbarelse.

1 Schawwal - Eid al-Fitr (Fastebrytandes fest) :

Eid-högtiden innebär återkommande lycka eller feststämning. Högtiden inträffar den första dagen i den islamiska tionde månaden Schawwal. Den följer efter fastemånaden Ramadan. Eid al-Fitr är en tacksägelsedag då muslimerna samlas i en glad stämning för att visa sin tacksamhet mot Gud som hjälpte dem att uppfylla sina andliga plikter. Man tackar Gud genom att skänka en summa till välgörande ändamål (Fetrah). Fastebrytandets fest varar vanligtvis tre eller fyra dagar. Man tar på sig nya och rena kläder, kramar om varandra och ger varandra presenter. Familj och vänner samlas för att festa tillsammans och njuta av god mat och festens särskilda sötsaker.

1 Dhu`l-Hiddja - Hadj (Pilgrimsfärden) :

Hadj är den islamiska beteckningen för vallfärden till Mekka. Den hör till Islams fem s.k. grundpelare.

Förutsatt att man har både god hälsa och ekonomiska möjligheter, är "Hadj" obligatoriskt endast en gång i livet. Den utförs under första och andra veckan i Dhul`hiddja . Då samlas muslimer från hela världen i Mekka och de tillbringar ungefär tio dagar på olika ställen i stadens utkant. Männen tar på sig sin vallfärdsdräkt när de närmar sig Mekka; den består av två vita tygstycken, som lämnar ena skuldran och armen bar.

Kvinnorna bär en fotsid klädnad och en huvudduk. Kläderna symboliserar renhet och helighet och allas likhet inför Gud. Man går sju gånger motsols runt Kaba, en ritual som sägs vara instiftad av Abraham och hans son Ismael på Guds befallning. Man löper vidare sju gånger mellan kullarna "Marwa" och "Safa" varvid man vill erinra sig hur Hagar ivrigt sökte efter vatten till sin son i öknen. Den nionde dagen går färden till Arafat, där man tänker på Muhammeds avskedspredikan och Adam och Evas återförening, sedan de drivits ut ur paradiset.

10 Duh`l-Hiddja - Eid al-Adha (Offerhögtiden) :

Infaller den sista och tionde dagen av vallfärden. Under denna dag kastar muslimer stenar på stenpelare som symboliserar Satan. Enligt traditionen frestade satan Abraham att inte lyda Guds befallning att offra sin son Ismael, men Abraham drev bort honom med stenkastning. Pilgrimerna slaktar denna dag får till åminnelse av Abrahams offer. Köttet delas ut till de fattiga.

Länkar

Islamiska högtider