Tillbaka till start     Islamiska högtider     Afrikanska högtider  

Judiska högtider

Judisk tideräkning

Den judiska tideräkningen är en tideräkning som numera används i religiösa sammanhang. Tidigare var den mer spridd, och den bygger på både solen och månen. De judiska månaderna räknas från nymåne till nymåne, d.v.s. 29 1/2 dagar. Därför har den ena månaden 29 dagar och nästa 30 dagar. Det betyder att tolv månader blir 354 dagar. För att det judiska året ska stämma överens med solåret, har man räknat ut att man måste sätta till en extra månad sju gånger på nitton år. Judiska veckodagar har inga namn förutom den sjunde dagen som är sabbat.

De judiska månadsnamnen är följande:

Tishri Tebet Veadar Sivan
Marchesschvan Schebat Nisan Tammuz
Kislev Adar Ijar Ab Elul

1 Tishri - Rosh Hashana (nyårsdagen) :

Rosh Hashana är den första dagen på det judiska nyåret, som infaller i september eller oktober. Nyårsdagen handlar om skapelsen men också om domen. Judarna ska på denna dag se tillbaka på sina liv och tänka efter om de följt Guds lagar. Genom bön och önskan att bättra sig kan man få Guds förlåtelse. Vid Rosh Hashana är det brukligt att äta en bit äpple, doppat i honung, för att önska ett "gott", nytt år.

10 Tishri - Jom Kipur (försoningsdagen) :

Den tionde dagen efter Rosh Hashana kallas "Jom Kipur". På denna dag ska man be andra människor om förlåtelse för vad man gjort under året, och försöka att förlåta dem som gjort en själv något ont. Jom Kipur är en fastehögtid. Judarna får inte äta från solnedgången på Jom Kipur-kvällen till solnedgången nästa dag.

15 Tishri - Sukot (Lövhyddehögtiden) :

Sukot är en höstfest som firas i september-oktober. Festen handlar egentligen om två saker. Den ena är vandringen i öknen, då judarna byggde hyddor som skydd mot hettan. Den andra är skörden, som då var mogen. Förr hade man under skörden inte tid att gå fram och tillbaka till byn där man bodde. Istället gjorde man sig en hydda på fälten och bodde där. De judar som har möjlighet bygger en Suka, annars ska det finnas en stor Suka invid synagogan som många får plats i. Barnen brukar tycka om att göra Sukan så vacker som möjligt. Taket i en Suka ska vara genombrutet så att man kan se himlen igenom det. Man försöker att äta sina måltider i Sukan så länge den är kvar.

Vid denna högtid brukar judarna under gudstjänsten ha en bukett, som består av kvistar av palm, myrten och pil i ena handen. Denna bukett kallas Lulav. I andra handen ska man ha en särskild sorts citron som har stjälken kvar. Citronen kallas Etrog. Lulav och Etrog symboliserar kroppens viktigaste delar. Etrog är hjärtat, palmen är ryggraden, myrten ögat och pilen munnen. Med detta vill judarna visa att de ber till Gud med hela sin varelse. Den nionde och sista dagen av Sukot kallas Simchat Tora (Toraglädjefesten). Detta är en glädjefest, då barnen bär flaggor och sjunger med de vuxna.

25 Kislev - Chanuka (tempelinvigningsfesten) :

Chanuka-festen infaller i december månad. Det är en historisk fest, som firas till minnet av att den judiska armén lyckades besegra syrierna för mer än 2000 år sedan (165 f. Kr.) och återerövra Jerusalem och templet. Enligt en legend sökte soldaterna efter helig olja när de kom in i templet. De fann bara tillräckligt mycket olja för en dag. Man använde oljan i en ljusstake, men som ett mirakel räckte oljan i åtta dagar. Det är därför som Chanuka pågår i just åtta dagar.

Under Chanuka tänder man ett ljus i Chanukastaken varje kväll. Chanukastaken är en åttaarmad ljusstake som har plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren. Med detta tänder man de övriga ljusen. Chanuka är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor.

14 Adar - Purim :

Purim är en glad högtid som firas en månad före Pesach till åminnelse av den judiska drottningen Ester i forna Persien.

I Persien fanns det en man som hette Haman. Haman ville att alla judar i landet skulle avrättas, men drottning Ester gick till sin make kungen och övertygade honom att döda Haman istället, och räddade sitt folk på så sätt.

Dagen före festen är fastedag. Man brukar baka särskilda trekantiga kakor och barnen skaffar sig skallror. Under purimgudsjänsten läser man ur Esters bok i synagogan. Varje gång Haman nämns, skakar barnen sina skallror och för oväsen så att man inte hör namnet Haman.

15 Nisan - Pesach (påskhögtiden) :

Denna högtid infaller i slutet av mars eller början av april. Pesachfesten varar åtta dagar. De två första kvällarna samlas familj och vänner till en särskild måltid. Under måltiden läser och sjunger man ur en bok som heter Haggada. Det yngsta av de närvarande barnen ställer frågor och det är fadern som ger svaret som står i Haggadan.

Under Pesach äter man bara ojäst bröd som kallas Matsa. Detta är ett minne från slaveriet i Egypten, då judarna lämnade sina hem så hastigt att brödet inte hann jäsa. Man äter också en blandning av äpple, mandel, russin, kanel och vin.

6 Sivan - Shavout (veckofesten) :

Shavout firas sju veckor efter Pesach någon gång i maj-juni. Då firar judarna att Moses fick lagens tavlor på Sinai berg. I gamla tider brukade judarna så korn vid Pesach (påsktiden), och efter sju veckor vid Shavout var säden färdig att skördas. Lite av den skörden och de frukterna som var mogna togs till templet i Jerusalem. Blomstersmyckningarna i synagogorna idag ska påminna om detta.



© Immigrant-institutet och Amin Beik, 2001-2009, 2015